Webbinarium De byggde gemenskap – på video!

Över hundra personer från Sverige men också Norge och Finland följde Kollektivhus Nus webbinarium med Helena Westholm om hennes skrift ”De byggde gemenskap” i slutet av november. Nu kan du också se hennes presentation via YouTube:

Helena Westholm berättar om sin studie av tio bygg- och bogemenskaper och hur de kommit till.

Tio olika projekt presenteras: Botium i Växjö, Tersen i Falun, Lagnö Bo i Trosa, Hogslätts boende i Gerlesborg, Sofielund och Urbana villor i Malmö, Under samma tak och Majbacken i Göteborg, BiG Kornet i Mölndal och Kopparslagaren i Hudiksvall

Boken ”De byggde gemenskap” kan beställas från AB Svensk Byggtjänst eller från Centrum för Boendets Arkitektur vid CTH i Göteborg.

Bilden överst visar Majbacken i Göteborg.

Helena Westholm om att bygga och bo tillsammans

Den 18 november ordnade Kollektivhus Nu ett webinarium med Helena Westholm om hennes studier av tio olika bygg- och bogemenskaper ”De byggde gemenskap”. 90 personer deltog, inte bara från Sverige utan också från Finland och Norge. Webinariet finns nu på YouTube:

Helena har samlat spännande kunskap och erfarenheter att ta vara på i startgrupper och av alla intresserade!

Läs om Bygg- och bogemenskaper i England och allt material som kommit från projektet.

I det Vinnova-stödda projektet Divercity publiceras fortlöpande material om byggemenskaper, hur processen kan se ut, hjälpmedel av olika slag, videoinspelningar, utbildningsmaterial och mycket mera.

Senaste skriften handlar om bygg- och bogemenskaper i England och den utveckling som skett de senaste tjugo åren.

Alla resultat finns på sidan publikationer och media på www.divercity.com

Projektets slutkonferens är den 12 november – öppen för alla via webben. Läs mer och anmäl dig här!

Varför har några kollektivhus lagts ned?

2015 gjorde Kollektivhus NU/Kerstin Kärnekull en genomgång av varför några kollektivhus hade upphört att fungera. I Bo tillsammans nr 37 sammanfattades resultatet så här av Ulrika Egerö:

De flesta av de kollektivhus som byggts i Sverige lever i högönsklig välmåga. Men några hus har upphört att vara bogemenskaper. För att minska risken för att ytterligare hus går samma öde till mötes har Kerstin Kärnekull på uppdrag av årsmötet 2014 gjort en genomgång av hus som inte längre fungerar. Av de ca 55 hus som byggts enligt modellen att de boende ska bidra med eget arbete har nio upphört att vara kollektivhus.

Eftersom det är så få hus det handlar om är det svårt att dra några slutsatser. Flera av husen tycks inte ha haft några tydliga formuleringar kring vad som förväntas av samtliga boende. Redan inledningsvis eller ganska tidigt har många ointresserade flyttat in och på grund av de oklara reglerna kunnat bo kvar. Ofta har husen också haft svårt att få till bra former för att rekrytera kollektivhusintresserade till lediga lägenheter. I vissa av husen har det varit helt andra orsaker, som konflikter eller huset sålts till en oengagerad fastighetsägare.

Samtidigt kan vi konstatera att i flera kollektivhus fungerar olika former av frivillighet kring middagar och andra aktiviteter bra, även i kombination med att lediga lägenheter förmedlas utan att kollektivhusintresserade väljs ut särskilt. Men undertecknad tror att risken för att ett kollektivhus läggs ner minskar om huset har ett stort och tydligt grupptryck för gemensamt arbete och bra sätt att hantera även djupare, ideologiska konflikter.

Överst: Kollektivhuset Svärdet ingick i ett större kvarter med hyresrätter (ritat av Bengt Lindroos). När hela kvarteret såldes till de boende 2009 beslöt den nybildade bostadsrättsföreningen att kollektivhusdelen skulle upphöra. Övergång till bostadsrätt har lett till avkollektivisering i några ytterligare fall.

Bygg- och bogemenskaper i Belgien och Frankrike (och Tyskland + Danmark)

Det händer mycket på bygg- och bogemenskapsfronten runt om i Europa. Ändrade lagar, nya sätt att arbeta, ökat intresse, spännande exempel finns på många håll. Nu är finns två rapporter för den som är nyfiken, en om läget i Belgien och en om allt som pågår i Frankrike.

De har tagits fram inom Vinnovaprojektet Divercity. Fler rapporter finns på deras hemsida.

Där finns också en rapport från en studieresa till Danmark/Sjælland och norra Tyskland tidigare under 2019.

Bilden överst har följande textruta: Och har vi kommit till den svåraste frågan; Färgen på gardinerna i allrummet.

24% intresserade av kollektivhus i Västsverige

Att leva och bo i nygamla konstellationer intresserar allt fler. Och andelen som kan tänka sig att samäga prylar med sina grannar är större än för två år sedan. Det är några av insikterna i undersökningen Framtidens Boende som HSB Göteborg låtit genomföra, där fler än 1000 västsvenskar fått svara på frågor om allt från grannsämja till köksrenovering – och huruvida det lockar att bo tillsammans med sin föräldrageneration.

Rapporten Framtidens boende är en återkommande undersökning som genomförs av HSB Göteborg. Sedan den första undersökningen 2017 har västsvenskarna bland annat intresserat sig mer för att bo tillsammans.

Andelen som kan tänka sig att bo med en äldre eller yngre generation har ökat markant, från 36 procent för två år sedan till 45 procent idag. Och en av fyra kan tänka sig att i framtiden bo i kollektivhus där man delar vissa utrymmen med sina grannar. Gästrum är också ett önskemål, hela 34 % skulle vilja dlea gästrum med sina grannar.

Reserapport från danska bygg- och bogemenskaper

Danmark har flest bogemenskaper i världen. Det också där de första byggdes i början på 1970-talet. Nu är Danmark återigen i täten, tack vare stora satsningar på nya projekt. Det kunde en svensk studiegrupp konstatera i juni. Under en intensiv dag, ordnad av Föreningen för byggemenskaper, besöktes fyra projekt, äldre och nyare.

På fotot ovan syns Klara Korsgaard, som informerar om den nya byggemenskapen, som ska börja byggas i höst i Köge.

Kerstin Kärnekull var med på resan och har skrivit en utförlig rapport om det trettioåriga, väl fungerande Jystrup Savverk, där gruppen hamnade mitt i en arbetshelg, Danmarks största projekt med extra allt, Munksjö gård från 2000, plusenergihusen i Bogemenskapen Svalin från 2012 och tomten för Danmarks första byggemenskap för ett flerbostadshus, Faellesbyg Köge Kyst. Alldeles intill pågick bygget av ett pilotprojekt med en bogemenskap för seniorer med lång kö av intresserade.

Flera av projekten ligger i Roskilde, en kommun som uppmuntrar bygg- och bogemenskaper på många sätt och som har gjort detta i mer än tjugo år.

Guide för resan var Silje Eröy Sollien från arkitektkontoret Vandkunsten, arkitekterna bakom Jystrups Saavark och för Faellesbyg Köge Kyst.

Dagen innan var gruppen i Nordtyskland. En rapport kommer att finnas på Divercity hemsida divcity.org.

Ny dansk skrift om byggemenskaper!

Levande stadsmiljöer skapas bäst genom variation i arkitektur, verksamheter och boendeformer – och ett nytt bidrag till mångfald är bostadsprojekt där de boende är sina egna byggaktörer. Realdanias nya skrift visar hur byggemenskaper kan bidra till städernas kvalitet och fokuserar på hur man kan organisera, finansiera och genomföra bygg- och bogemenskaper (i Danmark, men också i Tyskland).

Läs om danska nya projekt, Hamburgs ”Agentur für Baugruppen/Byrå för byggemenskaper”, Roskilde kommun som främjar byggemenskaper via markanvisningar och stöd och mycket annat. Rikt illustrerad skrift som det brukar heta!

Hämta skriften här.

Boverkets skrift om Byggemenskaper

Byggemenskaper är en grupp människor som själva äger och driver sitt projekt utifrån en idé om hur de vill bo. Ännu så länge ovanligt i Sverige, även om flera kollektivhus och bogemenskaper startat just som byggemenskaper. Dit hör Tersen i Falun, Solhem i Älmsta, Lagnö Bo utanför Trosa, Hogslätts Vännboende i Gerlesborrg och Kopparslagaren i Hudiksvall.

Nu kommer en skrift från Boverket som handlar om hur kommunerna kan uppmuntra och underlätta för byggemenskaper. Man framhåller att dessa borde kunna få en naturlig roll i bostadsförsörjningen och stadsutvecklingen. Erfarenheter från bland annat Tyskland visar på hur resultatet kan bli en småskalig variation och en mer spännande arkitektur. Startargrupper vill ofta ha en hållbar livsstil och ställer höga miljökrav. Resultatet kan bli social stabilitet i stadsdelen.

För grupperna ligger svårigheterna i att få tag på en lämplig tomt, att få låna pengar och inte minst i att processen blir så lång att medlemmarna hinner tröttna. I rapporten visar Boverket på olika tänkbara åtgärder för att underlätta för byggemenskaper, från att erbjuda detaljplanelagd mark och göra det enkelt att anmälan intresse till att öronmärka tomter och erbjuda en personlig ”lotshjälp” genom hela processen.

I Freiburg, Stuttgart, Tübingen och andra tyska städer används byggemenskaper för att få variation i stadsbyggandet, ökad attraktivitet och social hållbarhet.

Boverkets skrift finns att ladda ned här. Den kommer förhoppningsvis att öka intresset i kommunerna för att samarbeta med startargrupper av olika slag.