Läs om Bygg- och bogemenskaper i England och allt material som kommit från projektet.

I det Vinnova-stödda projektet Divercity publiceras fortlöpande material om byggemenskaper, hur processen kan se ut, hjälpmedel av olika slag, videoinspelningar, utbildningsmaterial och mycket mera.

Senaste skriften handlar om bygg- och bogemenskaper i England och den utveckling som skett de senaste tjugo åren.

Alla resultat finns på sidan publikationer och media på www.divercity.com

Projektets slutkonferens är den 12 november – öppen för alla via webben. Läs mer och anmäl dig här!

Covid-19 och cohousing i England

Hur hanterar en bogemenskap med många äldre, sköra personer coronapandemin? Maria Brenton, projektlots för New Ground Cohousing, har skrivit om vad det kan betyda att ha någonting gemensamt i svåra tider. Artikeln, ‘New Ground’ Cohousing Community, High Barnet: resilience and adaptability, är på engelska.

New Ground Cohousing har en egen hemsida: owch.org.uk

UK Cohousing Network har två ”case-studies” om New Ground eller OWCH som gruppen kallade sig före inflyttningen, en beskrivning av projektet och en beskrivning av hur New Ground är ett exempel på ett nytt sätt att leva i staden.

Pot-luck dinner/knytkalas i OWCH:s gemensamma lokaler mars 2017.

Fotot överst visar den gemensamma gården i New Ground Cohousing. Alla lägenheter vänder sig mot gården, men nås via en gemensam entré där också de gemensamma lokalerna ligger.

Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap

Intresset för lika former av bogemenskap  ökar och runt om i Sverige är många nya kollektivhus på gång. Samtidigt har flera befintliga kollektivhus hunnit fylla både 20 och 30 år.
Erfarenheterna har samlats i boken »Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap« som kommer ut i en ny, omarbetad version i september 2019.
Här finns konkreta förslag om hur kollektivhus bör planeras, byggas och förvaltas; hur man ordnar finansiering och bra avtal med bostadsföretag; hur man kan fixa matlagning, trevliga husmöten och ett gott samarbetsklimat.
Boken riktar sig till bostadsföretag, politiker, arkitekter och alla som är intresserade av kollektivhus och bogemenskap.
Den ges ut av föreningen Kollektivhus NU och Migra Förlag .

Boken kan beställas för 160 kr från Eva Norrby, eva.norrby1@gmail.com.

Så skriver lektören Christer Olsson om ”Gemenskap och samarbete”i BTJ-häftet nr 7 från 2020:
”Författarna lyckas mycket väl med sitt syfte att sprida kunskap om, inspirera och ge vägledning för de som är intresserade av att engagera sig för ett kollektivhusprojekt”, ”Denna genomarbetade bok ger viktiga svar på vad ett kollektivhus är. Läsaren får betydelsefull information om t.ex. de juridiska och ekonomiska förutsättningarna och lämplig storlek på huset och gemensamhetslokalerna. Författarnas erfarenheter av hur det är att bo i ett kollektivhus är mycket intressanta.” Christer Olsson om ger boken en fyra på en femgradig skala och rekommenderar att biblioteken ersätter äldre versioner med den senaste. (BTJ hette tidigare Bibliotekstjänst och förser biblioteken med böcker)

STUDIECIRKELMATERIAL TILL BOKEN GEMENSKAP OCH SAMARBETE

Bra i bogemenskap under Corona

En stor majoritet i danska bogemenskaper för seniorer har upplevt att det är positivt att bo nära andra under coronakrisen och trots alla restriktioner har många inte känt sig isolerade, eftersom de har levt i en bogemenskap. Det visar en undersökning om livet i en bogemenskap under pandemin, som methods.dk har genomfört för Realdania.

Att bo i en seniorbogemenskap är en efterfrågad boendeform i Danmark, och de som bor så upplever mer gemenskap och mindre ensamhet. Men hur är det att bo tillsammans med gemensam matlagning, hobbyrum och växthus när coronapandemin stängde ner Danmark och krävde att alla ska hålla avstånd till varandra?

Enligt enkäten svarar 85% att bogemenskapen har betytt att de inte känner sig isolerade från andra trots alla restriktioner och 89% anser att de har hittat sätt att umgås i bogemenskapen samtidigt som man tar nödvänding hänsyn. Däremot tycker 71% att fördelarna med att bo i gemenskap har minskat av COVID-19.

Realdanias pressmeddelande finns här och en sammanställning av undersökningen med fler resultat kan hämtas här.

Bilden överst visar växthuset i det nybyggda Kamelia Hus vid Gröntorvet i Valby, ett av 11 pilotprojekt med stöd av Realdania.

Byggefaellesskaber i Danmark

Tegnestuen Vandkunsten har just publicerat en ny skrift ”Byggefaelleskaber. Grundlag for en udvikling av en dansk model”.

Tre viktiga frågor diskuteras som kan bidra till fler byggemenskaper i Danmark – finansieringen, rådgivningen och markanvisningar och rapporten avslutas med en handlingsplan för fortsatt arbete. Många erfarenheter i rapporten kommer från den första byggemenskapen som just nu byggs i Köge Kyst, med Vandkunsten som arkitekter.

Ideskiss till byggemenskapen i Köge Kyst från Tegnestuen Vandkunsten.

Danska byggemenskaper byggs inte för att säljas på marknaden utan överlåtelsevärdena är begränsade för att göra bostäderna tillgängliga för många.

I rapporten finns exempel från bland annat Tyskland och Nederländerna och ett svenskt exempel, Vänboendet Kvarten i Gerlesborg.

Författaren Silje Eröy Sollien forskar om bygg- och bogemenskaper i Danmark med särskild inriktning på landsbygden och mindre orter.

Överst omslaget till den nya skriften.

Stolplyckan har stoppat sina måltider

SVT har haft ett inslag om inställda gemensamma måltider i Stolplyckan.

Många kollektivhus har gjort detsamma, men inte alla. Dit hör bland annat Fullersta Backe i Huddinge, I dessa fall tillämpar de boende förstås Folkhälsomyndighetens regler.

Längtan efter att äta tillsammans är stor, och sommaren gör det också möjligt att hitta utomhuslösningar, som att grilla i trädgården, ordna elva- eller trekaffe utomhus och liknande,

Bilden ovan visar kollektivhuset Stolplyckan en tidig vårdag.

Varför har några kollektivhus lagts ned?

2015 gjorde Kollektivhus NU/Kerstin Kärnekull en genomgång av varför några kollektivhus hade upphört att fungera. I Bo tillsammans nr 37 sammanfattades resultatet så här av Ulrika Egerö:

De flesta av de kollektivhus som byggts i Sverige lever i högönsklig välmåga. Men några hus har upphört att vara bogemenskaper. För att minska risken för att ytterligare hus går samma öde till mötes har Kerstin Kärnekull på uppdrag av årsmötet 2014 gjort en genomgång av hus som inte längre fungerar. Av de ca 55 hus som byggts enligt modellen att de boende ska bidra med eget arbete har nio upphört att vara kollektivhus.

Eftersom det är så få hus det handlar om är det svårt att dra några slutsatser. Flera av husen tycks inte ha haft några tydliga formuleringar kring vad som förväntas av samtliga boende. Redan inledningsvis eller ganska tidigt har många ointresserade flyttat in och på grund av de oklara reglerna kunnat bo kvar. Ofta har husen också haft svårt att få till bra former för att rekrytera kollektivhusintresserade till lediga lägenheter. I vissa av husen har det varit helt andra orsaker, som konflikter eller huset sålts till en oengagerad fastighetsägare.

Samtidigt kan vi konstatera att i flera kollektivhus fungerar olika former av frivillighet kring middagar och andra aktiviteter bra, även i kombination med att lediga lägenheter förmedlas utan att kollektivhusintresserade väljs ut särskilt. Men undertecknad tror att risken för att ett kollektivhus läggs ner minskar om huset har ett stort och tydligt grupptryck för gemensamt arbete och bra sätt att hantera även djupare, ideologiska konflikter.

Överst: Kollektivhuset Svärdet ingick i ett större kvarter med hyresrätter (ritat av Bengt Lindroos). När hela kvarteret såldes till de boende 2009 beslöt den nybildade bostadsrättsföreningen att kollektivhusdelen skulle upphöra. Övergång till bostadsrätt har lett till avkollektivisering i några ytterligare fall.

Rapport från ett nyinflyttat kollektivhus

”Att ha väntat runt 10 år på att kollektivhuset Under samma tak i Högsbo, Göteborg, ska bli inflyttningsklart – och hamna mitt i coronapandemin med påbjudet ”socialt avstånd”! Det är inte helt lätt. ” berättar Maria Wallin som samlat ihop alla bilder och kommentarer.

”Men förväntan och entusiasm har skapat alternativa lösningar för möten – utomhus eller utspridda inomhus i den vackra matsalen. Och vissa aktiviteter har ändå gått att genomföra, som promenader i omgivningarna och fika i vårsolen. Trädgårdsgruppen har både sått och planterat. Begagnade trädgårdsmöbler har hämtats och placerats ut. Den vackra matsalen har fått gardiner. Städgruppen har organiserat städningen av hela huset. Barnens lekhörna börjar ta form.

Men matlagen som skulle kommit igång efter påsk. Nej det får vänta till efter sommaren. Köksgruppen träffas i mindre konstellationer i stället, plockar upp ur kartonger, diskar och ställer in porslin, glas och grytor i skåp och lådor. Det är allt. Så länge.” 

Rosa Boahen kramar sitt nya hem på inflyttningsdagen. Lillasyster Emmi är något mer fundersam.

”En bild från min inflyttning den 27/4. Liten bullfest med barnbarnen som är glada för att mormor flyttat från Jämtland till Göteborg. Nu har vi så nära till varandra som man kan ha! Känns glädje för oss, men också för mig, att ha getts möjligheten att flytta in i detta härliga hus, tillsammans med många nya spännande människor. Känner mig privilegierad.”
Ulla-Carin Söderlind

När terasserna inte är öppna och innan alla trädgårdsmöbler är på plats, får man ta det man har! En kaffe i solen utanför B-entrén till exempel. Louise Rickardsson och Gunilla Almqvist håller behörigt avstånd.

Harry Berlin ingår i trädgårdsgruppen. Här sår han krasse under full koncentration.

Lisbeth Davidsson har sytt gardinerna till matsalen och Eva-Marie Mendahl pillar i krokarna.

Mysigt blev det! En underbar lägenhet med en underbar balkong. Härligt att vara här! tycker Kerstin Antonsson.

Och tvärs över gården från Gunilla Almqvists balkong växer nästa kollektivhus upp. Bo ihop – inflyttningsklart om ett år.

Fakta: Under samma tak i Högsbo Göteborg är ett kollektivhus med 59 hyreslägenheter,  alltifrån1:or till 5:or.
Bygget startade i augusti 2018 och inflyttning började 27 mars 2020. Den ideella föreningen startades av en grupp eldsjälar 2009.

Maria Wallin