Collective Occupation of Residential Space

From Counter-cultural Practices to

Cluster Cohousing and Hall Cohousing in Zurich, Switzerland

New forms of housing are to be found in Switzerland. Cluster Cohousing and Hall Coliving are two examples from Zürich. Maryam Khatibi has studied them in-depth and also written about the historic development of cohousing and other alternative forms of living and housing in Central Europe.

Clusterbostad i Mehr als Wohnen i Zürich med 10 boende, åtta boenheter, gemensamt kök, matrum och allrum, arbetsplatser och tvättstuga, liksom två gemensamma terrasser. De boende har utvecklat egna sätt att sammarbeta och samutnyttja, sätt som dessutom förändras med tiden.

Her article has been translated to Swedish and published in Bo tillsammans nr 61.

The unabridged article in English can be found here:

About Author – Maryam Khatibi is an Architect and PhD candidate at department of Architecture and Urban Studies, DAStU, Politecnico di Milano in Italy. She has been the project leader of Collaborative Housing in Zurich (2020-21) supported by SEED funding ISCN, EPFL, Switzerland. She has been the co-author of Scales of Interiors: Parks, Garden, Objects (2019) and collaborates with developing tools for transdisciplinary, participatory process design and co-occupancy evaluations.

Bostadsinnovationer underifrån – att skapa bogemenskaper för och med ekonomiskt svaga grupper

Forskare vid Göteborgs universitet har fått ett stort Vinnova-anslag till ett tvärvetenskapligt projekt tillsammans med bland andra Egnahemsfabriken i Tjörn och Föreningen för Byggemenskaper.

Bakgrund är den allvarliga bostadsbristen i Sverige. Det har påverkar levnadsförhållanden för grupper med svagare ekonomi. Med det här initiativet lär vi från och vidareutvecklar tidigare forsknings- och innovationsprojekt och deras rikedom av samlad kunskap kring gemensamt byggande och boende för ekonomiskt svaga grupper, i syfte att konkret skapa bygg- och bogemenskaper för och med dessa grupper.

Medverkande: Jaan-Henrik Kain, Jenny Stenberg, GRI-GU; Söderhamns kommun; Maria Nordström, Andreas Helgesson, Stenbacken boende och arbetskooperativ; Jesper Bryngelsson, Hyresgästföreningen; Tinna Harling, Egnahemsfabriken Tjörn; Föreningen för byggemenskaper; MICOLL-bostadsnätverket i Bergsjön.

Fallstudieområde: Att påbörja genomförande av program för bygg- och bogemenskaper för ekonomiskt svaga grupper i en eller flera svenska kommuner.

Målbilden är att minst en kommun har startat en process för bygg- och bogemenskaper för bostäder till rimligt pris. Projektet löper på fyra år och består av tre arbetspaket:

1. Att bearbeta resultat från tidigare forskning i en form som på en operativ nivå passar bostadssituationen för ekonomiskt svaga grupper;

2. Att påbörja genomförande av program för bygg- och bogemenskaper för ekonomiskt svaga grupper i en eller flera svenska kommuner;

3. Att i kollaborativ form med den breda gruppen intressenter bearbeta och sprida bearbeta och sprida lärdomarna.

Bilden överst: Stenbackens arbets- och boendekooperativ medverkade på Socialt byggande i november 2021. Nu deltar Maria Nordström och Andreas Helgesson i Vinnovaprojektet om Bostadsinnovationer underifrån.

Quantitative data collaborative housing

NEWS – 20 DECEMBER 2021 – COMMUNICATION BK

Quantitative data on collaborative housing are currently scattered or even only available upon request, and lack standard definitions. This prevents a comparative understanding of the challenges and opportunities that these housing forms offer. Furthermore, comparative data are needed to facilitate mutual learning and communication amongst users across countries and regions.

First step completed


The recently completed Co-Lab Mapping project (funded by the NWO KIEM Creative Industries grant in 2019-2020) was the first step to map and provide a scientifically-validated categorisation of the different collaborative housing forms in Europe in a visualisation tool. The next step will consist of aggregating and refining dispersed data in a coherent and comparable way.

FAIR Data Fund for next step

In a new round of the FAIR data fund, researchers from Architecture and the Built Environment were again among the winners. Darinka Czischke and Sara Brysch (Management and the Built Environment) received funding for refining existing datasets on collaborative housing, in line with the FAIR principles (Findable, Accessible, Interoperable and Reusable).

The FAIR Data Fund will allow Darinka, Sara and their team to refine their existing datasets and make them FAIR. The published datasets create a solid basis for comparative and quantitative studies on collaborative housing.

Källa: Delft University of Technology

Read more about Co-Lab Housing Research, research about collaborative housing and about COVID.

Above: Sara Brysch, project leader, Co-Lab Housing Research

Ensamt eller gemensamt?

Evelina Arvidsson och Sebastian Fahlqvist har skrivit en kandidatuppsats om boendets betydelse för social hälsa. Åtta ensamboende i vanliga bostäder och i bogemenskaper intervjuas. I uppsatsen beskrivs bland annat att kontakten med grannar är mycket vanligare och viktigare i bogemenskaper. Uppsatsen ger inga svar på sambandet mellan boendeform och hälsa, men är väl värd att läsa.

Bilden överst visar en plan för Sällbo i Helsingborg där äldre och yngre bor tillsammans. Sällbo är inte med i studien, men ett exempel på ett gemenskapsboende som fungerat väl också under pandemin.

Hur hanterar SällBo i Helsingborg pandemin?

SällBo är ett trygghetsboende men också ett boende för unga svenskar och migranter, och kallar sig kollektivhus. Huset, som är ett tidigare äldreboende, har gott om gemensamma lokaler. Alla som flyttar in har förbundit sig att vara sociala minst 2 timmar i veckan.

Inflyttningen skedde i november och december 2019. När de boende börjat bli hemmastadda kom pandemin. En forskargrupp i Lund följde vad som pågick och i en aktuell artikel skildrar de hur de boende hanterat den nya situation. Artikeln, på engelska, kan hämtas här:

Forskarna säger att SällBos hyresgäster lyckades anpassa sig till den nya situationen och hitta sätt att fungera tillsammans trots pandemin. Tack vare detta ökade också känslan av gemenskap bland de boende. Två viktiga förutsättningar bidrog, dels att det fanns gott om gemensamma lokaler och dels att de boende hade hittat sätt att samarbeta, lösa problem och fatta beslut innan COVID-19-restriktionerna infördes.

Bottenplan med (a) foajen vid entrén, (b) gemensamt vardagsrum och (c) gemensam matsal. Källa rapporten.

Fortskargruppen från LTH har studerat flera kollektivhus under pandemin och en artikel kommer preliminärt senare i vår. Kollektivhus.se följer med intresse!

Mer att läsa om SällBo på kollektivhus.se finns här.

Bild överst från pressmeddelande från Helsingborgshem om Sällbo Helsingborgshem satsning på ett trygghetsboende med 70+ och ungdomar.

Premiär: En plattform för bygg- och bogemenskaper!

En plats där man kan hitta alla bygg- och bogemenskaper, startargrupper, ekobyar, kollektivhus runt om i landet. En plats där man kan knyta kontakt med projektlotsar och arkitekter, bostadsföretag och byggare. En plats där det finns aktuell kunskap, litteratur, inspiration. Den platsen är på gång!

Divercity, Vinnova-projektet som ska skapa bättre förutsättningar för byggemenskaper, hade sin slutkonferens i november. Då presenterade Erik Berg och Åsa Isacson de första delarna i plattformen Bygg & bo ihop (plattform = en hemsida som samlar en massa aktörer och information om ett särskilt ämne. Kan också kallas portal).

Nyfiken på hur plattform kommer att fungera? Kolla på presentationen på videon nedan. Den börjar 3:26 in i presentationen.

Plattformen kommer att finnas ”i verkligheten” kring årsskiftet. Just nu pågår testning av hur den fungerar och vad som bör förbättras.

Bilden överst är från den franska portalen för bygg- och bogemenskaper. Källa https://www.habitatparticipatif-france.fr/?HPFCartographie

1 200 bogemenskaper i Danmark?

Just nu vet ingen hur många bogemenskaper som finns i Danmark. Svaret kommer under 2021. Den danska bogemenskapsföreningen Bofællesskab.dk har fått stöd från Realdania för forskningsprojekt för att svara på följande frågor (beskrivningen är hämtad från deras hemsida):

Hvor mange bofællesskaber er der i Danmark? Hvor er de henne og hvordan er de indrettet i forhold til f.eks. antal beboere, den fysiske indretning, økonomisk og juridisk organisering mv.? Hvilke former er de mest typiske?

Mange spørgsmål trænger sig på, efterhånden som interessen for bofællesskaber vokser og der kommer stadigt flere nye fællesskaber til. Det mærker vi i Foreningen Bofællesskab.dk gennem et stigende antal henvendelser fra bl.a. kommuner, boligudviklere, journalister og bofællesskabsinteresserede. Desværre bliver vi dem ofte svar skyldig, bl.a. fordi bofællesskaber ikke lader sig entydigt definere i statistikker over boligformer i bl.a. Danmarks Statistik.

Nio av de över 300 bogemenskaperna i den danska databasen med bogemenskaper. Men det kanske finns över tusen. Forskningsprojektet ska ge svar.

Derfor har en gruppe forskere fra BUILD sammen med konsulentfirmaet Falkenstjerne og Foreningen Bofællesskab.dk med støtte fra Realdania søsat et nyt forskningsprojekt, som skal kortlægge bofællesskaber i Danmark. Kortlægningen tager udgangspunkt i den database, som Foreningen Bofællesskab.dk har etableret, og som rummer ca. 300 bofællesskaber. Omfanget af bofællesskaber i Danmark er dog langt større end databasen – måske er der reelt op til tre-fire gange flere. Derfor pågår i efteråret/vinteren 2020-21 et omfattende opsporings- og registreringsarbejde for at danne et bedre overblik.

På baggrund af kortlægningen, som Bofællesskab.dk er primus motor på, vil forskere foretage en række tematiske analyser af bofællesskaber i Danmark. I sammenhæng med eksisterende viden om bofællesskaber og data fra Danmarks Statistik om f.eks. beboere, bygninger og lokalområder kan vi hermed få langt større indsigt i, hvad der karakteriserer bofællesskaberne og deres udvikling over tid, om bofællesskaber er mere bæredygtige end andre boformer, om beboerne er mere eller mindre sunde – og meget mere. De statistiske analyser vil blive suppleret med surveys og interviews.

Den slags nye viden vil kunne anvendes i mange sammenhænge, bl.a. til at kvalificere den fremtidige planlægning af bofællesskaber. Projektets resultater formidles via rapporter, artikler, konferencer/webinarer – som bliver tilgængeligt på bofællesskab.dk.

Bilden överst visar bofællsskapet Skråningen i Lejre, arkitekt Vandkunsten.

Byggefaellesskaber i Danmark

Tegnestuen Vandkunsten har just publicerat en ny skrift ”Byggefaelleskaber. Grundlag for en udvikling av en dansk model”.

Tre viktiga frågor diskuteras som kan bidra till fler byggemenskaper i Danmark – finansieringen, rådgivningen och markanvisningar och rapporten avslutas med en handlingsplan för fortsatt arbete. Många erfarenheter i rapporten kommer från den första byggemenskapen som just nu byggs i Köge Kyst, med Vandkunsten som arkitekter.

Ideskiss till byggemenskapen i Köge Kyst från Tegnestuen Vandkunsten.

Danska byggemenskaper byggs inte för att säljas på marknaden utan överlåtelsevärdena är begränsade för att göra bostäderna tillgängliga för många.

I rapporten finns exempel från bland annat Tyskland och Nederländerna och ett svenskt exempel, Vänboendet Kvarten i Gerlesborg.

Författaren Silje Eröy Sollien forskar om bygg- och bogemenskaper i Danmark med särskild inriktning på landsbygden och mindre orter.

Överst omslaget till den nya skriften.

Cohousing i Bryssel – ny studie

En ny studie av 7 av 49 cohousing-projekt i Bryssel-regionen i Belgien har just publicerats. Rapporten sammanfattas på engelska:

In recent years, cohousing projects have flourished in Brussels, particularly in the central working-class neighbourhoods, with the support of associations and certain political stakeholders. This article takes a closer look at the reasons for their success. Based on a two-year field survey of nine cohousing projects, it also analyses the architectural typologies associated with them and the ideological principles underlying them, as well as the uses made of them by the residents. In particular, the article highlights the discrepancies which may exist between a spatial vocabulary based on the desire to promote the creation of community life, and the uses and expectations of the targeted disadvantaged population.

Karta över Bryssel med bogemenskaper. De flesta finns i den nordvästra delen av staden.

Läs mer: https://journals.openedition.org/brussels/4207?lang=en