Intresset för lika former av bogemenskap ökar och runt om i Sverige är många nya kollektivhus på gång. Samtidigt har flera befintliga kollektivhus hunnit fylla både 20 och 30 år. Erfarenheterna har samlats i boken »Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap« som kommer ut i en ny, omarbetad version i september 2019. Här finns konkreta förslag om hur kollektivhus bör planeras, byggas och förvaltas; hur man ordnar finansiering och bra avtal med bostadsföretag; hur man kan fixa matlagning, trevliga husmöten och ett gott samarbetsklimat. Boken riktar sig till bostadsföretag, politiker, arkitekter och alla som är intresserade av kollektivhus och bogemenskap. Den ges ut av föreningen Kollektivhus NU och Migra Förlag .
Så skriver lektören Christer Olsson om ”Gemenskap och samarbete”i BTJ-häftet nr 7 från 2020: ”Författarna lyckas mycket väl med sitt syfte att sprida kunskap om, inspirera och ge vägledning för de som är intresserade av att engagera sig för ett kollektivhusprojekt”, ”Denna genomarbetade bok ger viktiga svar på vad ett kollektivhus är. Läsaren får betydelsefull information om t.ex. de juridiska och ekonomiska förutsättningarna och lämplig storlek på huset och gemensamhetslokalerna. Författarnas erfarenheter av hur det är att bo i ett kollektivhus är mycket intressanta.” Christer Olsson om ger boken en fyra på en femgradig skala och rekommenderar att biblioteken ersätter äldre versioner med den senaste. (BTJ hette tidigare Bibliotekstjänst och förser biblioteken med böcker)
STUDIECIRKELMATERIAL TILL BOKEN GEMENSKAP OCH SAMARBETE
”Det är överraskande kortfattat och tydligt” säger Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus Nu om det nya typprogrammet för kollektivhus. ”Fint att det går att beskriva vad ett kollektivhus kan vara på fyra A-4-sidor!”
Typprogrammet har tagits fram av Ingela Blomberg från
boföreningen Framtiden och Elin Persson från kollektivhusföreningen Kombo i
samarbete med Kollektivhus NU.
Typprogrammet består av en beskrivning i ord av vad ett kollektivhus kan innehålla och hur lokalerna ska utformas. Som bilagor kommer uppgifter om ytor för olika sorters gemensamma utrymmen liksom lägenhetsfördelning och lägenhetsytor i ett antal kollektivhus.
Programmet kan användas av startargrupper för diskussioner
om hur man vill utforma sitt blivande boende, men också som kunskapskälla för
bostadsbyggare, arkitekter och projektledare. Det kommer att finnas att hämta
på www.kollektivhus.se, föreningens hemsida.
”Varför inte ordna en studiedag med utgångspunkt från
programmet” föreslår Anita Persson från Färdknäppen. ”Det blir också användbart
när man som jag leder studiecirklar. Och naturligtvis bör det översättas till
engelska. Intresset är stort från andra länder för svenska kollektivhus!”
The Swedish National Association Cohousing NOW
– in Swedish Kollektivhus NU – is an association working to promote collaborative housing and other alternative ways of living. The association supports existing co-housing units as well as groups intending to create new units. Originally formed in 1981, it has recently been revitalised with the prime purpose to inform the public about cohousing as an alternative, and to influence authorities to facilitate the creation and running of such units.
”Kollektivhus NU currently has 42 cohousing units as full members, and 15 organisations working in favour of collaborative housing. There are also a number of individual supporting members.
The over 50 cohousing units that exist in Sweden are mainly the result of civil society campaigns and positive responses from public housing authorities during the 1980s. The existing cohousing units are concentrated to the main urban centres.
Today the trend is again turning in favour of collaborative housing. Although in the last five years only a few new units have been built, more are now on their way especially in Gothenburg and Stockholm. Kollektivhus NU has an active collaboration with SABO – the umbrella organisation Swedish Association of Municipal Housing Companies.”
Boligministeriet i Danmark har skapat en arbetsgrupp som ska undersöka hinder och möjligheter för att skapa bygg- och bogemenskaper- Arbetsgruppen ska vara klar under 2021 och lämnas förslag till åtgärder som sedan kan användas för att formulera lagförslag.
Arbetsgruppens medlemmar Advokat med speciale indenfor kollektiver og bofællesskaber, Line Barfod fra Foldschack & Forchhammer Nina Kovsted Helk, filantropidirektør, Realdania Christian Heebøll Hammer, chefkonsulent, Finans Danmark Anna Brandt Østerby, strategisk byudvikler, Roskilde Kommune Ole Nielsen, direktør, Himmerland Boligforening Stine Klingenberg Madsen, kontorchef i Transport- og Boligministeriet Louisa Bisgaard, forperson, Foreningen Bofællesskab.dk
Boligministeriet har skapat ett sekretariat, som stöd för arbetet och som ska bidra med att formulera lagtexter med mera. Arbetsgruppens uppdrag Det överordnade syftet är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att skapa bogemenskaper med statligt stöd (almene bofællesskaber)och med blandade upplåtelseformer. Arbetsgruppen ska ta vara på erfarenheter och synpunkter från startargrupper och boende i befintliga bogemenskaper. Arbetsgruppen ska klargöra vilka regler som gäller för olika typer av bogemenskaper och med olika upplåtelseformer och projekt med blandade upplåtelseformer. Även regelsysstemet för byggemenskaper ska stuceras. Byggemenskaper är hewlt enkelt brukardrivet byggande, dvs de blivande boende är med och formar sina framtida bostäder och boendemiljöer.rfarenheter från Tyskland visar att bygg- och bogemenskaper med fördel kan vara en del av stadsutvecklingsen, eftersom de bidrar med mångfald, våde socialt och arkitektoniskt. I Danmark är erfarenheterna begränsade och det finns anledning att undersöka varför det inte finns fler projekt redan nu
Arbetsgruppen ska också avlägsna de hinder som upplevs med att skapa bogemenskaper som ”allmänna/subventionerade bostäder” vare sig det handlar om en upplåtelseform eller blandade. Även hinder och förutsättningar vad gäller gemensamma anläggningar för energi, vatten- och avlopp ska ingå.
Kollektiv har funnits runt om i Europa sedan minst 50 år sedan. I en artikel i The Guardian beskrivs varför de växte fram och hur de fungerar femtio år senare: Is the boom in communal living really the good life? Intressant läsning, inte minst om vad som händer när ett kollektiv ”åldras” och nya medlemmar ska samarbeta med äldre!
I Danmark fanns det kanske 10 000 kollektiv eller fler när det begav sig på 1970-talet. Ett av de första och ett av de mest kända är ”Kollektivet 100 blomster” i Köpenhamn. Kollektivet skulle haft en stor fest under 2020 för att fira sina första femtio år – men det gick inte att ordna på grund av pandemin. I stället blev det en bok som beskriver livet i kollektivet och utvecklingen i omvärlden från 1970 och fram till idag. Boken kan beställas för 300 DKR via e-post till sisvanemollevej94@gmail.com (se nedan). Ev kan porto tillkomma!
Utöver de fem startargrupper som redan fått bidrag har ytterligare tre grupper fått stöd genom beslut under hösten. Det är:
Byggemenskap i Lund. Cirka 15 lägenheter i Brunnshög. Läs mer via Hemnet. Kolmården Byggemenskap, Kolmården Bostadsrättsföreningen Villa Mälarhöjden, Stockholm. Läs mer på hemsidan.
Plan över brf Villa Mälarhöjden. Fem nya lägenheter planeras kring ett befintligt hus. Arkitekt Theory Into Practise (TIP)
Startbidraget till byggemenskaper blir maximalt 4 miljoner kronor under 2021. Under 2020, startbidragets första år, var beloppet 3 miljoner kronor. En ökning som betyder att minst tio projekt kan få stöd.
Sju projekt fick startbidrag 2020 vilket betyder att alla medel gick åt.
Antalet Community Land Trusts har ökat kraftigt i England och Wales mellan 2008 och 2020
I en färsk rapport från nätverket för Community Land Trusts i England skildras hur antalet aktiva startargrupper växer år från år. Antalet nya bostäder ökar poch ännu fler är unnder planering. Tack vare startargruppernas arbete byggs nya bostäder på platser som ingen kommersiell aktör är intresserad av, bostäder som stämmer med det lokala behovet.
Statligt stöd och lokala ”rådgivningshubbar” bidrar till utvecklingen. Nu finns dessa över nästan hela England.
Rådgivningshubbar finns nu i nästan hela England enligt en färsk rapport.
Tack vare samarbetet mellan nätverket för CLTs, nätverket för bogemenskaper/cohousing och den kooperativa rörelsen inom ramen för ”Community Led Homes” finns det nu 67 godkända rådgivare och ytterligare 96 år på väg att bli godkända.
CLT-nätverket har just publicerat sin första rapport (på engelska):
Över hundra personer från Sverige men också Norge och Finland följde Kollektivhus Nus webbinarium med Helena Westholm om hennes skrift ”De byggde gemenskap” i slutet av november. Nu kan du också se hennes presentation via YouTube:
Helena Westholm berättar om sin studie av tio bygg- och bogemenskaper och hur de kommit till.
Tio olika projekt presenteras: Botium i Växjö, Tersen i Falun, Lagnö Bo i Trosa, Hogslätts boende i Gerlesborg, Sofielund och Urbana villor i Malmö, Under samma tak och Majbacken i Göteborg, BiG Kornet i Mölndal och Kopparslagaren i Hudiksvall
Boken ”De byggde gemenskap” kan beställas från AB Svensk Byggtjänst eller från Centrum för Boendets Arkitektur vid CTH i Göteborg.
En plats där man kan hitta alla bygg- och bogemenskaper, startargrupper, ekobyar, kollektivhus runt om i landet. En plats där man kan knyta kontakt med projektlotsar och arkitekter, bostadsföretag och byggare. En plats där det finns aktuell kunskap, litteratur, inspiration. Den platsen är på gång!
Divercity, Vinnova-projektet som ska skapa bättre förutsättningar för byggemenskaper, hade sin slutkonferens i november. Då presenterade Erik Berg och Åsa Isacson de första delarna i plattformen Bygg & bo ihop (plattform = en hemsida som samlar en massa aktörer och information om ett särskilt ämne. Kan också kallas portal).
Nyfiken på hur plattform kommer att fungera? Kolla på presentationen på videon nedan. Den börjar 3:26 in i presentationen.
Plattformen kommer att finnas ”i verkligheten” kring årsskiftet. Just nu pågår testning av hur den fungerar och vad som bör förbättras.
Bilden överst är från den franska portalen för bygg- och bogemenskaper. Källa https://www.habitatparticipatif-france.fr/?HPFCartographie
Rapport från ett digitalt diskussionsforum 23 november 2020
Ca 30-35 personer deltog. Deltagande föreningar: Sockenstugan Sjöfarten Cigarrlådan Färdknäppen Tullstugan Dunderbacken Tersen Majbacken Tunnan Sofielund Regnbågen Fiolen Slottet Lagnö Bo Rudbeckia Dessutom deltog fyra forskare från Lunds universitet som åhörare.
Middagar Marie Blomqvist från Majbacken i Göteborg, ett hus för andra halvan av livet, berättade om hur de hittills ordnat de gemensamma middagarna. De har fortsatt med middagar 2 dagar per vecka, men med frivillighet. Istället för att vara ca 4 personer som lagar maten har de varit 2-3. Färre har också ätit. De har ställt borden mer glest, och med högst fyra personer vid varje bord. Inledningsvis lade matlagarna upp maten vid serveringsbänken, men nu får var och en en färdig tallrik vid bordet. Om man inte vill sitta i matsalen kan man äta i något annat gemensamt rum eller ta med sig maten hem. Det är dock få som gör så.
Havets wallenbergare tillreds inför en ”utglesad” middag i Färdknäppen.
Majbacken har tyckt att det varit
viktigt att fortsätta med de gemensamma middagarna eftersom det är en så central
del av kollektivhusets liv. De som har fortsatt delta i middagarna har också
känt sig trygga med det upplägg de haft. Andra i huset som inte deltagit har
inte haft några invändningar mot att vissa fortsatt med middagarna.
Tullstugan berättade att de återtog
matlagning i september för dem som ville, reducerade från 4 till 3 dagar per
vecka, men stängde förra veckan p.g.a. de nya restriktionerna.
Flera hus har haft mer eller
mindre regelbundna middagar under andra former än vanligt, som knytis, från
catering, utomhus, m.m., men då oftast med betydligt färre ätande än i vanliga
fall.
Frågan är om det finns risk/oro i
husen för att det blir svårt att gå tillbaka till t.ex. normala middagsrutiner,
att alltför många tyckt att det varit bättre med frivillighet? Kanske är det
tvärtom, de flesta längtar tillbaka till det ”normala”? Det är viktigt att
prata om tillståndet som ett tillfälligt och olyckligt undantag.
Det kollektiva livet i övrigt Karin Palm-Linden från Slottet berättade om deras principer. De delade in sig i ”flyttfåglar” – de som fortsatte att träffa människor utanför huset – och ”stannfåglar” – de som valde att enbart umgås med de andra stannfåglarna. Flyttfåglarna får (frånsett när det är husmöte?) inte vistas i de gemensamma lokalerna. Stannfåglarna har fortsatt att umgås där och även laga och äta middagar tillsammans ibland. De har haft husmöten utomhus eller digitalt/fysiskt genom att flyttfåglarna satt tillsammans vid en dator på vinden och stannfåglarna vid en annan i de gemensamma lokalerna eller genom att sprida ut sig i de gemensamma lokalerna, med mötesordförande stående i mitten.
Ett bekymmer i Slottet nu är hur
de ska kunna få fram känslan av hur det gemensamma livet fungerar när det snart
ska vara visning på en ledig lägenhet. Förslag kom om att använda bilder och
verksamhetsberättelsen.
Alla husen tycks ha fortsatt med
umgänge för dem som vill på ett eller annat sätt, även när de gemensamma middagarna
legat nere.
På Tunnan har en del umgänge skett
på respektive våningsplan, genom att alla ett visst klockslag har satt sig
utanför sin dörr med t.ex. en kopp te. På fredagarna brukar de i vanliga fall
ha en förstärkt fika. Den har ersatts med en fikavagn i hissen. De har också
haft möten utomhus, ibland med värmande brasa i grillen.
På Tersen har man fortsatt med
daglig förmiddagsfika. Utomhus för alla i somras, nu sitter några fortfarande utomhus,
andra inomhus. Även Dunderbacken har fortsatt med daglig förmiddagsfika, med
avstånd.
Tullstugan har haft fika på gården
varje dag och firade sin årsdag med elddansare och eldfat på gården, som även
alla kunde se från sina lägenheter.
Den gemensamma gården har varit en stor tillgång i Färdknäppen. Här äter vi middag.
Den gemensamma gården har varit
viktig för många hus, där har man kunnat träffas och prata ”öga mot öga”.
Tillåts boende i alla hus ha
privata besök? Ja, det verkar självklart överallt, det går ju inte att bestämma
om de privata bostäderna, även om Tersen i våras sa helt nej till gäster i hela
huset. De flesta hus har också trapphuset relativt avskilt från de gemensamma
lokalerna. Lagnö Bo har ingångar utifrån eller från vinterträdgården till varje
lägenhet. Men i de gemensamma lokalerna har det inte varit tillåtet med
besökare i de flesta hus. Slottet, som har sina gästrum i källaren, har nu
öppnat dem för utomstående igen.
Hur håller man kontakt med sitt barnbarnsbarn? Här pratar Monica med Fiona och hennes pappa Johan.
Husmöten Många hus, men inte alla, har haft lika många husmöten som i vanliga fall. Sofielund har haft sina via Zoom. De tipsar om att det finns en omröstningsfunktion där, som heter poles. Den är dock enklast att använda för de frågor där röstalternativen kan definieras i förväg. Slottet använder gröna och röda kort där de som vill rösta ja viftar med grönt kort och de som vill bordlägga/utreda frågan ytterligare viftar med rött. Menti är en funktion som också kan användas för förberedda omröstningar.
Sofielund har också använt sig av
en gruppdiskussionsfunktion som finns i Zoom, Break out rooms. Grupperna kan
definieras i förväg eller göras slumpmässigt. Samtidigt har man haft ett
gemensamt dokument på Google docs där alla grupper sen kunnat skriva in hur man
resonerat.
Majbacken har köpt en mikrofon och
högtalare som kan stå centralt i matsalen, för dem som vill delta i zoom-möten
fysiskt. Mikrofonen i den har tyvärr dock inte så lång räckvidd, vilket kan
vara ett problem när man ska sitta med avstånd.
I Lagnö Bo har man haft husmöten
utomhus fram till september, därefter i sin vinterträdgård.
I Färdknäppen har diskussioner
förts i mindre grupper, som städ-lagen eller matlagen, och då har de olika
grupperna samlats olika dagar i matsalen så att man kunnat sitta glest.
Gruppernas ställningstaganden har sen samlats in till styrelsen som fattat
beslut.
Avslutningsvis … kunde vi konstatera att även om livet i kollektivhusen har varit förfärligt tråkigt jämfört med hur det brukar vara så har många av oss haft stor glädje av att på olika sätt kunna ha ett bostadsnära socialt liv under säkra former, och att det har varit en stor fördel att bo i kollektivhus under pandemin.