Kommunal borgen behövs för bogemenskaper!

Bogemenskaper med kooperativ hyresrätt kan behöva kommunal borgen. En viktig erfarenhet från Hambo i Hammenhög. Men i Simrishamn medger inte kommunens nuvarande policy att detta är möjligt. I Nyköpings och Tanums kommuner har politikerna en annan inställning, och det har också bidragit till att Hogslätts Vänboende kunde byggas liksom nya bostäder i Kolmården.

För kommunerna innebär bostäder med kooperativ hyresrätt bostäder som är till för kommunens egna invånare och som inte kan användas som sommarbostad. Tala om samhällsnytta!

Vindmöllebakken – en bogemenskap på norska

Vindmöllebakken i Stavanger är en ganska nybyggd bogemenskap med 40 lägenheter och 520 kvm gemensamma lokaler. Utgångspunkt är att vinna genom att dela eller ”Gaining by sharing”.

I en ny video från Open House Oslo beskrivs projektet av arkitekterna och några av de boende. Projektet handlar om brukardeltagande, att dela på gemensamma ytor och aktiviteter liksom klimatsmarta lösningar.

Vindmöllebakken presenterades också vid arkitekturbiennalen i Venedig 2021. Arkitekter är Helen & Hard och filmen är gjord med stöd från Design and Architecture Norway (DOGA).

Fotot överst: Delar av de gemensamma lokalerna i Vindmöllebakken. Foto Pål Christensen.

Om boendeplanering, boinflytande, bofællesskaber och byggframtid

Sören Nielsen, Vandkunsten, höll ett inspirerande föredrag på Lund Architecture Symposium 2022. Roligt, underhållande, klokt och tankeväckande.

”Väldigt roligt att lyssna på Sören! Allt från att de rika personerna i Oslo som får stå ut med att ha en allmän badplats vid sina dyra hus till hur stor en lagom grupp är 30-40 personer, då kan man känna alla, träffa dem tillräckligt ofta för att inte behöva prata med dem varje gång, till att han ser fram mot att se hur husen åldras och hur man som arkitekt ska se till att inte dölja åldern.” (citat från en lyssnare)

Kan ses via Youtube här.

Bilden ovan är tagen av Jens Arnfred, Vandkunsten och används i föredraget för att illustrera skönhet och hur viktig tiden är för arkitekturen och stadsmiljöns utveckling.

Nu finns alla föredrag och seminarier från Socialt byggande


Nu ligger äntligen alla seminarier publicerade på dokumentationssidan på hemsidan: https://socialtbyggande.se/dokumentation-2021/

Samma filmer kan även hittas via konferensens youtubekanal, där hela 2021 års konferens finns samlad i en playlist:

Inledningen på konferensen handlade om drömmen om det goda boendet.

Hur kan gemenskapen hållas levande i kollektivhus och bogemenskaper?

Kollektivhus NU medverkade i två av seminarierna. Det första handlade om hur gemenskapen i kollektivhus kan grundläggas och hållas levande. Tre projekt berättade om sina erfarenheter, Tunnan i Borås från 1980-talet, Tersen i Falun från 2000.talet och det nyinflyttade Hambo i Hammenhög. Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus NU, inledde och höll i seminariet. Dessutom medverkade Paul Fuehrer, forskare på Södertörns högskola som talar om mikroallmänningar:

Seminarie T€ Bogemenskaper och kollektivhus – Hur hålls gemenskapen levande?

Vad händer i Danmark, Finland och Norge? I England och i Frankrike?

I seminariet ”Nordiska spår” fick vi höra om läget i Danmark (med hundratals bofællesskaber), Finland (där Helsingfors stad gärna upplåter mark till byggemenskaper) och Norge (där Oslo kommun gjort en utredning om alternativa boendeformer). Kerstin Kärnekull var värd och inledde med en överblick:

Sile Eröy Sollien om Roskilde kommuns arbete i en kommun med minst 30 bofællesskaber på plats och fler på gång:

Oda Ellensdatter Solberg berättade om sitt arbete i Oslo med en utredning om alternativa boendeformer:

Salla Korpela, projektlots och initiativtagare till bogemenskapen Malta i Helsingfors beskrev hur man i Helsingfors satsar på stora flerbostadshus för byggemenskaper – men också på små tomter för mindre grupper:

Anna Falkenstjerne Beck beskrev en kartläggning av danska bofællesskaber som just pågår men också projektet Vænget som hon följer som projektlots:

Under den första dagen berättade också Kerstin Kärnekull om utvecklingen i England och Frankrike de senaste 20 åren där olika typer av bygg- och bogemenskaper har fått ökat stöd och också medverkat till allt fler bostadsprojekt. En kombination av aktiva startargrupper, organisationer som samarbetar, intresserade politiker och lagändringar har bidragit till utvecklingen:

Förberedelsernaa för nästa konferens om Socialt byggande är 2023 har redan börjat. Reservera den 14 och 15 oktober för en konferens i Bergsjön, Göteborg (preliminärt)!

Bostaden och covid – aktuell rapport

Att bo i kollektivhus och bogemenskaper minskar ensamhet och skapar möjligheter, också under en pandemi. Det framgår av den nya rapporten från Medborgarnas coronakommission som publicerades den 23 februari 2022. I rapporten finns en delrapport om boendet ”Bostaden som skydd mot smitta och isolering”:

Pandemidebatten har hittills i hög grad gällt förhållandena inom äldreomsorgen och sjukvården och få har reflekterat över bostadens roll i sammanhanget. Samtidigt är det uppenbart att boende som hör ihop med hemtjänst, eller kvaliteten på boende inom äldreomsorgen, har stor betydelse för hur du som individ klarar av smittspridning och allvarlig sjukdom.

Likaså är det uppenbart att bostäder i områden där många människor arbetar i serviceyrken och måste åka fysiskt till jobbet varje dag kan begränsa människors möjligheter att hålla sig smittfria. Anställda utan möjlighet till flextid har svårt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer att bara åka kommunalt när det går att hålla stora avstånd på tunnelbanan och bussarna.

En annan aspekt är vad ensamhet och isolering fått för konsekvenser på kort och lång sikt. Att inte känna sina grannar, att inte kunna förflytta sig eftersom kollektivåkande ska undvikas och bli hänvisad till den egna bostaden är något som i hög grad drabbat ensamstående och sjuka, särskilt den stora gruppen äldre. Konsekvenserna går ännu inte att överblicka.”

Hela rapporten finns att hämta på hemsidan för Medborgarnas Coronakommision.

Collective Occupation of Residential Space

From Counter-cultural Practices to

Cluster Cohousing and Hall Cohousing in Zurich, Switzerland

New forms of housing are to be found in Switzerland. Cluster Cohousing and Hall Coliving are two examples from Zürich. Maryam Khatibi has studied them in-depth and also written about the historic development of cohousing and other alternative forms of living and housing in Central Europe.

Clusterbostad i Mehr als Wohnen i Zürich med 10 boende, åtta boenheter, gemensamt kök, matrum och allrum, arbetsplatser och tvättstuga, liksom två gemensamma terrasser. De boende har utvecklat egna sätt att sammarbeta och samutnyttja, sätt som dessutom förändras med tiden.

Her article has been translated to Swedish and published in Bo tillsammans nr 61.

The unabridged article in English can be found here:

About Author – Maryam Khatibi is an Architect and PhD candidate at department of Architecture and Urban Studies, DAStU, Politecnico di Milano in Italy. She has been the project leader of Collaborative Housing in Zurich (2020-21) supported by SEED funding ISCN, EPFL, Switzerland. She has been the co-author of Scales of Interiors: Parks, Garden, Objects (2019) and collaborates with developing tools for transdisciplinary, participatory process design and co-occupancy evaluations.

Bo tillsammans nr 61 15/2 2022

Hämta nya Bo tillsammans här!

Ur innehållet: Röstånga R:ekoby växer ram, Nätverk för socialt byggande bildas, Lång erfarenhet av hållbara boegemenskaper, Klusterbostäder och hallbostäder i Zürich, Åtta förslag till Karolina Skog och inspirerande dansk bok om bofællesskaber!

Maryam Khatibis originalartikel på engelska om om kollektivboendets historia i Centraleuropa och hennes forskning om nya boendeformer i Zürich finns att läsa här.

Läsvärt om byggemenskapen Gården i Uppsala

Byggemenskapen Gården i Södra Rosendal i Uppsala blev klar i somras. Tidningen Södra Staden har varit på besök och träffat några av de boende i husets 35 lägenheter.

Läs artikeln här!

Ovanligt nog finns det både hyresrätter och bostadsrätter. Och ovanligt nog har huset kommit till som en byggemenskap, dvs de boende har varit sina egna byggherrar. Och ovanligt nog är huset byggt i trä!

Läs mer på föreningens egen hemsida. Gården har också en grupp på facebook.

Byggemenskapen Gården en kall januaridag 2022.

Arbetet med byggemenskapen Gården finns beskrivet i en rapport att hämta från Vinnovaprojektet Divercity.

Bilden överst kommer från artikeln i Södra Staden.

Boken om danska bofællesskaber – läs!

Äntligen finns det en grundlig presentation av danska bofællesskaber – ”Bofællesskaber 1970 -> i dag” med Michael Asgaard Andersen som redaktör. I boken finns en genomgång av utvecklingen från de första självgrodda projekten Tostrup Mark, Sættedammen och Skråplanet , decennium för decennium, fram till dagens uppifrånplanerade seniorprojekt, Kamelia Hus.

Fyra projekt från varje decennium beskrivs ingående och kompletteras av dessutom sex fördjupande texter ur olika perspektiv. Michael, arkitekt och lärare vid Konstakademins arkitektskola och författare till många böcker om arkitekter och arkitektur, bidrar själv med att sätta in bofællesskaben i sitt historiska sammanhang  med föregångarna enkökshus och kollektivhus med service.

Antropologen Mark Vacher skriver om vad det kan betyda att bo i gemenskap med stöd av intervjuer med flera boende. Henrik Gutzon, kollektivhusforskare och kulturgeograf har ett avsnitt om hur olika upplåtelseformer påverkat vilka som kunde ta initiativ till och flytta in i boggemenskaper under olika perioder

och flytta in i bofællesskab under olika tidsperioder, beroende på bostadspolitiska villkor. I ett kapitel diskuterar aantropolegen Annette Høite Hansen olika former av gemenskap; praktisk gemenskap, gemenskap baserad på åtaganden och värdebaseraded gemenskaper. Forskaren och psykologen Anu Sirén skriver om danska och internationella erfarenheter av seniorbofællesskaber och varför de blivt så framgångsrika. Avslutningsvis diskuterar Michael Asgard Jensen och David Tapias Monné, lärre och forskare vid Arkitektskolan i Århus hur framtidens bofællesskaber kan utformas.

Boken är illustrerad med fantastiska fotografier av Laura Stamer.

Följande projekt finns dokumenterade:
1970-tal
Tostrup Mark
Sættedammen
Skråplanet
Tinggården
1980-tal
Frugthaven
Overdrevet
Jærnstöberiet
Jystrup Saaverk
1990-tal
Tubberupvänge II
Mariendals vej 14-18
Hertha levefællesskab
Glasværket
2000-tal
Munksøgård
Egebakken
Hallingelille
Lange eng
2010-tal
Köbmagergade Seniorbo
Studielandsbyen
Byfællesskabet Thomas B.
Kamelia Hus

Det enda som saknas i en fullödig bok är planritningar över gemensamma lokaler och bostäder. Istället finns det flygfoton över varje projekt, som visar projekten i sin omgivning.

Boken är utgiven av Strandberg publishing och rekommenderas stark till alla det minsta intresserade av hur goda boendemiljöer kan skapas av och genom de boende själva. Och hur ett gott vardagsliv kan formas och leva vidare över tid.

Bilden överst visar fælleshuset i Sættedammen, ett utsnitt av ett av fotografierna i boken.

Bostadsinnovationer underifrån – att skapa bogemenskaper för och med ekonomiskt svaga grupper

Forskare vid Göteborgs universitet har fått ett stort Vinnova-anslag till ett tvärvetenskapligt projekt tillsammans med bland andra Egnahemsfabriken i Tjörn och Föreningen för Byggemenskaper.

Bakgrund är den allvarliga bostadsbristen i Sverige. Det har påverkar levnadsförhållanden för grupper med svagare ekonomi. Med det här initiativet lär vi från och vidareutvecklar tidigare forsknings- och innovationsprojekt och deras rikedom av samlad kunskap kring gemensamt byggande och boende för ekonomiskt svaga grupper, i syfte att konkret skapa bygg- och bogemenskaper för och med dessa grupper.

Medverkande: Jaan-Henrik Kain, Jenny Stenberg, GRI-GU; Söderhamns kommun; Maria Nordström, Andreas Helgesson, Stenbacken boende och arbetskooperativ; Jesper Bryngelsson, Hyresgästföreningen; Tinna Harling, Egnahemsfabriken Tjörn; Föreningen för byggemenskaper; MICOLL-bostadsnätverket i Bergsjön.

Fallstudieområde: Att påbörja genomförande av program för bygg- och bogemenskaper för ekonomiskt svaga grupper i en eller flera svenska kommuner.

Målbilden är att minst en kommun har startat en process för bygg- och bogemenskaper för bostäder till rimligt pris. Projektet löper på fyra år och består av tre arbetspaket:

1. Att bearbeta resultat från tidigare forskning i en form som på en operativ nivå passar bostadssituationen för ekonomiskt svaga grupper;

2. Att påbörja genomförande av program för bygg- och bogemenskaper för ekonomiskt svaga grupper i en eller flera svenska kommuner;

3. Att i kollaborativ form med den breda gruppen intressenter bearbeta och sprida bearbeta och sprida lärdomarna.

Bilden överst: Stenbackens arbets- och boendekooperativ medverkade på Socialt byggande i november 2021. Nu deltar Maria Nordström och Andreas Helgesson i Vinnovaprojektet om Bostadsinnovationer underifrån.