Lund får byggemenskap

Lund kan få en helt ny bostadsform. Den 15 april gav tekniska nämnden klartecken för markanvisning till en byggemenskap i Brunnshög. 

Detta skriver kommunen i ett pressmeddelande som fortsätter:

I nordöstra Lund byggs Brunnshög. Här ska uppemot 40 000 människor bo och arbeta när stadsdelen står klar. I stadsdelen ska kontor och bostäder samsas om ytan och en brokig skara av bostadsrätter, hyresrätter och äganderätter stå sida vid sida. Nu tillkommer ytterligare en boendeform till stadsdelen: en byggemenskap.

I en byggemenskap går de framtida boende samman och utvecklar själva sitt bostadshus – från första skiss till inflyttning. Det innebär att medlemmarna får nya sätt att påverka sitt boende, samtidigt som den vinstmarginal projektutvecklaren normalt har kan tillfalla de boende – antingen i form av lägre pris för bostadsrätten, högre kvalitet på material eller att den boende får större yta på sin lägenhet.

Tidigare etableringsförsök för byggemenskaper har gjorts i Lund, då initierat av kommunen, utan att projekten färdigställs. Nu har i stället initiativet kommit från en erfaren byggprojektledare, Dennis Kerkhof, som har genomfört många stora byggprojekt och kommer att arbeta med byggemenskapen som projektlots.

– För fem år sedan flyttade jag till Sverige. Då upptäckte jag att byggemenskaper knappt existerar här, till skillnad mot hur det ser ut i Nederländerna, landet jag flyttade från. Byggemenskap som boendeform är något jag brinner starkt för och vill föra in till Sverige – för att fler ska uppleva fördelarna med att ha stort inflytande över sitt eget boende, att man kan få bättre kvalitet till samma peng, säger Dennis Kerkhof, initiativtagare till Byggemenskap Lund.

Byggrätten, som heter Skymningen 6, är placerad precis invid spårvägshållplatsen Solbjer, med stadsdelsparken Nobelparken – som just nu anläggs – några kvarter bort. Cirka 20 lägenheter beräknas kunna byggas i byggemenskapen, men detta kan ändras beroende på hur medlemmarna utformar sina lägenheter.

– Byggemenskaper är än så länge ovanliga i Sverige, men särskilt populära i Tyskland och Österrike. Gemenskaperna ger stort utrymme åt variation och förnyelse, när personer med olika krav och erfarenhet själva organiserar sitt framtida boende. Brunnshög är en bra stadsmiljö för att utveckla bostadsformer med stark social sammanhållning, säger Jan Annerstedt (FNL), ordförande i tekniska nämnden.

Kommunfullmäktige har beslutat att markförsäljning av kommunens mark ska ske till marknadsmässiga priser. Köpeskillingen för byggrätten blir därför cirka 9 900 000 kronor.

För mer information, kontakta:
Dennis Kerkhof
Initiativtagare, Byggemenskap Lund
dennis@uenik.se
079-347 90 59

Jan Annerstedt (FNL)
Ordförande, tekniska nämnden
jan.annerstedt@lund.se
046-359 70 19

Rekordbyggande av bogemenskaper för seniorer – i Danmark

Under 2020 kommer 31 bogemenskaper för seniorer att bli klara för inflyttning i Danmark. Totalt handlar det om 1 072 nya bostäder, alla med tillgång till gemensamma lokaler. Det visar en undersökning som RealDania just har publicerat.

Antal nya bostäder i danska bogemenskaper för seniorer sedan 1987. Då var världens första ”oldekollo”, Midgård i Mjölnerparken i Köpenhamn, klart för inflyttning. Även antalet bogemenskaper för alla åldrar ökar i Danmark.

År 2019 fanns det cirka 215 kända seniorbogemenskaper och nu är antalet minst 287.

”Nu är bollen i rullning och det är enormt positivt. Vi vet att mer än 100 000 äldre (i Danmark) upplever ensamhet och antalet ökar. Vi vet också att livskvaliten är hög hos äldre i boegemenskaper och de långa kö- och väntelistorna visar att efterfrågan är stor. Trots det har utbudet varit begränsat. Det har varit en blind bläck för bostadsmarknaden vad vi förstår, ” säger Nina Kovsted Helk, filantropidirektör i Realdania enligt deras hemsida.

Trots ett stort intresse och långa köer till de bogemenskaper som finns, har byggandet av nya bogemenskaper för seniorer nästan upphört under de senaste 8-10 åren.

”Den här paradoxen medförde att Realdania satsade på att förändra attityderna i bostadssektorn och snabbstartade byggandet av nya seniorbogemenskaper tillsammans med privata och allmännyttiga bostadsföretag. En insats som nu verkar ha burit frukt. Det finns utan tvivel många som söker alternativa sätt att bo samtidigt som en demografisk utveckling med fler och fler äldre sätter press på bostadsmarknaden. Vi har, tillsammans med en rad byggherrar, försökt att visa att det här är en bra affärsidé – att bygga moderna bostäder för seniorer som också inrymmer bostäder som man har råd med som folkpensionär samtidigt som det är en lönsam affär för byggherrarna,” fortsätter Nina Kovsted Helk på hemsidan.

Antal nya bogemenskaper för seniorer i Danmark sedan 1987. Fram till och med år 2004 fanns ett statligt stöd för information och intitiering av bogemenskaper via organisationen ”Boligtrivsel i Centrum”.

I Danmark fanns en samarbetsorganisation, Boligtrivsel i Centrum, som från cirka 1990 och framåt arbetade för att få i gång bogemenskaper för seniorer runt om i Danmark. I samband med krisen på den danska bostadsmarknaden kring 2003-2005 försvann statens stöd till organisationen, som måste läggas ned. Också det statliga stödet till andelsboliger försämrades och resultatet blev att det blev allt färre nya bogemenskaper i Danmark, såväl för seniorer som för alla åldrar. Men nu är intresset större än någonsin för alla former av bogemenskaper. Mer information finns hos Föreningen for Bofællesskaber, bofaellesskab.dk

Överst seniorbogemenskapen i Munksögård, Roskilde. Här finns 20 lägenheter och ett stort gemensamt fælleshus med allrum, kök, tvättstuga, gästrum med mera. Fotot är taget några år efter inflyttningen 2000.

Arbete pågår med en digital plattform för bygg- och bogemenskaper

Just nu pågår arbetet med en portal, en hemsida, där intresserade kan hitta bygg- och bogemenskaper, startargrupper kan planera sitt arbete och hitta kunskap, kommuner erbjuda tomter, konsulter berätta om vad de kan erbjuda och mycket mera.

Arbetsgruppen för portalen leds av Joachim Widerstedt, Föreningen för Byggemenskaper. Eftersom det just nu är svårt att resa till möten (och att mötas) ordnade Ingrid Westerfors på Coompanion i Göteborg ett videomöte på webben där syftet och innehållet diskuterades.

Processkartan, som tagits fram av Föreningen för Byggemenskaper, kommer att bli en viktig del av Byggabo-portalen.

Runt om i Europa finns olika typer av webbplattformar som dels ger en bild av aktuella projekt i olika skeden och dels samlar och förmedlar kunskap, exempelvis i Frankrike, Belgien, Nederländerna, Danmark och Storbritannien. I Tyskland finns flera, exempelvis en för hela Tyskland (med två svenska startargrupper) och en för Berlin:
cohousing-berlin.de (En portal för Berlin. Utmärkt, på både tyska och engelska)
wohnprojekte-portal.de (En portal för hela Tyskland, ja hela Europa med två svenska startargrupper. Enbart på tyska)

Arbetet är en del av Divercity, det Vinnovastödda projektet, som drivs av Föreningen för Byggemenskaper tillsamans med 18 andra aktörer – kommuner, arkitekter, projektledare och forskare i samarbete med tre byggemenskaper på gång. Läs mer på projektets hemsida divcity.se!

Från hemsidan divcity.se om vad arbetet med Divercity ska leda till
. Projektet pågår under 2019 och 2020.

Överst en ”skärmdump” från videomötet (foto Ingrid Westerfors).

Hambos nya hemsida!

Bogemenskapen Hambo har skaffat sig en fin hemsida, värd att besöka.

Hambos nya hemsida.

I slutet av 2020 är det dags för inflyttning i de 14 lägenheterna i den gamla lantmannaskolan i Hammenhög. (Lantmannaskolor hade teoretisk utbildning i lantbruk för bondsöner och andra med praktiska erfarenheter och som siktade på att sedan driva egna lantbruk).

Inte alla bogemenskaper har ett eget valnötsträd – det finns hos Hambo enligt hemsidan:

Här pågår skörd av valnötter i Hambos trädgård.

Första spadtaget i Skråningen 2 i Lejre, Sjælland – en bogemenskap genom ombud

Skråningen 2 är ett nytt bofællesskab som nu ska börja byggas i Lejre kommune (strax väster om Roskilde) intill det inflyttade bofællesskabet Lejre 1. Första spadtaget ska tas, men det blir inte någon samling kring detta, förstås.

Skråningen är ett av flera exempel på en bogemenskap enligt ombudsmodellen. Bostadsutvecklaren EcoVillage letar tomter och reder ut förutsättningarna tillsammans med kommunen, ett arkitektkontor osv. Sedan bjuds intresserade in att bli medlemmar i bogemenskapen. Först när det finns tillräckligt många medlemmar startar arbetet på allvar.

EcoVillages grundare försökte själva dra igång en bogemenskap och upptäckte hur besvärligt det kan vara och hur lång tid arbetet tar. Därför har man utvecklat ett arbetssätt som ska göra att de blivande boende får stöd hela vägen fram till ett färdigt projekt. Stödet slutar inte vid inflyttningen, EcoVillage ser också till att det finns en fungerande mathållning (med ekologisk mat och läckra recept) under sex månader efter inflyttningen. Därefter får boendegruppen ta över ansvaret.

Upplåtelseformerna är olika – i några av de cirka åtta projekt EcoVillage har på gång är det ägarlägenheter med en ”grundejerförening”, i andra handlar det om andelsboliger.

Verklighet och idé – Skråningen 1 efter inflyttningen och som projektet presenterades före inflyttningen. Illustration Vandkunsten.

Företaget samarbetar med välkända arkitektkontor som Vandkunsten, som också är arkitekterna bakom Skråningen i Lejre.

Byggemenskap på gång i Nacka

Ombudsmodellen är ett lite annorlunda sätt att få tillstånd byggemenskaper. Professionella bostadsutvecklare skaffar sig markanvisningar och ordnar detaljplaner för att i nästa steg bjuda in intresserade privatpersoner att ingå i en byggemenskap. Så arbetar flera företag i Danmark, Belgien, Frankrike och flera andra länder.

Nu har ombudsmodellen också kommit till Sverige genom EQ Living, som fått sin första markanvisning i Nacka. De kallar arbetssättet ”egenproduktion”. Läs mer i StockholmDirekt och på deras hemsida.

Tidig skiss av den planerade bebyggelsen i Lovisedal. Byggemenskapen bestämmer om det ska bli radhus eller flerbostadshus (i äganderättsform). Bild EQ Living. Även bilden överst kommer från EQ Living.

Två radioinslag om bogemenskaper från Skåne och Hamburg

Radioprogrammet Pyramiden har haft två inslag värda att lyssna på.

Det första ”Ska vi flytta ihop” handlade om bogemenskapen Hambo i Hammenhög och den kooperativa hyresrättsföreningen Baskedal i Simrishamn.

Program nummer två hade rubriken ”Att bli sambo på äldre dagar” och beskriver hur intresset ökar för bogemenskaper för seniorer i Hamburg. Där upplåter staden 20 procent av all tomtmark till bygg- och bogemenskaper och staden har dessutom en särskild avdelning inom stadsbyggnadskontoret som ger råd och stöd till intresserade. En länk till ”Agentur für Baugemenschaften” finns här.

En reserapport till Hamburg från Kollektivhus Nus resa 2012 hittar du här nedanför. Den är fortfarande ganska aktuell!

Bilden ovan är från Baskedal.

Flest bogemenskaper i Växjö!

I Smålandsposten den 17 mars 2020 har Växjö Bogemenskap en debattartikel om hur Domprostmossen skulle kunna utvecklas med en bogemenskap.

Föreningen arbetar tillsammans med HSB för ett annat projekt men säger att det finns plats för fler projekt i Växjö.

Växjö kommun har redan tre bogemenskaper:
Bostadsrättsföreningen Slånbäret från 1988 med 34 lägenheter och ett hus med gemensamma lokaler.
Kollektivet Sämjan, som startade 1976 – läs mer i s en artikel om Sämjan från Fria tidningen.
Bostadsrättsföreningen Botium med 35 friliggande hus och ett gemensamhetshus, kallat Lövsalen inflyttat 2006. Projektet finns beskrivet i Helena Westholms nya skrift ”De byggde gemenskap”.

Redan med tre bogemenskaper är Växjö förmodligen den bogemenskapstätaste kommunen i Sverige med Lund som god två med sina fyra kollektivhus.

Hur kan vi leva tillsammans? Helen & Hard utformar arkitekturbiennalens nordiska paviljong. OBS senarelagd!

«How Will We Live Together?» Så är temat för nästa års arkitekturbiennal i Venedig.

Curator/utställningsansvarig är Hashim Sarkis, rektor för arkitektur och samhällsplanering vid MIT i USA och dessförinnan professor i landskapsarkitektur och urbanism på Harvard. I ett officiellt uttalande om nästa års biennaltema ”Hur vi ska leva tillsammans?” betonar han vikten av att föra samman människor i en tid av ökande sociala och ekonomiska klyftor. Tillsammans blir ett nyckelbegrepp.

– Vi behöver mötas och knyta an till varandra, påpekar Hashim Sarkis och lyfter fram arkitekturens roll som plats- och kulturskapare.

Bostäder och miljöer som bidrar till gemenskap och samverkan kommer att bli ett viktigt tema. Biennalen anses vara världens viktigaste arkitekturutställning. Biennalen skulle ha pågått 23 maj – 29 november 2020., men har blivit senarelagd till 29 augusti pga coronaviruset.

Det norska Nationalmuseet har kurator- och projektledaransvaret för den nordiska paviljongen 2020. Museet kommer att samarbeta med det norska arkitektkontoret Helen & Hard pmed utgångspunkt i biennalens tema «How Will We Live Together?», som handlar om hur arkitektur kan bidra till nya gemenskaper.

Konceptet för utställningen kommer att presenteras senare under 2020.

Helen & Hard och Vindmöllebakken

Helen & Hard startades 1996 i Stavanger av Siv Helen Stangeland og österrikaren Reinhard Kropf. Kontoret har i dag 26 medarbetare från tio olika länder och är bland annat känt för sin användning av trä och sina alternativa bostadsprojekt. De har bland annat ritat Norges första moderna kollektivhus i Stavanger, Vindmöllebakken, vars första etapp nu är inflyttad.

Delar av de gemensamma lokalerna i Vindmöllebakken. Totalt blir det 40 lägenheter varav cirka hälften är klara och inflyttade. Foto Pål Christensen.

PÅ den norska arkitektföreningens hemsida finns intervjuer med äldre nyinflyttade i Vindmöllebakken.

Den nordiske paviljongen

Den nordiska paviljongen i Venedig ägs gemensamt av Sverige, Finland och Norge. Huvudansvarig för årets arkitekturbiennal är Nationlmuseum i Oslo i samarbete med ArkDes och Finlands arkitekturmuseum.

Den nordiska paviljongen på Arkitekturbiennalen 2016. Massvis med skriftlig information i en svårtillgänglig konstruktion. Nu renoveras paviljongen inför 2020 av norska Statsbygg.

Två byggrupper har fått startbidrag

Perspektiv av den blivande bebyggelsen i Sege Park (källa Malmö Stad).

– En handfull startargrupper har redan hört av sig till Boverket om det nya startbidraget för byggemenskaper, säger Ulrika Högred, Boverket. Två, som låg i startgroparna, har redan fått positiva beslut.

Arkitektens hemsida berättar Ludvig Haav om Röda Oasen i Malmö som just fått bidrag. Röda Oasen i Malmö är en byggemenskap som vill bygga om ett gammalt sjukhus i etapper för att skapa ett kollektivhus med gemensamma ytor och lägenheter i olika storlekar och med olika upplåtelseformer. De fick 2016 markanvisning för en byggnad i Sege Park på det tidigare Östra sjukhusets mark. Byggemenskapen har nu sökt och fått beviljat ett stöd på 400 000 kronor:

– Det kommer inte att räcka hela vägen, men vi kommer att få råd och tid att arbeta igenom den tidiga fasen som gör att det blir ett bättre projekt i slutändan, och vi har fortsatt möjlighet att anlita externa arkitekter, säger Ludvig Haav i byggemenskapen Röda Oasen” till tidskriften Arkitekten.

Hur får man bidrag? Information finns på Boverkets hemsida. Syftet är att skapa möjligheter för fler typer av bostäder.

Stöd till byggemenskaper kan lämnas om en byggemenskap är organiserad i en ekonomisk förening där minst sex medlemmar har satsat 10 000 kronor var. Det måste dessutom vara klart att kommunen medger att flerbostadshuset får byggas på den tilltänkta tomten. Byggemenskaper kan söka startbidrag på högst 400 000 kronor. Det aktuella anslaget för 2020 är 3 miljoner kronor.

Några exempel på nya byggemenskaper är Hogslätts Vänboende och Lagnö Bo.

Lagnö Bo invigdes i augusti 2018. Inne i vinterträdgården, som gränsar till de gemensamma rummen vid entrén, finns en scen.
Hogslätts Vänboende i Gerlesborg invigdes 2018. Foto Per Pixel Petersson.

Boverket har givit ut en skrift om byggemenskapers roll i bostadsförsörjningen. Skriften kan hämtas gratis här.