Divercity drar igång

Ett av startarmötena för Divercity i Arkitekturskolan på KTH den 31 januari. 19 parter deltar, 22 personer på plats.

Fler byggemenskaper ska bidra till mångfald i stadsutvecklingen

Nu har samverkansprojektet “DIVERCITY – byggemenskaper för mångfald i stadsutvecklingen” startat upp. Tack vare stöd från Vinnova kan 19 organisationer tillsammans bana väg för fler byggemenskaper i Sverige. Projektet kommer pågå i två år och leds av Föreningen för Byggemenskaper.

Projektets mål är att förbättra förutsättningarna för byggemenskaper genom utveckling av policy, tjänster och verktyg, främst riktade till byggrupper och kommuner.

– Den hållbara staden kan inte byggas för medborgarna, utan den måste byggas av och med dem, säger Joachim Widerstedt, projektledare för samverkansprojektet. Byggemenskaper ger invånare inflytande över sin livsmiljö.

Joachim Widerstedt och Karin Kjellson i Föreningen för Byggemenskaper tog initiativet till ett nationellt samverkansprojekt 2016, och konstellationen har vuxit sedan dess.

– DIVERCITY är den största satsningen på byggemenskaper som gjorts i Sverige. För att nå målet om fler genomförda byggemenskaper krävs att byggrupper, kommuner och företag arbetar tillsammans.

Utöver de parter som redan är anslutna till projektet finns möjligheter för nya aktörer att få stöd. För byggrupper erbjuds kostnadsfri rådgivning liksom många kunskapsbyggande aktiviteter, bland annat inom juridik och finansiering. Kommuner kan bland annat få stöd att utveckla sina rutiner och processer i arbetet med byggemenskaper.

– Vi vill bjuda in alla som är nyfikna att ta kontakt med oss, säger Karin Kjellson. Vi hjälper er vidare utifrån era behov. Det finns en mycket bred kompetens bland projektdeltagarna, så vi kan besvara de flesta frågor som rör byggemenskaper.

På projektets hemsida divcity.se finns ett kalendarium som fylls på med kommande evenemang. Efter hand kommer hemsidan också fyllas med användbart material som kan laddas ner kostnadsfritt.

Startmöte i Elastiska hem

Pehr-Mikael Sällström och Åsa Kallstenius avslutar startarmötet den 29 januari hos Kairos Future.

Var finns alternativen för alla som inte har råd att köpa eller hyra dyra bostäder och som vill leva hållbart? Vad kan bidra till nya boendeformer som underlättar för de som vill leva mer resurssparande, delande och inkluderande?

Det ska projektet Elastiska hem bidra med svar på. Kod Arkitekter leder arbetet tillsammans med 21 olika parter: Arkitekter, kommuner, brukare, byggbolag, akademi, fastighetsägare, konsultbolag, designbyrå, försäkringsbolag, digitaliseringsföretag, myndighet och branschorganisationer. Kollektivhus Nu är med som en i gänget.

Den 29 januari var det startmöte i Stockholm hos Kairos Future. De flesta av de 21 olika parterna fanns på plats och bidrog med olika korta inlägg. Kollektivhus NU/Kerstin Kärnekull lyfte fram kollektivhusens långa praktiska erfarenhet av samarbete och delning. Sådan kunskap blir användbar i projektarbetet. Nu är detta igång och ska pågå 2019 – 2020. Rapporter kommer!

Följ projektet på hemsidan!

Hos kollektivhus och bogemenskaper finns fyrtio års erfarenheter av delning och samarbete. Erfarenheter som kommer till nytta i Elastiska hem.

60 projekt får stöd till innovativt och hållbart bostadsbyggande

Boverket har beviljat drygt 140 miljoner kronor till projekt som främjar ett innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimat- och miljöpåverkan. Stöd har bland annat beviljats för effektiva byggprocesser och projekteringar, självstyrning av uppvärmning och ventilation, innovativa träkonstruktioner, energieffektivisering, återanvändning av byggnadsmaterial samt digitala lösningar.

Bland projekten finns också flera projekt med socialt och ekologiskt hållbara flerbostadshus, ”The Colive Enabler”, Self Build City och Anpassningsbara Bostäder över Tid.

Stödet gick att söka under hösten 2018 för att utveckla eller använda en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process. Totalt kom det in 152 ansökningar varav 60 har beviljats stöd. Sökande har framför allt varit företag, men även universitet, kommuner och föreningar har sökt stöd.

De beviljade projekten avser både förstudier och genomförandeprojekt och har fokus på experimentell utveckling, forskning eller processinnovation.

– Många företag har innovativa och klimatsmarta idéer om bostadsbyggande och därför har intresset för stödet varit stort. Ett grundkrav för att beviljas stöd är att resultat och erfarenheter av genomförda åtgärder ska spridas. Därför är det vår förhoppning att många av åtgärderna kommer att få ett genomslag i bostadsbyggandet framöver, säger Hans Lindgren, handläggare på Boverket.

Hela listan på vilka projekt som har fått stöd hittar du här.

30 cohousingprojekt i Italien!

”Cohousing. L’arte di vivere insieme” har sammanställts av HousingLab i Milano och kom ut i maj 2018.

I maj kom en italiensk bok om kollektivhus, sammanställd av HousingLab i Milano ”Cohousing. L’arte di vivere insiemi”. Boken innehåller principer, erfarenheter och en kartläggning av de cirka 30 kollektivhusprojekt i Italien som är inflyttade. Dessutom är ytterligare fyra på väg att byggas och sex grupper har tillgång till en tomt eller en fastighet.

Författarna bakom boken genomför just nu en presentationsrunda i september – oktober till bland annat Venedig, Genua, Turin och Trento . Allt enligt ett nyhetsbrev från HousingLab i Milano.

Liat Rogel berättar om den nya kollektivhusboken ”Cohousing. L’arte di vivere insieme/Cohousing. Konsten att leva tillsammans” på ett av många presentationsmöten runt om i Italien.

.

Bofaellesskaber i Danmark – alternativ för vem?

Danska bogemenskaper/bofaellesskaber är världsberömda som först (1972) och flest. Men det har saknats bra beskrivande och kvantitativa studier. Nu har två forskare presenterat artikeln An alternative for whom; The evolution and socio economy of Danish cohousing, som skildrar historien bakom och utvecklingen av de danska bogemenskaperna för alla åldrar liksom en studie  av vilka som bor i dessa.

Danska bofaellesskaber för alla åldrar. De flesta av de 110 på kartan finns nära större städer eller universitetsorter. Källa P. Jakobsen och H.G. Larsen (2018).

Även om Danmark har relativt flest bogemenskaper i världen är det ändå ganska få lägenheter det handlar om. Jakobsen och Larsens studie bygger på intervjuer med boende i 110 bofaellesskaber för alla åldrar. Antalet lägenheter anges till 2 500. Dessutom finns det mer cirka 7 000 lägenheter i  seniorbofaellesskaber enligt en annan studie av Realdania eller mellan 250 och 300 enheter. Sammantaget finns det cirka 10 000 lägenheter i boegemenskaper i Danmark.

I studien beskrivs tre etapper i utvecklingen där reglerna för danskt bostadsstöd har stor betydelse för vad som byggs och framförallt för vilka upplåtelseformer som valts. I Sverige är de flesta kollektivhus upplåtna med hyresrätt, men i Danmark är en stor majoritet äganderätter.

Det bidrar troligen till att välutbildade och människor med goda inkomster är vanligare än i andra boendeformer i Danmark enligt artikeln.

Källa: Peter Jakobsen & Henrik Gutzon Larsen (2018): An alternative for whom? The evolution and socio-economy of Danish cohousing, Urban Research & Practice, DOI: 10.1080/17535069.2018.1465582

Intressant forskningskonferens i Uppsala den 27-29 juni

Europeiska forskare om co-housing kommer till Uppsala för att debattera kollektivrörelsens utveckling och möjligheter. Mötet sker i en s.k. workshop inom den större konferens som hålls av ENHR – European Network for Housing Research. Arrangörerna av workshopen har inbjudit Kollektivhus NU att samarbeta och delta med sina tolkningar av utvecklingen i de nordiska länderna. Så här sägs i inbjudan: ”Vi hoppas att denna konferens kommer att locka ett större antal nordiska forskare, men även de som ägnar sig åt kollektivhusfrågan i praktiken, att ge ett bidrag eller bara delta i diskussionerna”.

I arrangörernas egna ord: “We would like to particularly encourage papers addressing“Collaborative Housing in Nordic countries” (i.e. Sweden, Norway, Denmark, Finland and Iceland). The workshop co-ordinators are particularly keen to receive abstracts addressing different aspects of collaborative housing in this part of the world, including but not limited to: the specificities of Nordic collaborative housing models; historical trajectories; contemporary trends; international transfer of knowledge and practices; and future perspectives.” 

Diskussionerna sker på engelska. Utöver frågan om de nordiska länderna kommer de att inriktas på sex olika områden:
1.     Betydelsen av social, ekonomisk och teknisk utveckling för dagens kollektivhusrörelse;
2.     Organisatoriska aspekter på kollektivhusboende;
3.     Kollektivhusboende och bostadspolitik;
4.     Kollektivhusboendet inom stadsplaneringen och stadsdelsutvecklingen;
5.     Metoder och etik i forskningen kring kollektivt boende;
6.     Teoretiska perspektiv på forskning om kollaborativa boendeformer.

Mer information om konferensen och workshopen finns att hämta på http://www.enhr2018.com/programme/workshops/collaborative-housing/

Kollektivhus NU kommer att ordna ett studiebesök i Färdknäppen med en presentation av kollektivhusrörelsen i Sverige för intresserade deltagare lördagen den 30 juni.

Cohousing for older people – bra idé för Australien

En färsk serie rapporter och faktablad om senior cohousing från University of Technology i Sydney ger en bra bild av förutsättningar och erfarenheter: http://theconversation.com/co-housing-works-well-for-older-people-once-they-get-past-the-image-problem-79907

Deras litteraturgenomgång är intressant också för oss i Europa eftersom den bygger på forskning i USA och Europa.

Samma sak gäller slutrapporten.