Utvalda

Typprogram för kollektivhus

”Det är överraskande kortfattat och tydligt” säger Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus Nu om det nya typprogrammet för kollektivhus. ”Fint att det går att beskriva vad ett kollektivhus kan vara på fyra A-4-sidor!”

Typprogrammet har tagits fram av Ingela Blomberg från boföreningen Framtiden och Elin Persson från kollektivhusföreningen Kombo i samarbete med Kollektivhus NU.

Typprogrammet består av en beskrivning i ord av vad ett kollektivhus kan innehålla och hur lokalerna ska utformas. Som bilagor kommer uppgifter om ytor för olika sorters gemensamma utrymmen liksom lägenhetsfördelning och lägenhetsytor i ett antal kollektivhus.

Programmet kan användas av startargrupper för diskussioner om hur man vill utforma sitt blivande boende, men också som kunskapskälla för bostadsbyggare, arkitekter och projektledare. Det kommer att finnas att hämta på www.kollektivhus.se, föreningens hemsida.

”Varför inte ordna en studiedag med utgångspunkt från programmet” föreslår Anita Persson från Färdknäppen. ”Det blir också användbart när man som jag leder studiecirklar. Och naturligtvis bör det översättas till engelska. Intresset är stort från andra länder för svenska kollektivhus!”

Utvalda

The Swedish National Association Cohousing NOW

The Swedish National Association Cohousing NOW
– in Swedish Kollektivhus NU – is an association working to promote collaborative housing and other alternative ways of living. The association supports existing co-housing units as well as groups intending to create new units. Originally formed in 1981, it has recently been revitalised with the prime purpose to inform the public about cohousing as an alternative, and to influence authorities to facilitate the creation and running of such units.

”Kollektivhus NU currently has 42 cohousing units as full members, and 15 organisations working in favour of collaborative housing. There are also a number of individual supporting members.

The over 50 cohousing units that exist in Sweden are mainly the result of civil society campaigns and positive responses from public housing authorities during the 1980s. The existing cohousing units are concentrated to the main urban centres.

Today the trend is again turning in favour of collaborative housing. Although in the last five years only a few new units have been built, more are now on their way especially in Gothenburg and Stockholm. Kollektivhus NU has an active collaboration with SABO – the umbrella organisation Swedish Association of Municipal Housing Companies.”

Stolplyckan har stoppat sina måltider

SVT har haft ett inslag om inställda gemensamma måltider i Stolplyckan.

Många kollektivhus har gjort detsamma, men inte alla. Dit hör bland annat Fullersta Backe i Huddinge, I dessa fall tillämpar de boende förstås Folkhälsomyndighetens regler.

Längtan efter att äta tillsammans är stor, och sommaren gör det också möjligt att hitta utomhuslösningar, som att grilla i trädgården, ordna elva- eller trekaffe utomhus och liknande,

Bilden ovan visar kollektivhuset Stolplyckan en tidig vårdag.

Arkitekturbiennalen i Venedig flyttad till 2021

Temat för 2021 års arkitekturbiennal är ”Hur kan vi leva tillsammans?” och en presentation finns på biennalens hemsida. Så här beskriver Hashim Sarkis, kurator för utställningen, inriktningen:

“We need a new spatial contract. In the context of widening political divides and growing economic inequalities, we call on architects to imagine spaces in which we can generously live together: together as human beings who, despite our increasing individuality, yearn to connect with one another and with other species across digital and real space; together as new households looking for more diverse and dignified spaces for inhabitation; together as emerging communities that demand equity, inclusion and spatial identity; together across political borders to imagine new geographies of association; and together as a planet facing crises that require global action for us to continue living at all.”

Det är Norge genom Nasjonalmuseet i Oslo som är kurator och projektledare för den nordiska paviljongen i samarbete med det norska arkitektkontoret Helen & Hard. De har bland annat ritat Norge nya kollektivhusprojekt, Vindmöllebakken i Stavanger som blev inflyttningsklart 2019.

Delar av de gemensamma lokalerna i Vindmöllebakken. Foto Pål Christensen.

Ledig lägenhet i Dunderbacken

En lägenhet 3 rum och kök med loggia (i praktiken en fyra) i sydostläge,
72 kvm, ej balkong, i kollektivhuset Dunderbacken i Axelsberg, blir
ledig för inflyttning från 1 september 2020. Ev. tidigare. Hyresvärd
Familjebostäder.

Adress: Hägerstensvägen 237 D, plan 4.
Fem minuter från Axelsbergs t-banestation.

Hyra 10 769 kr/månad.

Vi vänder oss företrädesvis till personer i åldern 40+ utan hemmavarande
barn.
För mer info om Dunderbacken se vår hemsida: https://dunderbacken.se/

En blankett för lägenhetsansökan bifogas. Du måste mejla blanketten ifylld till intresse@dunderbacken.se – senast söndag 17 maj – för att komma ifråga för intervju.

Välkommen med din ansökan!

Vänliga hälsningar,
Antagningsgruppen / Dunderbacken

Chans att flytta in i Gården i Uppsala 2021

Byggemenskapen Gården är ett spännande projekt i Rosendal, Uppsala, som ska börja byggas i augusti. Ett pionjärprojekt där en grupp tillsammans driver projektet från idé till inflyttning. Är du nyfiken finns en broschyr om projektet att hämta:

I huset finns 35 lägenheter och generösa gemensamma ytor för samvaro såsom vardagsrum, stort kök med matplatser, verkstad, allaktivitetsrum, växthus, takterass med mera,

Planerad inflyttning är sommaren 2021. Ännu finns det några lediga lägenheter: En lägenhet om 28 kvm på plan 2, en lägenhet om 71 kvm på plan 1, och en ledig lägenhet om 73 kvm på plan 2.

Bofaktablad om de tre lägenheterna:

Det finns möjlighet att de två större lägenheterna på 71 och 73 kvm kan slås samman med en mindre om 19 kvm som ligger intill för att få mer yta.

Beräknat pris är 45 000kr/kvm och månadsavgiften blir preliminärt cirka 621kr/kvm/år.

Det finns en hemsida för Byggemenskapsgården byggemenskapgarden.com och föreningen nås via mail byggemenskapgarden@gmail.com.

Överst en bild av Gården från gårdssidan. Arkitekt är Andreas Martin-Löf Arkitekter.

Många lyssnade på webbinarium med Helena Westholm

Den 13 maj genomförde Coompanion och Divercity ett välbesökt webinarium kring Helena Westholms bok ”De byggde gemenskap”. 47 personer lyssnade som mest medan Helena berättade om sin bok.

John Fletcher från Tersen i Falun, Pontus Åquist från Urbana villor och Kajsa Börjesson från Sofielund, båda i Malmö samt Tin Carleson från Lagnö Bo utanför Trosa deltog med sina erfarenheter.

Vilken kompetens behöver man i gruppen var en av frågorna som diskuterades. Att ha jurister, ekonomer och byggkunniga i närheten kan vara bra – men skyddar inte mot bankkriser och annat som en startargrupp kan råka ut för. Ett annat bekymmer är långa processer, alla klarar inte av att vänta eller binda upp sig långt i förväg.

Kajsa Börjesson framhöll vikten av att ha värdegrund och program klara tidigt i processen. ”Startsträckan före inflyttningen är viktig och kulturen sätter sig snabbt efter inflyttningen” sade John Fletcher som tog en liknande tanke – ”Och det är svårt att starta om”. Tersen råkade ut för många avhopp i sista stund när kontrakten skulle skrivas. Då blev studenter från högskolan en möjlighet att snabbt få lägenheter uthyrda.

Nils Söderlund ledde webbinariet, lockade fram framgångsfaktorer och .en och annan dikeskörning och slutade med att visa var den inspirerande boken kunde köpas (via www.svenskbyggtjanst.se)

Överst skärmdump från webbinariet när Helena Westholm berättar om arbetet med ”De byggde gemenskap” .

Varför har några kollektivhus lagts ned?

2015 gjorde Kollektivhus NU/Kerstin Kärnekull en genomgång av varför några kollektivhus hade upphört att fungera. I Bo tillsammans nr 37 sammanfattades resultatet så här av Ulrika Egerö:

De flesta av de kollektivhus som byggts i Sverige lever i högönsklig välmåga. Men några hus har upphört att vara bogemenskaper. För att minska risken för att ytterligare hus går samma öde till mötes har Kerstin Kärnekull på uppdrag av årsmötet 2014 gjort en genomgång av hus som inte längre fungerar. Av de ca 55 hus som byggts enligt modellen att de boende ska bidra med eget arbete har nio upphört att vara kollektivhus.

Eftersom det är så få hus det handlar om är det svårt att dra några slutsatser. Flera av husen tycks inte ha haft några tydliga formuleringar kring vad som förväntas av samtliga boende. Redan inledningsvis eller ganska tidigt har många ointresserade flyttat in och på grund av de oklara reglerna kunnat bo kvar. Ofta har husen också haft svårt att få till bra former för att rekrytera kollektivhusintresserade till lediga lägenheter. I vissa av husen har det varit helt andra orsaker, som konflikter eller huset sålts till en oengagerad fastighetsägare.

Samtidigt kan vi konstatera att i flera kollektivhus fungerar olika former av frivillighet kring middagar och andra aktiviteter bra, även i kombination med att lediga lägenheter förmedlas utan att kollektivhusintresserade väljs ut särskilt. Men undertecknad tror att risken för att ett kollektivhus läggs ner minskar om huset har ett stort och tydligt grupptryck för gemensamt arbete och bra sätt att hantera även djupare, ideologiska konflikter.

Överst: Kollektivhuset Svärdet ingick i ett större kvarter med hyresrätter (ritat av Bengt Lindroos). När hela kvarteret såldes till de boende 2009 beslöt den nybildade bostadsrättsföreningen att kollektivhusdelen skulle upphöra. Övergång till bostadsrätt har lett till avkollektivisering i några ytterligare fall.

Statliga kreditgarantier till bostäder får bättre villkor

”Hade de här reglerna gällt tidigare, när vi förhandlade med banken hade vi sparat säkert ett halvårs sega förhandlingar” säger Tore Wizelius från bogemenskapen Hambo i Hammenhög om att reglerna för statliga kreditgarantier förändras 1 juni 2020 . ”Ett utmärkt förslag!”

Staten kan nu garantier även på orter med svag marknad, där marknadsvärdet på ett hus kan vara lägre än vad det kostar att bygga. Garantierna kan användas vid ny- och ombyggnad, men också när en fastighets ska förvärvas för att ombildas till kooperativ hyresrätt.

Så här beskriver Boverket nyheterna: ”Den nya förordningen innebär en del förändringar, bland annat höjs det så kallade schablonbeloppet till 22 000 kronor per kvadratmeter. Det innebär att för nybyggnad eller anordnande av bostäder på orter med lägre marknadsvärden får kreditgaranti lämnas med ett belopp som motsvarar 90 procent av produktionskostnaden, dock maximalt 22 000 kronor per kvadratmeter uppvärmd boarea. En annan förändring är att kreditgaranti får lämnas för lån för ändring av befintlig bostadsbyggnad som innebär att byggnadens värde ökar. I enlighet med nuvarande regelverk kommer kreditgaranti medges upp till högst 90 procent av Boverkets bedömda marknadsvärde, något som även kommer gälla för kreditgaranti för lån till kooperativa hyresrättsföreningar.”

Läs mer om den nya kreditgarantiförordning 2020:255 på Boverkets hemsida.

Rapport från ett nyinflyttat kollektivhus

”Att ha väntat runt 10 år på att kollektivhuset Under samma tak i Högsbo, Göteborg, ska bli inflyttningsklart – och hamna mitt i coronapandemin med påbjudet ”socialt avstånd”! Det är inte helt lätt. ” berättar Maria Wallin som samlat ihop alla bilder och kommentarer.

”Men förväntan och entusiasm har skapat alternativa lösningar för möten – utomhus eller utspridda inomhus i den vackra matsalen. Och vissa aktiviteter har ändå gått att genomföra, som promenader i omgivningarna och fika i vårsolen. Trädgårdsgruppen har både sått och planterat. Begagnade trädgårdsmöbler har hämtats och placerats ut. Den vackra matsalen har fått gardiner. Städgruppen har organiserat städningen av hela huset. Barnens lekhörna börjar ta form.

Men matlagen som skulle kommit igång efter påsk. Nej det får vänta till efter sommaren. Köksgruppen träffas i mindre konstellationer i stället, plockar upp ur kartonger, diskar och ställer in porslin, glas och grytor i skåp och lådor. Det är allt. Så länge.” 

Rosa Boahen kramar sitt nya hem på inflyttningsdagen. Lillasyster Emmi är något mer fundersam.

”En bild från min inflyttning den 27/4. Liten bullfest med barnbarnen som är glada för att mormor flyttat från Jämtland till Göteborg. Nu har vi så nära till varandra som man kan ha! Känns glädje för oss, men också för mig, att ha getts möjligheten att flytta in i detta härliga hus, tillsammans med många nya spännande människor. Känner mig privilegierad.”
Ulla-Carin Söderlind

När terasserna inte är öppna och innan alla trädgårdsmöbler är på plats, får man ta det man har! En kaffe i solen utanför B-entrén till exempel. Louise Rickardsson och Gunilla Almqvist håller behörigt avstånd.

Harry Berlin ingår i trädgårdsgruppen. Här sår han krasse under full koncentration.

Lisbeth Davidsson har sytt gardinerna till matsalen och Eva-Marie Mendahl pillar i krokarna.

Mysigt blev det! En underbar lägenhet med en underbar balkong. Härligt att vara här! tycker Kerstin Antonsson.

Och tvärs över gården från Gunilla Almqvists balkong växer nästa kollektivhus upp. Bo ihop – inflyttningsklart om ett år.

Fakta: Under samma tak i Högsbo Göteborg är ett kollektivhus med 59 hyreslägenheter,  alltifrån1:or till 5:or.
Bygget startade i augusti 2018 och inflyttning började 27 mars 2020. Den ideella föreningen startades av en grupp eldsjälar 2009.

Maria Wallin