Boligministeriet i Danmark har skapat en arbetsgrupp som ska undersöka hinder och möjligheter för att skapa bygg- och bogemenskaper- Arbetsgruppen ska vara klar under 2021 och lämnas förslag till åtgärder som sedan kan användas för att formulera lagförslag.
Arbetsgruppens medlemmar Advokat med speciale indenfor kollektiver og bofællesskaber, Line Barfod fra Foldschack & Forchhammer Nina Kovsted Helk, filantropidirektør, Realdania Christian Heebøll Hammer, chefkonsulent, Finans Danmark Anna Brandt Østerby, strategisk byudvikler, Roskilde Kommune Ole Nielsen, direktør, Himmerland Boligforening Stine Klingenberg Madsen, kontorchef i Transport- og Boligministeriet Louisa Bisgaard, forperson, Foreningen Bofællesskab.dk
Boligministeriet har skapat ett sekretariat, som stöd för arbetet och som ska bidra med att formulera lagtexter med mera. Arbetsgruppens uppdrag Det överordnade syftet är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att skapa bogemenskaper med statligt stöd (almene bofællesskaber)och med blandade upplåtelseformer. Arbetsgruppen ska ta vara på erfarenheter och synpunkter från startargrupper och boende i befintliga bogemenskaper. Arbetsgruppen ska klargöra vilka regler som gäller för olika typer av bogemenskaper och med olika upplåtelseformer och projekt med blandade upplåtelseformer. Även regelsysstemet för byggemenskaper ska stuceras. Byggemenskaper är hewlt enkelt brukardrivet byggande, dvs de blivande boende är med och formar sina framtida bostäder och boendemiljöer.rfarenheter från Tyskland visar att bygg- och bogemenskaper med fördel kan vara en del av stadsutvecklingsen, eftersom de bidrar med mångfald, våde socialt och arkitektoniskt. I Danmark är erfarenheterna begränsade och det finns anledning att undersöka varför det inte finns fler projekt redan nu
Arbetsgruppen ska också avlägsna de hinder som upplevs med att skapa bogemenskaper som ”allmänna/subventionerade bostäder” vare sig det handlar om en upplåtelseform eller blandade. Även hinder och förutsättningar vad gäller gemensamma anläggningar för energi, vatten- och avlopp ska ingå.
Rapport från ett digitalt diskussionsforum 23 november 2020
Ca 30-35 personer deltog. Deltagande föreningar: Sockenstugan Sjöfarten Cigarrlådan Färdknäppen Tullstugan Dunderbacken Tersen Majbacken Tunnan Sofielund Regnbågen Fiolen Slottet Lagnö Bo Rudbeckia Dessutom deltog fyra forskare från Lunds universitet som åhörare.
Middagar Marie Blomqvist från Majbacken i Göteborg, ett hus för andra halvan av livet, berättade om hur de hittills ordnat de gemensamma middagarna. De har fortsatt med middagar 2 dagar per vecka, men med frivillighet. Istället för att vara ca 4 personer som lagar maten har de varit 2-3. Färre har också ätit. De har ställt borden mer glest, och med högst fyra personer vid varje bord. Inledningsvis lade matlagarna upp maten vid serveringsbänken, men nu får var och en en färdig tallrik vid bordet. Om man inte vill sitta i matsalen kan man äta i något annat gemensamt rum eller ta med sig maten hem. Det är dock få som gör så.
Havets wallenbergare tillreds inför en ”utglesad” middag i Färdknäppen.
Majbacken har tyckt att det varit
viktigt att fortsätta med de gemensamma middagarna eftersom det är en så central
del av kollektivhusets liv. De som har fortsatt delta i middagarna har också
känt sig trygga med det upplägg de haft. Andra i huset som inte deltagit har
inte haft några invändningar mot att vissa fortsatt med middagarna.
Tullstugan berättade att de återtog
matlagning i september för dem som ville, reducerade från 4 till 3 dagar per
vecka, men stängde förra veckan p.g.a. de nya restriktionerna.
Flera hus har haft mer eller
mindre regelbundna middagar under andra former än vanligt, som knytis, från
catering, utomhus, m.m., men då oftast med betydligt färre ätande än i vanliga
fall.
Frågan är om det finns risk/oro i
husen för att det blir svårt att gå tillbaka till t.ex. normala middagsrutiner,
att alltför många tyckt att det varit bättre med frivillighet? Kanske är det
tvärtom, de flesta längtar tillbaka till det ”normala”? Det är viktigt att
prata om tillståndet som ett tillfälligt och olyckligt undantag.
Det kollektiva livet i övrigt Karin Palm-Linden från Slottet berättade om deras principer. De delade in sig i ”flyttfåglar” – de som fortsatte att träffa människor utanför huset – och ”stannfåglar” – de som valde att enbart umgås med de andra stannfåglarna. Flyttfåglarna får (frånsett när det är husmöte?) inte vistas i de gemensamma lokalerna. Stannfåglarna har fortsatt att umgås där och även laga och äta middagar tillsammans ibland. De har haft husmöten utomhus eller digitalt/fysiskt genom att flyttfåglarna satt tillsammans vid en dator på vinden och stannfåglarna vid en annan i de gemensamma lokalerna eller genom att sprida ut sig i de gemensamma lokalerna, med mötesordförande stående i mitten.
Ett bekymmer i Slottet nu är hur
de ska kunna få fram känslan av hur det gemensamma livet fungerar när det snart
ska vara visning på en ledig lägenhet. Förslag kom om att använda bilder och
verksamhetsberättelsen.
Alla husen tycks ha fortsatt med
umgänge för dem som vill på ett eller annat sätt, även när de gemensamma middagarna
legat nere.
På Tunnan har en del umgänge skett
på respektive våningsplan, genom att alla ett visst klockslag har satt sig
utanför sin dörr med t.ex. en kopp te. På fredagarna brukar de i vanliga fall
ha en förstärkt fika. Den har ersatts med en fikavagn i hissen. De har också
haft möten utomhus, ibland med värmande brasa i grillen.
På Tersen har man fortsatt med
daglig förmiddagsfika. Utomhus för alla i somras, nu sitter några fortfarande utomhus,
andra inomhus. Även Dunderbacken har fortsatt med daglig förmiddagsfika, med
avstånd.
Tullstugan har haft fika på gården
varje dag och firade sin årsdag med elddansare och eldfat på gården, som även
alla kunde se från sina lägenheter.
Den gemensamma gården har varit en stor tillgång i Färdknäppen. Här äter vi middag.
Den gemensamma gården har varit
viktig för många hus, där har man kunnat träffas och prata ”öga mot öga”.
Tillåts boende i alla hus ha
privata besök? Ja, det verkar självklart överallt, det går ju inte att bestämma
om de privata bostäderna, även om Tersen i våras sa helt nej till gäster i hela
huset. De flesta hus har också trapphuset relativt avskilt från de gemensamma
lokalerna. Lagnö Bo har ingångar utifrån eller från vinterträdgården till varje
lägenhet. Men i de gemensamma lokalerna har det inte varit tillåtet med
besökare i de flesta hus. Slottet, som har sina gästrum i källaren, har nu
öppnat dem för utomstående igen.
Hur håller man kontakt med sitt barnbarnsbarn? Här pratar Monica med Fiona och hennes pappa Johan.
Husmöten Många hus, men inte alla, har haft lika många husmöten som i vanliga fall. Sofielund har haft sina via Zoom. De tipsar om att det finns en omröstningsfunktion där, som heter poles. Den är dock enklast att använda för de frågor där röstalternativen kan definieras i förväg. Slottet använder gröna och röda kort där de som vill rösta ja viftar med grönt kort och de som vill bordlägga/utreda frågan ytterligare viftar med rött. Menti är en funktion som också kan användas för förberedda omröstningar.
Sofielund har också använt sig av
en gruppdiskussionsfunktion som finns i Zoom, Break out rooms. Grupperna kan
definieras i förväg eller göras slumpmässigt. Samtidigt har man haft ett
gemensamt dokument på Google docs där alla grupper sen kunnat skriva in hur man
resonerat.
Majbacken har köpt en mikrofon och
högtalare som kan stå centralt i matsalen, för dem som vill delta i zoom-möten
fysiskt. Mikrofonen i den har tyvärr dock inte så lång räckvidd, vilket kan
vara ett problem när man ska sitta med avstånd.
I Lagnö Bo har man haft husmöten
utomhus fram till september, därefter i sin vinterträdgård.
I Färdknäppen har diskussioner
förts i mindre grupper, som städ-lagen eller matlagen, och då har de olika
grupperna samlats olika dagar i matsalen så att man kunnat sitta glest.
Gruppernas ställningstaganden har sen samlats in till styrelsen som fattat
beslut.
Avslutningsvis … kunde vi konstatera att även om livet i kollektivhusen har varit förfärligt tråkigt jämfört med hur det brukar vara så har många av oss haft stor glädje av att på olika sätt kunna ha ett bostadsnära socialt liv under säkra former, och att det har varit en stor fördel att bo i kollektivhus under pandemin.
I senaste numret av Arkitektur skriver Claes Caldenby om tre spännande projekt, kollektivhuset Stacken i Göteborg, ETCs flerbostadshus i Västerås och MKBs Greenhouse i stadsdelen Augustenborg. De skiljer sig från det han kallar ”bostadsbyggandets marknadsstyrda monokultur”.
Greenhouse i ekostadsdelen Augustenborg i Malmö. Till lägenheterna hör stora odlingsbalkonger och en takvåning med ett orangeri.
Den 28 november genomförs en marknad för självbyggeri av alla slag i Amsterdam digitalt. Välkomna är alla som vill bygga själva eller tillsammans i bygg- och bogemenskaper.
Nära 1200 deltagare har anmält sig. De har möjlighet att lyssna på sju olika kortkurser och möta 88 olika utställare. Arrangör är Amsterdams stad. När gör en svensk stad något liknande?
Några av kortkurserna på självbyggerimässan i Amsterdam november 2020; att bygga tillsammans, planering och kostnader, att bygga en lägenhet och att bygga som ett kooperativ står med på programmet.
Just nu vet ingen hur många bogemenskaper som finns i Danmark. Svaret kommer under 2021. Den danska bogemenskapsföreningen Bofællesskab.dk har fått stöd från Realdania för forskningsprojekt för att svara på följande frågor (beskrivningen är hämtad från deras hemsida):
Hvor mange bofællesskaber er der i Danmark? Hvor er de henne og hvordan er de indrettet i forhold til f.eks. antal beboere, den fysiske indretning, økonomisk og juridisk organisering mv.? Hvilke former er de mest typiske?
Mange spørgsmål trænger sig på, efterhånden som interessen for bofællesskaber vokser og der kommer stadigt flere nye fællesskaber til. Det mærker vi i Foreningen Bofællesskab.dk gennem et stigende antal henvendelser fra bl.a. kommuner, boligudviklere, journalister og bofællesskabsinteresserede. Desværre bliver vi dem ofte svar skyldig, bl.a. fordi bofællesskaber ikke lader sig entydigt definere i statistikker over boligformer i bl.a. Danmarks Statistik.
Nio av de över 300 bogemenskaperna i den danska databasen med bogemenskaper. Men det kanske finns över tusen. Forskningsprojektet ska ge svar.
Derfor har en gruppe forskere fra BUILD sammen med konsulentfirmaet Falkenstjerne og Foreningen Bofællesskab.dk med støtte fra Realdania søsat et nyt forskningsprojekt, som skal kortlægge bofællesskaber i Danmark. Kortlægningen tager udgangspunkt i den database, som Foreningen Bofællesskab.dk har etableret, og som rummer ca. 300 bofællesskaber. Omfanget af bofællesskaber i Danmark er dog langt større end databasen – måske er der reelt op til tre-fire gange flere. Derfor pågår i efteråret/vinteren 2020-21 et omfattende opsporings- og registreringsarbejde for at danne et bedre overblik.
På baggrund af kortlægningen, som Bofællesskab.dk er primus motor på, vil forskere foretage en række tematiske analyser af bofællesskaber i Danmark. I sammenhæng med eksisterende viden om bofællesskaber og data fra Danmarks Statistik om f.eks. beboere, bygninger og lokalområder kan vi hermed få langt større indsigt i, hvad der karakteriserer bofællesskaberne og deres udvikling over tid, om bofællesskaber er mere bæredygtige end andre boformer, om beboerne er mere eller mindre sunde – og meget mere. De statistiske analyser vil blive suppleret med surveys og interviews.
Den slags nye viden vil kunne anvendes i mange sammenhænge, bl.a. til at kvalificere den fremtidige planlægning af bofællesskaber. Projektets resultater formidles via rapporter, artikler, konferencer/webinarer – som bliver tilgængeligt på bofællesskab.dk.
Bilden överst visar bofællsskapet Skråningen i Lejre, arkitekt Vandkunsten.
Just nu pågå en utställning på Moderna museet i Warzawa på temat ”gemenskap”. Den 24 november ordnade museet ett videosamtal mellan journalisten Ada, Maria Brenton, Senior Cohousing Ambassador hos UK Cohousing Network och Mette Kjörstad, ordförande i kollektivhuset Färdknäppen.
Ada Petriczko, journalist och samtalsledare under seminariet.
– Det finns bara ett kollektivhus i Norrland, brf Blomstret i Gävle. Det behövs många fler, säger Annika Almqvist, som var med och startade Blomstret för mer än fyrtio år sedan i en intervju i P4 Gävleborg på morgonen den 12 oktober.. Folk var mer osäkra förr, nu är det många som skulle vilja bo som vi. Men de blir besvikna när de inser att det inte finns fler.
Vi har gemensam mat fem dagar i veckan. Alla som bor här ställer upp med att laga mat eller diska två gånger på fyra veckor. Sedan kan man välja att äta alla övriga dagar.
Förr sade många att de ville bestämma vad de skulle äta till kvällsmat själva, men idag är det många som uppskattar att inte behöva planera och laga varje dag.
Från början ville mäklare inte sälja våra lägenheter. Idag ringer de och undrar om det inte finns någon bostad att förmedla, eftersom de gärna säljer lägenehter i kollektivhus.
När Blomstret planerades och byggdes var vi över hundra personer som var med i startargruppen.
Kommuner och byggherrar borde bygga hus som Blomstret med möjlighet till samarbete och gemenskap. Det finns många som vill bo så här, det märker vi. Vi har bjudit in politiker för att visa vårt hus och i våras skulle stadsarkitekten komma. Men då kom Coronapandemin.
Att bo kollektivt är bra också när det pågår en pandemi. Att kunna träffa sina grannar utomhus eller inomhus i gemensamma lokaler (med avstånd) är verkligen en tillgång!
– Vi har fått besked om att det blir en förlängning av stödet även nästa år, så fler kommer att söka! Dock väntar vi på exakt anslagsbelopp vilket kommer framgå av regeringens regleringsbrev som kommer i november, säger Emelie Hemström, jurist hos Boverket,
I regeringens budgetförslag fanns inget besked om startbidrag för byggemenskaper 2021. Årets anslag är i princip använt, även om alla besked om vilka som kommer att få inte är klara.
