Hur hanterar SällBo i Helsingborg pandemin?

SällBo är ett trygghetsboende men också ett boende för unga svenskar och migranter, och kallar sig kollektivhus. Huset, som är ett tidigare äldreboende, har gott om gemensamma lokaler. Alla som flyttar in har förbundit sig att vara sociala minst 2 timmar i veckan.

Inflyttningen skedde i november och december 2019. När de boende börjat bli hemmastadda kom pandemin. En forskargrupp i Lund följde vad som pågick och i en aktuell artikel skildrar de hur de boende hanterat den nya situation. Artikeln, på engelska, kan hämtas här:

Forskarna säger att SällBos hyresgäster lyckades anpassa sig till den nya situationen och hitta sätt att fungera tillsammans trots pandemin. Tack vare detta ökade också känslan av gemenskap bland de boende. Två viktiga förutsättningar bidrog, dels att det fanns gott om gemensamma lokaler och dels att de boende hade hittat sätt att samarbeta, lösa problem och fatta beslut innan COVID-19-restriktionerna infördes.

Bottenplan med (a) foajen vid entrén, (b) gemensamt vardagsrum och (c) gemensam matsal. Källa rapporten.

Fortskargruppen från LTH har studerat flera kollektivhus under pandemin och en artikel kommer preliminärt senare i vår. Kollektivhus.se följer med intresse!

Mer att läsa om SällBo på kollektivhus.se finns här.

Bild överst från pressmeddelande från Helsingborgshem om Sällbo Helsingborgshem satsning på ett trygghetsboende med 70+ och ungdomar.

Premiär: En plattform för bygg- och bogemenskaper!

En plats där man kan hitta alla bygg- och bogemenskaper, startargrupper, ekobyar, kollektivhus runt om i landet. En plats där man kan knyta kontakt med projektlotsar och arkitekter, bostadsföretag och byggare. En plats där det finns aktuell kunskap, litteratur, inspiration. Den platsen är på gång!

Divercity, Vinnova-projektet som ska skapa bättre förutsättningar för byggemenskaper, hade sin slutkonferens i november. Då presenterade Erik Berg och Åsa Isacson de första delarna i plattformen Bygg & bo ihop (plattform = en hemsida som samlar en massa aktörer och information om ett särskilt ämne. Kan också kallas portal).

Nyfiken på hur plattform kommer att fungera? Kolla på presentationen på videon nedan. Den börjar 3:26 in i presentationen.

Plattformen kommer att finnas ”i verkligheten” kring årsskiftet. Just nu pågår testning av hur den fungerar och vad som bör förbättras.

Bilden överst är från den franska portalen för bygg- och bogemenskaper. Källa https://www.habitatparticipatif-france.fr/?HPFCartographie

1 200 bogemenskaper i Danmark?

Just nu vet ingen hur många bogemenskaper som finns i Danmark. Svaret kommer under 2021. Den danska bogemenskapsföreningen Bofællesskab.dk har fått stöd från Realdania för forskningsprojekt för att svara på följande frågor (beskrivningen är hämtad från deras hemsida):

Hvor mange bofællesskaber er der i Danmark? Hvor er de henne og hvordan er de indrettet i forhold til f.eks. antal beboere, den fysiske indretning, økonomisk og juridisk organisering mv.? Hvilke former er de mest typiske?

Mange spørgsmål trænger sig på, efterhånden som interessen for bofællesskaber vokser og der kommer stadigt flere nye fællesskaber til. Det mærker vi i Foreningen Bofællesskab.dk gennem et stigende antal henvendelser fra bl.a. kommuner, boligudviklere, journalister og bofællesskabsinteresserede. Desværre bliver vi dem ofte svar skyldig, bl.a. fordi bofællesskaber ikke lader sig entydigt definere i statistikker over boligformer i bl.a. Danmarks Statistik.

Nio av de över 300 bogemenskaperna i den danska databasen med bogemenskaper. Men det kanske finns över tusen. Forskningsprojektet ska ge svar.

Derfor har en gruppe forskere fra BUILD sammen med konsulentfirmaet Falkenstjerne og Foreningen Bofællesskab.dk med støtte fra Realdania søsat et nyt forskningsprojekt, som skal kortlægge bofællesskaber i Danmark. Kortlægningen tager udgangspunkt i den database, som Foreningen Bofællesskab.dk har etableret, og som rummer ca. 300 bofællesskaber. Omfanget af bofællesskaber i Danmark er dog langt større end databasen – måske er der reelt op til tre-fire gange flere. Derfor pågår i efteråret/vinteren 2020-21 et omfattende opsporings- og registreringsarbejde for at danne et bedre overblik.

På baggrund af kortlægningen, som Bofællesskab.dk er primus motor på, vil forskere foretage en række tematiske analyser af bofællesskaber i Danmark. I sammenhæng med eksisterende viden om bofællesskaber og data fra Danmarks Statistik om f.eks. beboere, bygninger og lokalområder kan vi hermed få langt større indsigt i, hvad der karakteriserer bofællesskaberne og deres udvikling over tid, om bofællesskaber er mere bæredygtige end andre boformer, om beboerne er mere eller mindre sunde – og meget mere. De statistiske analyser vil blive suppleret med surveys og interviews.

Den slags nye viden vil kunne anvendes i mange sammenhænge, bl.a. til at kvalificere den fremtidige planlægning af bofællesskaber. Projektets resultater formidles via rapporter, artikler, konferencer/webinarer – som bliver tilgængeligt på bofællesskab.dk.

Bilden överst visar bofællsskapet Skråningen i Lejre, arkitekt Vandkunsten.

Byggefaellesskaber i Danmark

Tegnestuen Vandkunsten har just publicerat en ny skrift ”Byggefaelleskaber. Grundlag for en udvikling av en dansk model”.

Tre viktiga frågor diskuteras som kan bidra till fler byggemenskaper i Danmark – finansieringen, rådgivningen och markanvisningar och rapporten avslutas med en handlingsplan för fortsatt arbete. Många erfarenheter i rapporten kommer från den första byggemenskapen som just nu byggs i Köge Kyst, med Vandkunsten som arkitekter.

Ideskiss till byggemenskapen i Köge Kyst från Tegnestuen Vandkunsten.

Danska byggemenskaper byggs inte för att säljas på marknaden utan överlåtelsevärdena är begränsade för att göra bostäderna tillgängliga för många.

I rapporten finns exempel från bland annat Tyskland och Nederländerna och ett svenskt exempel, Vänboendet Kvarten i Gerlesborg.

Författaren Silje Eröy Sollien forskar om bygg- och bogemenskaper i Danmark med särskild inriktning på landsbygden och mindre orter.

Överst omslaget till den nya skriften.

Cohousing i Bryssel – ny studie

En ny studie av 7 av 49 cohousing-projekt i Bryssel-regionen i Belgien har just publicerats. Rapporten sammanfattas på engelska:

In recent years, cohousing projects have flourished in Brussels, particularly in the central working-class neighbourhoods, with the support of associations and certain political stakeholders. This article takes a closer look at the reasons for their success. Based on a two-year field survey of nine cohousing projects, it also analyses the architectural typologies associated with them and the ideological principles underlying them, as well as the uses made of them by the residents. In particular, the article highlights the discrepancies which may exist between a spatial vocabulary based on the desire to promote the creation of community life, and the uses and expectations of the targeted disadvantaged population.

Karta över Bryssel med bogemenskaper. De flesta finns i den nordvästra delen av staden.

Läs mer: https://journals.openedition.org/brussels/4207?lang=en

Ny forskningsrapport att läsa: Contemporary Co-housing in Europe

Håkan Thörn, Henrik Gutzon Larsen, Pernilla Hagbert och Cathrin Wasshede har studerat kollektivhus, bygg- och bogemenskaper i Sverige, Danmark, Hamburg och Barcelona. De har studerat co-housing som ett alternativ för långsiktigt hållbar stadsutveckling.

Håkan Thörn sammanfattar slutsatser från forskningsprojektet i Göteborg i september 2019 vid konferensen ”Socialt byggande och självbyggeri”

Syftet har varit att kritiskt utforska co-housing ur socialt, ekonomiskt, politiskt och miljömässigt perspektiv. I boken analyseras Sambandet mellan cohousing ur olika de olika perspektiven och i relation till lokal demokrati, urban aktivism, familjeliv, rumslig logik och socioekologi.

Nu finns rapporten ”Contemporary Co-housing in Europe. Towards Sustainable Cities?” från Göteborgsprojektet på engelska att ladda ned gratis här.

Under 2020 kommer en svensk version på Korpen förlag.

Reserapport från danska bygg- och bogemenskaper

Danmark har flest bogemenskaper i världen. Det också där de första byggdes i början på 1970-talet. Nu är Danmark återigen i täten, tack vare stora satsningar på nya projekt. Det kunde en svensk studiegrupp konstatera i juni. Under en intensiv dag, ordnad av Föreningen för byggemenskaper, besöktes fyra projekt, äldre och nyare.

På fotot ovan syns Klara Korsgaard, som informerar om den nya byggemenskapen, som ska börja byggas i höst i Köge.

Kerstin Kärnekull var med på resan och har skrivit en utförlig rapport om det trettioåriga, väl fungerande Jystrup Savverk, där gruppen hamnade mitt i en arbetshelg, Danmarks största projekt med extra allt, Munksjö gård från 2000, plusenergihusen i Bogemenskapen Svalin från 2012 och tomten för Danmarks första byggemenskap för ett flerbostadshus, Faellesbyg Köge Kyst. Alldeles intill pågick bygget av ett pilotprojekt med en bogemenskap för seniorer med lång kö av intresserade.

Flera av projekten ligger i Roskilde, en kommun som uppmuntrar bygg- och bogemenskaper på många sätt och som har gjort detta i mer än tjugo år.

Guide för resan var Silje Eröy Sollien från arkitektkontoret Vandkunsten, arkitekterna bakom Jystrups Saavark och för Faellesbyg Köge Kyst.

Dagen innan var gruppen i Nordtyskland. En rapport kommer att finnas på Divercity hemsida divcity.org.

Seminarium om BiG-gruppen

Aktion Arkiv bjöd in till vittnesseminarium den 12 april med och om arbets- och forskargruppen BiG på Arkitektur- och Designcentrum, ArkDes på Skeppsholmen. Moderatorer var Sara Brolund de Carvalho och Helena Mattsson.

BiG-gruppen och Dick Urban Vestbro (till vänster) under seminariet på ArkDes.

Gruppen Bo i Gemenskap bildades 1976 av tio kvinnor. Syftet var att verka för en, på den tiden, ny typ av kollektivhus som hushållar med resurser, ökar gemenskapen, uppmuntrar samarbete mellan de boende och gör vardagslivet mindre arbetsamt och vardagen roligare. Idag består gruppen av Ingela Blomberg, Kerstin Kärnekull, Gunilla Lundahl, Ann Norrby, Inga-Lisa Sangregorio och Sonja Vidén.

De sex BiG-medlemmarna fick inledningsvis svara på tre frågor:
Vad var det viktigaste för dig när ni startade BiG?
Vad var din personliga drivkraft och intresse?
Vad är BiGs mest betydelsefulla bidrag?

Sedan följde en friare diskussion om hur gruppen arbetat och vilka andra organisationer som varit viktiga. Sara Brolund de Carvalho kommer att sammanställa vad som sades. Hon har också tagit fram en tidslinje med gruppens skrifter och studieresor som ska kompletteras med ytterligare information. Seminariet finns också inspelat på band.

Om Bo i Gemenskap

BiG har skrivit Det lilla kollektivhuset: en modell för praktisk tillämpning, (Byggforskningsrådet 1982), Femton kollektivhus: en idé blir förverkligas, (Byggforskningsrådet 1992). Mer än 40 kollektivhus har byggts runt om i Sverige med stöd av modellen.

Andra publikationer: “Kollektivhus idag” (2000) av Inga-Lisa Sangregorios,  “Bygga seniorboende tillsammans (Svensk Byggtjänst) med Ingela Blomberg och Kerstin Kärnekull (2014).

Några av böckerna som BiG-gruppen skrivit eller medverkat i.

BiG-gruppen är fortfarande aktiv och gör studiebesök, håller föredrag och skriver artiklar. Nästa resa går till Göteborg i början på maj

Vad är ett vittnesseminarium?

Vittnesseminarium är en seminarieform som bygger på en metod att personer som deltog (eller var beslutsfattare) under en viss tid minns och berättar i dialog med forskare och andra. I nästa steg dokumenteras vittnesmålen och skapar nya källor samt kan visa på nya fält och frågor. I detta sammanhang rör det sig framförallt om påverkan på bostadspolitiken i relation till kollektivhus.

Aktion Arkiv arbetar med arkitektur- och urbanforskning och har utvecklat en form av deltagande historieskrivning genom aktioner som för samman olika aktörer och publiker kring urbana kulturella, historiska och politiska frågeställningar. Aktion Arkiv består av Sara Brolund de Carvalho, Meike Schalk och Helena Mattsson.

Divercity drar igång

Ett av startarmötena för Divercity i Arkitekturskolan på KTH den 31 januari. 19 parter deltar, 22 personer på plats.

Fler byggemenskaper ska bidra till mångfald i stadsutvecklingen

Nu har samverkansprojektet “DIVERCITY – byggemenskaper för mångfald i stadsutvecklingen” startat upp. Tack vare stöd från Vinnova kan 19 organisationer tillsammans bana väg för fler byggemenskaper i Sverige. Projektet kommer pågå i två år och leds av Föreningen för Byggemenskaper.

Projektets mål är att förbättra förutsättningarna för byggemenskaper genom utveckling av policy, tjänster och verktyg, främst riktade till byggrupper och kommuner.

– Den hållbara staden kan inte byggas för medborgarna, utan den måste byggas av och med dem, säger Joachim Widerstedt, projektledare för samverkansprojektet. Byggemenskaper ger invånare inflytande över sin livsmiljö.

Joachim Widerstedt och Karin Kjellson i Föreningen för Byggemenskaper tog initiativet till ett nationellt samverkansprojekt 2016, och konstellationen har vuxit sedan dess.

– DIVERCITY är den största satsningen på byggemenskaper som gjorts i Sverige. För att nå målet om fler genomförda byggemenskaper krävs att byggrupper, kommuner och företag arbetar tillsammans.

Utöver de parter som redan är anslutna till projektet finns möjligheter för nya aktörer att få stöd. För byggrupper erbjuds kostnadsfri rådgivning liksom många kunskapsbyggande aktiviteter, bland annat inom juridik och finansiering. Kommuner kan bland annat få stöd att utveckla sina rutiner och processer i arbetet med byggemenskaper.

– Vi vill bjuda in alla som är nyfikna att ta kontakt med oss, säger Karin Kjellson. Vi hjälper er vidare utifrån era behov. Det finns en mycket bred kompetens bland projektdeltagarna, så vi kan besvara de flesta frågor som rör byggemenskaper.

På projektets hemsida divcity.se finns ett kalendarium som fylls på med kommande evenemang. Efter hand kommer hemsidan också fyllas med användbart material som kan laddas ner kostnadsfritt.