Bygg fler kollektivhus i Norrland – efterfrågan finns!

– Det finns bara ett kollektivhus i Norrland, brf Blomstret i Gävle. Det behövs många fler, säger Annika Almqvist, som var med och startade Blomstret för mer än fyrtio år sedan i en intervju i P4 Gävleborg på morgonen den 12 oktober.. Folk var mer osäkra förr, nu är det många som skulle vilja bo som vi. Men de blir besvikna när de inser att det inte finns fler.

Vi har gemensam mat fem dagar i veckan. Alla som bor här ställer upp med att laga mat eller diska två gånger på fyra veckor. Sedan kan man välja att äta alla övriga dagar.

Förr sade många att de ville bestämma vad de skulle äta till kvällsmat själva, men idag är det många som uppskattar att inte behöva planera och laga varje dag.

Från början ville mäklare inte sälja våra lägenheter. Idag ringer de och undrar om det inte finns någon bostad att förmedla, eftersom de gärna säljer lägenehter i kollektivhus.

När Blomstret planerades och byggdes var vi över hundra personer som var med i startargruppen.

Kommuner och byggherrar borde bygga hus som Blomstret med möjlighet till samarbete och gemenskap. Det finns många som vill bo så här, det märker vi. Vi har bjudit in politiker för att visa vårt hus och i våras skulle stadsarkitekten komma. Men då kom Coronapandemin.

Att bo kollektivt är bra också när det pågår en pandemi. Att kunna träffa sina grannar utomhus eller inomhus i gemensamma lokaler (med avstånd) är verkligen en tillgång!

Mer information finns på hemsidan.

Bilden överst visar matsalen i kv Blomstret. I huset finns 39 lägenheter av olika storlekar.

Startbidrag till byggemenskaper även 2021


– Vi har fått besked om att det blir en förlängning av stödet även nästa år, så fler kommer att söka! Dock väntar vi på exakt anslagsbelopp vilket kommer framgå av regeringens regleringsbrev som kommer i november, säger Emelie Hemström, jurist hos Boverket,

I regeringens budgetförslag fanns inget besked om startbidrag för byggemenskaper 2021. Årets anslag är i princip använt, även om alla besked om vilka som kommer att få inte är klara.

I Vinnovaprojektet Divercity har RISE tagit fram riktlinjer för markanvisningar till byggemenskaper. Läs mer om dessa på www.divcity.se

Bilden ovan är en fasad av Lindberga by. Arkitekt Kerstin Åkerstedt.

Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap

Intresset för lika former av bogemenskap  ökar och runt om i Sverige är många nya kollektivhus på gång. Samtidigt har flera befintliga kollektivhus hunnit fylla både 20 och 30 år.
Erfarenheterna har samlats i boken »Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap« som kommer ut i en ny, omarbetad version i september 2019.
Här finns konkreta förslag om hur kollektivhus bör planeras, byggas och förvaltas; hur man ordnar finansiering och bra avtal med bostadsföretag; hur man kan fixa matlagning, trevliga husmöten och ett gott samarbetsklimat.
Boken riktar sig till bostadsföretag, politiker, arkitekter och alla som är intresserade av kollektivhus och bogemenskap.
Den ges ut av föreningen Kollektivhus NU och Migra Förlag .

Boken kan beställas för 160 kr från Eva Norrby, eva.norrby1@gmail.com.

Så skriver lektören Christer Olsson om ”Gemenskap och samarbete”i BTJ-häftet nr 7 från 2020:
”Författarna lyckas mycket väl med sitt syfte att sprida kunskap om, inspirera och ge vägledning för de som är intresserade av att engagera sig för ett kollektivhusprojekt”, ”Denna genomarbetade bok ger viktiga svar på vad ett kollektivhus är. Läsaren får betydelsefull information om t.ex. de juridiska och ekonomiska förutsättningarna och lämplig storlek på huset och gemensamhetslokalerna. Författarnas erfarenheter av hur det är att bo i ett kollektivhus är mycket intressanta.” Christer Olsson om ger boken en fyra på en femgradig skala och rekommenderar att biblioteken ersätter äldre versioner med den senaste. (BTJ hette tidigare Bibliotekstjänst och förser biblioteken med böcker)

STUDIECIRKELMATERIAL TILL BOKEN GEMENSKAP OCH SAMARBETE

Årsmötet i Kollektivhus Nu flyttat till september

Coronaviruset har många konsekvenser. Kollektivhus Nus årsmöte är flyttat till den 5 september med idébytardag söndagen den 6. Lokal för årsmötet är inte bestämd och mer info kommer.

Seminariet med Helena Westholm om hennes nya bok ”De byggde gemenskap” kommer preliminärt också att genomföras den 5 september, före själva årsmötet.

Helena Westholm berättar om besöken och intervjuerna som ligger till grund för den nya boken ”De byggde gemenskap” inför en fullsatt lokal i Göteborg. Foto Kerstin Kärnekull.
Bilden ovan är från Lagnö Bo, där årsmötet 2019 genomfördes.

LKF i Lund ska bygga för coliving

LKF i Lund har startat arbetet med ett nytt coliving-projekt i Brunnshög, Lunds nya stadsdel. Byggstart år 2020-2021 och inflyttningsklart 2022 om allt går enligt planerna. Cirka 70 boende i åldern 20 – 35 år. LKF samarbetar med operatören (förvaltaren) COLIVE

COLIVE är ett koncept som innebär att hyresgästerna bor själva, men lever tillsammans i de gemensamma delar i boendet. I COLIVE är delningsekonomin i fokus, vilket möjliggör både ett yteffektivt boende, men även en stor social gemenskap för den som hyr bostaden.

– Genom vårt projekt ger vi unga vuxna en möjlighet att vara en del av ett sammanhang, samtidigt som vi skapar ett komplement till andra boendeformer för de som befinner sig i glappet mellan studentliv och att bilda familj, säger Fredrik Millertson i ett pressmeddelande från LKF

– Detta är hållbarhet när den är som bäst – närheten till all service i den nya stadsdelen och med en spårvagnshållplats utanför dörren. Och den sociala hållbarheten som genomsyrar boendet, avslutar Fredrik Millertson.

Visionsbild Brunnshög. Illustration: Benjamin Walfridzon Eriksson

Vi lider av kollektiv utmattning!

Så sa en av de nyinflyttade i bygg- och bogemenskapen Gleis 21 i Wien i en ny TV-dokumentär som visades på den österrikiska tv-kanalen Orf nu i december 2019. Gleis 21 är en del av det mest intressanta stadsutbyggnadsprojektet på länge i stadsdelen Favoriten i Wien. Och den kollektiva utmattningen kommer att släppa med tiden, även om planeringsprocessen och inflyttningsskedet blev arbetsamt.

Bygg- och bogemenskapen Gleis 21 i Leben am Helmut-Zilk-Park i Wien. I bottenvåningen finns olika publika lokaler medan de gemensamma utrymmena och en takterrass finns överst i byggnaden.

I den nya stadsdelen Leben am Helmut-Zilk-Park vid Hauptbahnhof/Centralstationen i Wien finns sex-sju byggemenskaper i ett helt nytt stadsbyggnadsgrepp i ett centralt läge i en storstad. Småskaligt med många byggherrar, en blandning av boende, lokal kultur och verksamheter, nya trafiklösningar med färre bilar är några inslag liksom att både boende och verksamheter engageras i området långt innan det är dags för inflyttning. Minst fyra av byggemenskaperna är färdiga, andra byggs just nu.

Robert Temel har skrivit en spännande bok om projektet, ”Ein Stück Stadt bauen” (på tyska) som beskriver både ett ovanligt planeringsarbete och många ovanliga projekt utförligt.

Dokumentären om Gleis 21 går att se via länken till Orf (på tyska).

Det gemensamma köket i takvåningen till bygg- och bogemenskapen ”Grüner Markt” i Sonnwendviertel, en av sju bogemenskaper i stadsdelen.

I nästa nummer av Bo tillsammans, nr 53, kommer ett kort reportage från bygg- och bogemenskaperna i den nya stadsdelen i Wien.

Senior Cohousing växer i USA

I USA finns just nu cirka 17 bogemenskaper för seniorer. De första kom till under början av 200-talet. Nu sprider sig idén allt snabbare. Minst 28 till är under byggande eller planering enligt en artikel i ”The Conversation” av forskarna och gerontologerna Nancy P. Kropf och Sherry Cummings.

De har skrivit en ny bok Senior Cohousing: A New Way Forward for Active Older Adults som bland annat bygger på intervjuer med 76 personer i 12 olika cohousing-projekt i USA (utgiven på Springer och alldeles för dyr). Deras syte var dubbelt, dels att visa på andra alternatvi för hur en kan åldras och leva bra, dels att undersöka om SCC (senior cohousing communities/bogemenskaper för seniorer) skulle kunna var ett alternativ för dem själva. De hade båda erfarenhet av föräldrar och äldreboenden och hade insett att de själva inte skulle vilja ha det som sina föräldrar – eller bo som dem.

Elderspirit, Abingdon, Virginia. Inflyttat 2006 och en av de äldsta bogemenskaperna för seniorer i USA. Här bor cirka 25 personer med olika religion som kristna, judar och hinduer.

Så här skriver författarna i det sista avsnittet i boken: ”Innan vi besökte de olika bogemenskaperna, mötte de boende och deltog i deras aktiviteter hade vi en teoretisk förståelse för vad det kan betyda att bo i gemenskap. Det vill säga ,vi antog att det skulle bli positiva upplevelser eftersom vi vet att äldre vuxna både sätter värde på att kunna bo kvar i sina egna hem och mår bra av sociala kontakter och engagemang. Vad vi inte hade förväntat os var den spänstighet och vitalitet vi mötte.”

Författarna avslutar med att de båda två allvarligt överväger denna boendeform som ett framtida alternativ för dem själva.

Ska vuxna barn laga mat?

I Sverige finns ett 50-tal kollektivhus, varav de flesta är medlemmar i föreningen Kollektivhus NU. En fråga om hemmavarande vuxnas barn deltagande i matlag skickades till medlemmarna, förutom de kollektivhus för enbart boende över 40 år utan barn, samt postades i Facebookgruppen Kollektivhus-forum. Vi fick 20 svar.

Flest svar hamnade i kategorin obligatoriskt matlag och med deltagande även för hemmavarande barn över 18 år, om de inte gick kvar i gymnasiet. Några hänvisar till samma ansvar ska gälla för alla för myndiga, eller att föräldraansvaret upphör efter gymnasiet.

Ett antal med både obligatoriskt eller frivilligt deltagande i arbetsgemenskap saknade regler, några för att det aldrig varit aktuellt eller medvetet utifrån att att vuxna barn inte har valt hur deras föräldrar bor. Ett par kollektivhus utan regler är på gång att diskutera frågan.

Ett par kollektivhus har löst det genom att hemmavarande vuxna barn som inte deltar i matlag betalar som gäster.

Lena lagar mat i Södra Stations kollektivkök.