Nytt jubelnummer av Bo tillsammans – nr 50

Bo tillsammans har den här gången 50% fler sidor för att markera att det är ett jubelnummer. Läs om de många bygg- och startargrupperna runt om i landet, om årsmötet och idébytardagen på Lagnö Bo, byggemenskapen Gården i Uppsala och om ett vittnesseminarium med forskargruppen BiG, som skrev boken ”Det lilla kollektivhuset”.

Läget i Göteborg

Göteborg har under många år varit ledande när det gäller att uppmuntra bygg- och bogemenskaper och ordna markanvisningar.

Efter en kaotisk eftervalssituation, har nu de borgerliga, ofta med stöd av Demokraterna ”nej till Västlänken”, den politiska ledningen i Göteborg. Fastighetsnämnden leds av KD och M och Byggnadsnämnden av samma M-person och L. 

Göteborgs tidigare inriktning, att 5 % av nybyggnadsanvisningarna skulle gå till bygg- och bogemenskaper, har nu bytts mot att ”Byggemenskaper och Egna hem” skall prioriteras.

Lea-Vanessa Lohr, som tidigare hade tjänsten vid fastighetskontoret till stöd för bygg- och bogemenskaper har slutat och ersatts av en ny tjänsteman. I spetsen för Framtiden, koncernen för de förvaltande allmännyttiga bolagen, sitter en gammal L-politiker tillsammans med en från M.

Tjänstemannen i Framtiden som tidigare var hjälpsam med att ta fram möjliga planer för markanvisningar till kollektivhus, har inte längre några planer att erbjuda.

”Det ser rätt mörkt ut och vi är i stort behov av en ny markanvisning”, säger Inga Alander från föreningen BoIhop. ”Denna gång för ett kollektivhus för alla åldrar. Vi arbetar på med de två pågående projekten i Högsbo, 2020/21 och Östra Kålltorp, 2022, fastän tiden rinner iväg och projekteringskostnaderna stiger. Skam den som ger sig!”

Bilden visar några blommande träd utanför Stacken i Bergsjön, Sveriges första kollektivhus ”på arbetsgemenskapens grund”. Nu det första huset som byggts om till ett passivhus med hjälp av solpaneler på alla fasader och på taket.

Typprogram för kollektivhus

”Det är överraskande kortfattat och tydligt” säger Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus Nu om det nya typprogrammet för kollektivhus. ”Fint att det går att beskriva vad ett kollektivhus kan vara på fyra A-4-sidor!”

Typprogrammet har tagits fram av Ingela Blomberg från boföreningen Framtiden och Elin Persson från kollektivhusföreningen Kombo i samarbete med Kollektivhus NU.

Typprogrammet består av en beskrivning i ord av vad ett kollektivhus kan innehålla och hur lokalerna ska utformas. Som bilagor kommer uppgifter om ytor för olika sorters gemensamma utrymmen liksom lägenhetsfördelning och lägenhetsytor i ett antal kollektivhus.

Programmet kan användas av startargrupper för diskussioner om hur man vill utforma sitt blivande boende, men också som kunskapskälla för bostadsbyggare, arkitekter och projektledare. Det kommer att finnas att hämta på www.kollektivhus.se, föreningens hemsida.

”Varför inte ordna en studiedag med utgångspunkt från programmet” föreslår Anita Persson från Färdknäppen. ”Det blir också användbart när man som jag leder studiecirklar. Och naturligtvis bör det översättas till engelska. Intresset är stort från andra länder för svenska kollektivhus!”

Baskedal och Hambo på banan

Bygget i Baskemölla är i gång igen efter panikstoppet som orsakades av regeringsbeslutet i januari. Det innebar att investeringsstödet till hyresrätter stoppades, utan övergångsregler.

Nu har regeringen beslutat att återinföra stödet.

För skånska Baskedal, etapp fyra av Baskemölla ekoby, handlade det om 7, 3 miljoner  för de sammanlagt 16 lägenheterna. Målet har hela tiden varit att bygga bra bostäder med rimlig hyra och maximalt liten miljöpåverkan. Det skulle bli solceller och miljöeffektiv uppvärmning.

Hur det blir med de miljövänliga detaljerna är ännu inte helt klart.

‒ Vi gjorde ett uppehåll i bygget under 2,5 månad. Första mars satte bygget igång igen, säger Anki Möller, en av de blivande hyresgästerna.

‒ Nu bygger vi enligt plan B men så fort vi får tillbaks stödet går vi tillbaks till plan A.  Det är nervöst eftersom svaret kan dröja.

Skillnaden mellan plan A och B är att B betyder ett dyrare boende, något som i värsta fall kan leda till att någon tvingas hoppa av. Än har ingen gjort det, man hoppas att det ska lösa sig.

Den gamla lantmannaskolan från 1907 ska bli ett kollektivhus med 14 lägenheter. Ombyggnaden startar under 2019.

I Hammenhög, några mil bort på Österlen,  berördes bogemenskapen Hambo, den gamla lantmannaskolan som ska byggas om till 14 lägenheter. Även där var oron stor  för konsekvenserna av det stoppade stödet.

Nu har man andats ut.

‒  Det ordnade sig så fort den nya budgeten blev klar. Vi väntar nu på offerten från byggfirman, som förhoppningsvis kommer inom kort, så vi är på gång. Alla lägenheter är bokade, ingen har hoppat av på grund av detta, men lite extra oro blev det förstå, säger ordförande Tore Wizelius.

Målet är att bygget ska starta före sommaren.

 ‒ Det som inte gått enligt plan är tidsplanen, vi siktade från början på att kunna flytta in till sommaren, sen till hösten, och nu kan vi i bästa fall göra det till årsskiftet, och det är inte säkert det heller.

Men det blir klart när vi fått offerten, för där ingår också en tidsplan, som är tvingande.

ANNE JALAKAS

Läs mer om Hambo via http://hambo.one/

27 % kan tänka sig att bo kollektivt i Stockholm

I maj 2018 var det dags för årets första omgång frågor till de som deltar i Stockholms Bostadsförmemdlings kundpanel. Denna gång handlade enkäten om nya former av kollektivt boende och om delningsekonomi.

På frågan om en skulle kunna tänka er att bo kollektivt svarar 27 procent ja. Intresset för att bo kollektivt är lika stort i alla åldersgrupper men kvinnorna som svarat på enkäten är något mer intresserade av att bo i ett sådant boende än männen (34 procent jämfört med 21 procent).

Den största fördelen med att bo kollektivt skulle vara ökade möjligheter till umgänge enligt de svarande. Detta tycker samtliga åldersgrupper. Helst skulle majoriteten av er vilja dela på en gemensam trädgård, takterrass och gym.

Trädgårdsskötsel, bil, internet, städning och kostnader för el, värme, vatten och hemförsäkring är saker som man skulle vilja dela med andra eller ta gemensamt ansvar för. Däremot är intresset för att dela livsmedel, badrum eller musikanläggning svagt.

Som största nackdelen med att bo kollektivt angavs oreda och stök och risken för konflikter med de andra boende. Kvinnor ser andras stök och ett möjligt delat badrum som de största nackdelarna medan män betraktar konflikter och brist på privatliv som de största problemen.

Sedan 2007 har Bostadsförmedlingen i Stockholm förmedlat 332 lägenheter i kollektivboenden.

Intresset att hyra eller låna ut saker via en app eller på internet är ännu svagt. Endast 4 procent har hyrt ut något under det senaste året. 15 procent har hyrt eller lånat något under samma tidsperiod. I bägge fallen var det framför att lägenheter som hyrdes eller hyrdes ut.

Bostadsförmedlingens kundpanel består av knappt 5 000 mottagare, den här gången (maj 2018) svarade 2109 personer.

Bilden visar hur Hagsätra Hub skulle kunna utformas. Hagsätra Hub är ett av flera kollektivhus, som ingår i markanvisningar i Stockholm. Föreningen Boframtiden samordnar alla intresserade.

Kollektivhuset Kombo i Hägerstensåsen ska snart börja byggas. Här är kollektivhusföreningen Kombo samarbetspartner till Familjebostäder, som bygger och förvaltar.

Föreningen Hållkållbo arbetar också aktivt för ett hållbart kollektivt boende och söker markanvisning. Hållkållbo är också med i Vinnova-projektet DiverCity.

Kollektivhus planeras också bland annat av BiG i Vaxholm och Rudbeckia i Uppsala.