Göteborgsförslag om fler bogemenskaper/kollektivhus

Inga Alander har lämnat in ett förslag till Göteborgs stad om fler kollektivhus. Om förslaget får mer än 200 röster fram till 2021-07-21 kommer det att behandlas av ansvarig nämnd. Rösta genom att klicka på länken och följa anvisningarna – du måste registrera ett konto först:

Fler bogemenskaper/kollektivhus i Göteborg

Sammanfattning: Göteborgs stad bör arbeta aktivt för att fler skall kunna bo kollektivt i hyreshus med gemenskap i vardagen

Hela förslaget:
Göteborgs stad bör arbeta aktivt för fler kollektivboenden i hyreshus med gemenskap.
Genom att
– ge Framtiden AB eller annat bolag i uppdrag att göra typritningar för bogemenskaper. Hyresfastigheter med lägenheter i blandade storlekar för boende i alla åldrar och fastigheter med mindre bostäder för äldre boende utan hemmavarande barn. Typprogram hittas på Kollektivhus NUs hemsida, www.kollektivhus.se
– ge Boplats i uppdrag att arbeta aktivt med sökande som önskar bo i bogemenskap och i god tid hänvisa dem till Boihop.

Kollektivhus är en boendeform som gynnar hållbarhet, socialt, ekologiskt och ekonomiskt och ger en socialekonomisk fördel för kommunen.

Den bygger på delningsekonomi. Varje lägenhet avstår ca 10% till gemensamma ytor: kök, matsal/vardagsrum, gästrum, verkstad mm. Även små lägenheterna får god standard kompletterade med gemensamma lokaler. Resurser sparas för den enskilde och för samhället när verktyg, media, inredning, transportmedel m. m. delas.
Social gemenskap uppstår i arbetsgemenskapen. De boende deltar i förvaltningen efter förmåga och värnar om sin fastighet. Fastighetsägarens bekymmer med underhåll, störningar, omflyttningar och rekrytering av nya hyresgäster minskar. De boende delar på arbetsuppgifter och möts i gemensamma måltider, fikastunder och hobbygrupper. Ensamboende, som växer i antal, finner vänner och bekanta i bogemenskapen, men också avskildhet i den egna lägenheten.
Barn har nära till många vänner i olika åldrar och fler vuxna som stöttar. Äldre som bor kollektivt mår bättre, har roligare och klarar sig enligt forskningen längre utan kommunens stöd.
Kollektivhus för människor i mogen ålder frigör villor, radhus och lägenheter och skapar positiva flyttkedjor.

Boken ”Att ge upp har inte övervägts” Göteborgskvinnor i rörelse/r, en gåva den 8 mars till Göteborgs 400-årsjubileum, visar hur frågan om kollektiva former för boende varit uppe till debatt sedan ett sekel.
Under 80-talet tas frågan åter igen upp av stadens politiker, Monica Påhlsson m.fl. (L), Birgitta Rang (V) och senast genom Ulf Kamne och Emmali Jansson (Mp). Förslagen har ofta lagts i väntelistan. Införandet av 5%-regeln, för nya markanvisningar för bygg- och bogemenskaper under förra mandatperioden, ledde till ett antal nya kollektivhus. Regeln finns tyvärr inte längre.

I Göteborgstrakten finns följande bogemenskaper/kollektivhus:I ombyggda hus: under tiden med tomma hus, Stacken i Bergsjön 1980 och Trädet i Kortedala 1985
Majbacken i Majorna, omvandlades successivt från socialt boende till bogemenskap, 2004.
I nybyggda hus: Kornet i Bifrost, Mölndal 2006, UnderSammaTak i Högsbo 2020,
Boihop Högsbo i Högsbo 2021.
Under uppförande: Tallhöjdens bogemenskap i Östra Kålltorp 2023,
Byggemenskap Högsbo i Högsbo 2023.

Inga Alander

Bilden överst visar Boihop Högsbo med inflyttning under 2021

En byggemenskap kommer till på Gråberget

Arkitektkontoret Inobi har under nästan åtta år arbetat för att det ska bli en byggemenskap på Gråberget i Göteborg. Kontoret har skrivit om sina erfarenheter i artikeln Vad vi lärt oss från sju år av byggemenskap på Gråberget i Göteborg inom ramen för Divercity.

”Att genomföra en byggemenskap är i Sverige i nuläget aldrig riktigt så enkelt som man kan tro och önska.” Det skriver Magnus Pettersson och Erik Berg.

Ibland har det känts närapå omöjligt, men vi har trots allt inte givit upp och i skrivande stund tyder allt på att det inom kort kommer att finnas ett nytt färdigt bostadshus vid Ärlegatan, med en byggemenskap som byggherre. Precis som vi föresatte oss för sju år sedan.”

Inobis berättelse om byggemenskapen Ärlan i Göteborg, är från deras perspektiv som projektutvecklande arkitekter. Läs artikeln av Magnus Pettersson och Erik Berg.

I Sverige finns ännu så länge ganska få genomförda byggemenskaper, även om kollektivhusen Slottet i Lund och Tersen i Falun hör dit liksom Förenade Solhem i Älmsta, Hogslätts vänboende i Gerlesborg och Lagnö Bo utanför Trosa. Alla ”fria byggemenskaper” (se nedan). Mycket information finns samlat inom Vinnovaprojektet Divercity med en hemsida värd att besöka. Och rapporter från olika pågående projekt.

I Tyskland skiljer man på ”fria byggemenskaper” där initiativet kommer från en grupp som vill skapa sitt eget boende och på organiserade byggemenskaper där initiativet exempelvis kommer från arkitekter, projektutvecklare eller byggande kooperativa organisationer. Gråberget

Bilden ovan visar Ärlan på Gråberget som nu ska byggas. Källa Inobi.

Ökat intresse för kollektivboende drivs av miljömedvetenhet

SVT Väst har ett reportage om kollektivhuset Under Samma Tak och med kommentarer från Håkan Thörn, forskare i Göteborg:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nutidens-kollektivboende-kraver-pengar-och-eldsjalar

Kristina Öhrne och Lisbeth Davidsson berättar om allt arbete bakom att huset kommit till. Håkan Thörn säger att det viktigaste för att det ska bli fler kollektivhus är att politikerna engagerar sig.

Vad kan politikerna göra för att det inte ska behöva ta 10-15 år och kräva massvis med arbete för att det ska bli fler bogemenskaper och kollektivhus runt om i landet?

Hur hanterar SällBo i Helsingborg pandemin?

SällBo är ett trygghetsboende men också ett boende för unga svenskar och migranter, och kallar sig kollektivhus. Huset, som är ett tidigare äldreboende, har gott om gemensamma lokaler. Alla som flyttar in har förbundit sig att vara sociala minst 2 timmar i veckan.

Inflyttningen skedde i november och december 2019. När de boende börjat bli hemmastadda kom pandemin. En forskargrupp i Lund följde vad som pågick och i en aktuell artikel skildrar de hur de boende hanterat den nya situation. Artikeln, på engelska, kan hämtas här:

Forskarna säger att SällBos hyresgäster lyckades anpassa sig till den nya situationen och hitta sätt att fungera tillsammans trots pandemin. Tack vare detta ökade också känslan av gemenskap bland de boende. Två viktiga förutsättningar bidrog, dels att det fanns gott om gemensamma lokaler och dels att de boende hade hittat sätt att samarbeta, lösa problem och fatta beslut innan COVID-19-restriktionerna infördes.

Bottenplan med (a) foajen vid entrén, (b) gemensamt vardagsrum och (c) gemensam matsal. Källa rapporten.

Fortskargruppen från LTH har studerat flera kollektivhus under pandemin och en artikel kommer preliminärt senare i vår. Kollektivhus.se följer med intresse!

Mer att läsa om SällBo på kollektivhus.se finns här.

Bild överst från pressmeddelande från Helsingborgshem om Sällbo Helsingborgshem satsning på ett trygghetsboende med 70+ och ungdomar.

Nordiskt paviljongen på Biennalen i Venedig 2021 blir ett kollektivhus

Den 22 maj 2021 öppnar Arkitekturbiennalen i Venedig ett år försenad. Den nordiska paviljongen kommer att ha en utställning på temat kollektivhus med rubriken ”What we share. A model for cohousing/Vad vi har gemensamt. En modell för kollektivhus”. Det norska arkitektkontoret Helen & Hard kommer att visa hur kollektivhus kan utformas och utvecklas med deltagande och delning som utgångspunkt.

Kollektivhuset Vindmöllebakken i Stavanger. Foto

Utställningen har utformats tillsammans med de boende i kollektivhuset Vindmöllebakken i Stavanger men kommer att gå ännu längre i frågan om vad man kan och vill dela och vad som måste vara privat.
– Vi är ju både arkitekter och boende i Vindmöllebakken och det har gjort oss medvetna om vilken potential som boendeformen har när det gäller att tackla flera av samhälls- och miljöutmaningarna idag. I Venedig vill vi utforska möjligheterna och demonstrera hur samspelet mellan de boende och andra aktörer kan skapa en anpassbar arkitektur säger Siv Helene Stangeland och Reinhard Kropf, arkitekter och delägare i Helen & Hard.
– Det är nödvändigt att bostadssektorn utvecklar nya modeller för boende i gemenskap, och Helen & Hards sätt att arbeta är både innovativt och högst relevant, Under senare år har frågor kring hur vi bor och hur deetta påverkar ensamhet, sociala möten och samverkan har blivit allt mer akuta säger Martin Braathen, kurator vid norska Nasjonalmuseet, som är huvudansvarig för utställningen i den nordiska paviljongen.

Den nordiska modellen för kollektivhus och bogemenskaper kombinerar individuella bostäder med delade gemensamma utrymmen och brukardeltagande. De första projekten, danska bofællesskaber, byggdes 1972 och modellen har sedan spridit sig runt jordklotet. Det första svenska kollektivhuset var inflyttat 1980 och sedan följde en våg av hus både i Danmark och Sverige.

Utställningen ”What we share” utgår från denna nordiska modell. Det handlar inte om utopier utan om konkreta förslag för hur lägenheter, gemensamma lokaler och halvprivata delningszoner i vanliga bostadsprojekt. Utställningen kommer att byggas upp av en öppen konstruktion av massivträ, utvecklat tillsammans med den schweiziske ingenjärerm Herman Blumer.

Den som besöker den nordiska paviljongen kommer att kunna gå igenom och undersöka ett kollektivhus i full skala, med privata och.gemensamma utrymmen. För att få igång samtal om de sociala och politiska aspekterna av att bo kollektivt kommer utställningen också att innehålla en video, skapad av Anna Ihle, som också bor i Vindmöllebakken.

Utställningen kommer också att kunna besökas on-line under utställningstiden 22 maj – 21 november 2021.

Den nordiska paviljongen i Venedig. Foto Annar Björgli, Nasjonalmuseum i Oslo.

Den nordiska paviljongen ägs av Finland, Norge och Sverige och ansvaret för utställningarna roterar mellan länderna. Norska Nasjonalmuseeum är huvudansvariga den här gången med Martin Braathen som kurator.

Läs mer via Nasjonalmuseet i Oslo och Biennalens hemsida.

Bilden överst är ett collage ”What we share” från Helen & Hard.

”To build true community, we need more than design”

An article from Sprawl by Ximena González about a cohousing community in Prairie Sky, Edmonton and about community and cohousing, what it takes and what you can get:

”To build a great community, design is only half the battle. According to architect and co-housing consultant Charles Durrett, the physical design is the hardware, and the social aspect is the software.”

Prairie Sky Co-housing (från hemsidan för det kanadensiska cohousingnätverket https://cohousing.ca/communities/ab/prairie-sky/)

Statlig kommitté ska underlätta för bygg- och bogemenskaper – i Danmark

Boligministeriet i Danmark har skapat en arbetsgrupp som ska undersöka hinder och möjligheter för att skapa bygg- och bogemenskaper- Arbetsgruppen ska vara klar under 2021 och lämnas förslag till åtgärder som sedan kan användas för att formulera lagförslag.

Arbetsgruppens medlemmar
Advokat med speciale indenfor kollektiver og bofællesskaber, Line Barfod fra Foldschack & Forchhammer
Nina Kovsted Helk, filantropidirektør, Realdania
Christian Heebøll Hammer, chefkonsulent, Finans Danmark
Anna Brandt Østerby, strategisk byudvikler, Roskilde Kommune
Ole Nielsen, direktør, Himmerland Boligforening
Stine Klingenberg Madsen, kontorchef i Transport- og Boligministeriet
Louisa Bisgaard, forperson, Foreningen Bofællesskab.dk

Boligministeriet har skapat ett sekretariat, som stöd för arbetet och som ska bidra med att formulera lagtexter med mera.

Arbetsgruppens uppdrag
Det överordnade syftet är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att skapa bogemenskaper med statligt stöd (almene  bofællesskaber)och med blandade upplåtelseformer. Arbetsgruppen ska ta vara på erfarenheter och synpunkter från startargrupper och boende i befintliga bogemenskaper. 
Arbetsgruppen ska klargöra vilka regler som gäller för olika typer av bogemenskaper och med olika upplåtelseformer och projekt med blandade upplåtelseformer. Även regelsysstemet för byggemenskaper ska stuceras.
Byggemenskaper är hewlt enkelt brukardrivet byggande, dvs de blivande boende är med och formar sina framtida bostäder och boendemiljöer.rfarenheter från Tyskland visar att bygg- och bogemenskaper med fördel kan vara en del av stadsutvecklingsen, eftersom de bidrar med mångfald, våde socialt och arkitektoniskt. I Danmark är erfarenheterna begränsade och det finns anledning att undersöka varför det inte finns fler projekt redan nu

Arbetsgruppen ska också avlägsna de hinder som upplevs med att skapa bogemenskaper som ”allmänna/subventionerade bostäder” vare sig det handlar om en upplåtelseform eller blandade. Även hinder och förutsättningar vad gäller gemensamma anläggningar för energi, vatten- och avlopp ska ingå.

Läs mer hos bofællesskab.dk