Typprogram för kollektivhus

”Det är överraskande kortfattat och tydligt” säger Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus Nu om det nya typprogrammet för kollektivhus. ”Fint att det går att beskriva vad ett kollektivhus kan vara på tre A-4-sidor!”

Typprogrammet har tagits fram av Ingela Blomberg från boföreningen Framtiden och Elin Persson från kollektivhusföreningen Kombo i samarbete med Kollektivhus NU.

Typprogrammet består av en beskrivning i ord av vad ett kollektivhus kan innehålla och hur lokalerna ska utformas. Som bilagor kommer uppgifter om ytor för olika sorters gemensamma utrymmen liksom lägenhetsfördelning och lägenhetsytor i ett antal kollektivhus. Typprogrammet kan laddas ned här.

Programmet kan användas av startargrupper för diskussioner om hur man vill utforma sitt blivande boende, men också som kunskapskälla för bostadsbyggare, arkitekter och projektledare. Det kommer att finnas att hämta på www.kollektivhus.se, föreningens hemsida.

”Varför inte ordna en studiedag med utgångspunkt från programmet” föreslår Anita Persson från Färdknäppen. ”Det blir också användbart när man som jag leder studiecirklar. Och naturligtvis bör det översättas till engelska. Intresset är stort från andra länder för svenska kollektivhus!”

500 bygg- och bogemenskaper i Frankrike

På ett frukostseminarium den 10 april hos Equator i Stockholm berättade Suzanne Dathé från Grenoble om den växande franska rörelsen för bygg- och bogemenskaper. Ökningen har kommit på kort tid, under de senaste åren. Suzanne är aktiv i styrelsen för ett nätverk av kommuner som arbetar med att främja ”L´habitat participatif” eller ”boende med brukardeltagande i planering och genomförande”.

Nätverket arbetar för att sprida idéerna om bygg- och boegemenskaper genom att träffas i olika delar av Frankrike och ”prata för varan”. Samtal är det bästa sättet att öka intresset enligt Suzanne.

Nätverket har gett ut en skrift med 28 olika exempel på grupprojekt från hela Frankrike – från ett av de minsta med fem lägenheter i Grenoble till det största, Les Quatre Vents i Toulouse med 89 bostäder, ”Collectivités et habitat participatif”.

Suzanne Dathe (tvåa från höger) i panelen berättar om projektet ”Au Clair du Quartier” i Grenoble, fem lägenheter inflyttade 2017. Projektet startade 2011.

Suzanne är viceborgmästare i Gronoble och staden uppmuntrar byggemenskaper att ansöka om markanvisningar. Marken upplåts med tomträtt och det går inte att sälja bostäderna på den öppna marknaden. Hon ser 10-15 hushåll som en lämplig storlek. Projekten innehåller vanligen gästrum, allrum med möjlighet att äta tillsammans, en verkstad och tvättstuga. Ofta har man lokaler som också kan användas av kringboende. Upplåtelsesformen kan vara blandad – några lägenheter kan vara subventionerade för låginkomsttagare medan andra i kooperativet kan vara för alla inkomstgrupper.

Bygg- och bogemenskaper fick vind i seglen när den franska bygglagstiftningen fick regler särskilt anpassade till byggemenskaper och hur de kan genomföras. Inom Divercity-projektet är intresset stort för de franska erfarenheterna – mer rapporter kommer!

Kerstin Gåsste (1928 – 2019), kollektivhuspionjär

Arkitekten Kerstin Gåsste avled tidigare i år. Hon var en av pionjärerna och engagerad i flera kollektivhus som byggdes i olika HSB-föreningars regi.

Arkitekten Kerstin Gåsste. Foto från Gunilla Lundahl, red, ”Kvinnor som banade väg. Porträtt av arkitekter”, Byggforskningsrådet T6:1992.

Kerstin Gåsste var en arkitekt som använde sina levda erfarenheter för att utveckla sitt yrke och bana väg. Hon bodde själv i flerbostadshus och fritidshus som hon ritat. Efter mer än ”tjugo års tjat” lyckades hon övertala HSB att genomföra sitt första kollektivhus. Det blev Blomstret i Gävle, färdigt 1983 med trettio lägenheter och med det gemensamma arbetet kring mat och barn som grund och plats för gemensam fritid.

Kerstin Gåsste bodde tidigt i sitt yrkesliv i kvarteret Bofinken i Solna som hon själv ritat. ”Vi var fyra familjer med barn i huset som samarbetade mycket kring barn och hushåll. Barnen var mycket hos varann. Vi lagade mat och hjälptes åt på olika vis. Det och dagis löste mina barnvaktsproblem.” Så säger hon till mig i en intervju från 1991 i Kvinnor som banade väg, porträtt av arkitekter, som gavs ut av Byggforskningsrådet samma år i samband med en utställning på Arkitekturmuseet samma år.

Kollektivhuset Kupan i Älvsjö. Arkitekt: Kerstin Gåsste.

Fyra kollektivhus lyckades hon genomföra i intimt samarbete med de boende, även om processen för det mesta drog ut på tiden. Två har omvandlats till vanliga bostadsrätter. Två av dem består som förr. Förutom Blomstret är föreningen Kupan i Älvsjö, 1985, vid gott liv. Den ingår i kvarteret Prästgårdsåkern, där punkthus och lamellhus blandas och grupperas kring en gemensam gård. Även de vanliga husen har gott om utrymmen för gemenskap. Grannföreningen Kåpan lyfter idag fram sådana kvaliteter i annonser. Senare i karriären engagerade hon sig i äldreboende – gruppbostäder i liten skala och seniorhus. ”Men de ska ligga insprängda i kvarter där andra människor också bor.”

Matsalen i kollektivhuseet Blomstret, Gävle. Arkitekt Kerstin Gåsste.

Flexibilitet i bostadslösningarna var också en viktig angelägenhet för Kerstin Gåsste. I flera projekt tillämpade hon dessa tankar i terasshus på vackra tomter där utsikten kunde tas tillvara för alla. Bäckby i Västerås med åttio lägenheter från 1977-78 hör dit.

”Från min sida var det från början ett idéprojekt och ett debattinlägg. Jag ville upphäva den stora skillnaden mellan att bo i villa och att bo i lägenhet. Jag ville visa att man kunde erbjuda samma möjligheter att välja planlösningar och få en fin utemiljö. En grupp människor i ett hyreshus borde självklart kunna erbjudas det som de flesta statligt belånade småhus har – bastu, hobbyrum, gillestuga och tvättstuga. I mitt förslag skulle man kunna välja stora allmogekök eller små laboratoriekök, hygienrum som var stora eller små med bastu och separat dusch eller rentav flera stycken.” Mångfaldens värden uppvisade.

Den omsorg och inlevelse i boendet som Kerstin Gåsste lade ner i boendefrågor kan i dag förefall rent utopisk. Men husen finns kvar. Mer än två hundra. Hon arbetade många år på HSBs arkitektkontor och ledde från 1979 ett eget arkitektkontor. Då ofta med uppdrag för HSB. 1961-64 ritade hon ett elementsystem för fritidshus inom HSBs Bygglåda. En stor framgång. Själv bodde hon i ett av dem. Efter pensionen kunde hon ge sin lust till måleriet fritt spelrum.

”Det som i grunden gör arkitektyrket så intressant för mig är den kombination det rymmer av estetik, socialt engagemang och konstruktiv teknik. I lyckliga ögonblick upstår en syntes av dessa tre. Då är det fint att vara arkitekt.”

En väldigt fin arkitekt att inspireras av var hon.

Big-gruppen genom Gunilla Lundahl

HSB Uppdraget skriver om Blomstret i Gävle

Kollektivhuset Blomstret i Gävle har funnits sedan 1985, i snart trettiofem år. Liksom de flesta kollektivhusen i Sverige fungerar det bra. HSBs tidning för förtroendevalda, Uppdraget, har en trevlig artikel om Blomstret, med start på sidan 24. Här är en länk!

Brf Blomstret är ett av de fyra kollektivhus som HSB byggt genom åren, ritade av arkitekten Kerstin Gåsste. Blomstret och Kupan i Älvsjö fungerar fortfarande utmärkt. Kollektivhusen i Järfälla och Märstadal är avkollektiviserade, det första efter några år medan Märstadal nog aldrig fick chansen att fungera som det var tänkt.

Ny dansk skrift om byggemenskaper!

Levande stadsmiljöer skapas bäst genom variation i arkitektur, verksamheter och boendeformer – och ett nytt bidrag till mångfald är bostadsprojekt där de boende är sina egna byggaktörer. Realdanias nya skrift visar hur byggemenskaper kan bidra till städernas kvalitet och fokuserar på hur man kan organisera, finansiera och genomföra bygg- och bogemenskaper (i Danmark, men också i Tyskland).

Läs om danska nya projekt, Hamburgs ”Agentur für Baugruppen/Byrå för byggemenskaper”, Roskilde kommun som främjar byggemenskaper via markanvisningar och stöd och mycket annat. Rikt illustrerad skrift som det brukar heta!

Hämta skriften här.

Divercity drar igång

Ett av startarmötena för Divercity i Arkitekturskolan på KTH den 31 januari. 19 parter deltar, 22 personer på plats.

Fler byggemenskaper ska bidra till mångfald i stadsutvecklingen

Nu har samverkansprojektet “DIVERCITY – byggemenskaper för mångfald i stadsutvecklingen” startat upp. Tack vare stöd från Vinnova kan 19 organisationer tillsammans bana väg för fler byggemenskaper i Sverige. Projektet kommer pågå i två år och leds av Föreningen för Byggemenskaper.

Projektets mål är att förbättra förutsättningarna för byggemenskaper genom utveckling av policy, tjänster och verktyg, främst riktade till byggrupper och kommuner.

– Den hållbara staden kan inte byggas för medborgarna, utan den måste byggas av och med dem, säger Joachim Widerstedt, projektledare för samverkansprojektet. Byggemenskaper ger invånare inflytande över sin livsmiljö.

Joachim Widerstedt och Karin Kjellson i Föreningen för Byggemenskaper tog initiativet till ett nationellt samverkansprojekt 2016, och konstellationen har vuxit sedan dess.

– DIVERCITY är den största satsningen på byggemenskaper som gjorts i Sverige. För att nå målet om fler genomförda byggemenskaper krävs att byggrupper, kommuner och företag arbetar tillsammans.

Utöver de parter som redan är anslutna till projektet finns möjligheter för nya aktörer att få stöd. För byggrupper erbjuds kostnadsfri rådgivning liksom många kunskapsbyggande aktiviteter, bland annat inom juridik och finansiering. Kommuner kan bland annat få stöd att utveckla sina rutiner och processer i arbetet med byggemenskaper.

– Vi vill bjuda in alla som är nyfikna att ta kontakt med oss, säger Karin Kjellson. Vi hjälper er vidare utifrån era behov. Det finns en mycket bred kompetens bland projektdeltagarna, så vi kan besvara de flesta frågor som rör byggemenskaper.

På projektets hemsida divcity.se finns ett kalendarium som fylls på med kommande evenemang. Efter hand kommer hemsidan också fyllas med användbart material som kan laddas ner kostnadsfritt.

Startmöte i Elastiska hem

Pehr-Mikael Sällström och Åsa Kallstenius avslutar startarmötet den 29 januari hos Kairos Future.

Var finns alternativen för alla som inte har råd att köpa eller hyra dyra bostäder och som vill leva hållbart? Vad kan bidra till nya boendeformer som underlättar för de som vill leva mer resurssparande, delande och inkluderande?

Det ska projektet Elastiska hem bidra med svar på. Kod Arkitekter leder arbetet tillsammans med 21 olika parter: Arkitekter, kommuner, brukare, byggbolag, akademi, fastighetsägare, konsultbolag, designbyrå, försäkringsbolag, digitaliseringsföretag, myndighet och branschorganisationer. Kollektivhus Nu är med som en i gänget.

Den 29 januari var det startmöte i Stockholm hos Kairos Future. De flesta av de 21 olika parterna fanns på plats och bidrog med olika korta inlägg. Kollektivhus NU/Kerstin Kärnekull lyfte fram kollektivhusens långa praktiska erfarenhet av samarbete och delning. Sådan kunskap blir användbar i projektarbetet. Nu är detta igång och ska pågå 2019 – 2020. Rapporter kommer!

Följ projektet på hemsidan!

Hos kollektivhus och bogemenskaper finns fyrtio års erfarenheter av delning och samarbete. Erfarenheter som kommer till nytta i Elastiska hem.