Läget i Göteborg

Göteborg har under många år varit ledande när det gäller att uppmuntra bygg- och bogemenskaper och ordna markanvisningar.

Efter en kaotisk eftervalssituation, har nu de borgerliga, ofta med stöd av Demokraterna ”nej till Västlänken”, den politiska ledningen i Göteborg. Fastighetsnämnden leds av KD och M och Byggnadsnämnden av samma M-person och L. 

Göteborgs tidigare inriktning, att 5 % av nybyggnadsanvisningarna skulle gå till bygg- och bogemenskaper, har nu bytts mot att ”Byggemenskaper och Egna hem” skall prioriteras.

Lea-Vanessa Lohr, som tidigare hade tjänsten vid fastighetskontoret till stöd för bygg- och bogemenskaper har slutat och ersatts av en ny tjänsteman. I spetsen för Framtiden, koncernen för de förvaltande allmännyttiga bolagen, sitter en gammal L-politiker tillsammans med en från M.

Tjänstemannen i Framtiden som tidigare var hjälpsam med att ta fram möjliga planer för markanvisningar till kollektivhus, har inte längre några planer att erbjuda.

”Det ser rätt mörkt ut och vi är i stort behov av en ny markanvisning”, säger Inga Alander från föreningen BoIhop. ”Denna gång för ett kollektivhus för alla åldrar. Vi arbetar på med de två pågående projekten i Högsbo, 2020/21 och Östra Kålltorp, 2022, fastän tiden rinner iväg och projekteringskostnaderna stiger. Skam den som ger sig!”

Bilden visar några blommande träd utanför Stacken i Bergsjön, Sveriges första kollektivhus ”på arbetsgemenskapens grund”. Nu det första huset som byggts om till ett passivhus med hjälp av solpaneler på alla fasader och på taket.

Typprogram för kollektivhus

”Det är överraskande kortfattat och tydligt” säger Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus Nu om det nya typprogrammet för kollektivhus. ”Fint att det går att beskriva vad ett kollektivhus kan vara på fyra A-4-sidor!”

Typprogrammet har tagits fram av Ingela Blomberg från boföreningen Framtiden och Elin Persson från kollektivhusföreningen Kombo i samarbete med Kollektivhus NU.

Typprogrammet består av en beskrivning i ord av vad ett kollektivhus kan innehålla och hur lokalerna ska utformas. Som bilagor kommer uppgifter om ytor för olika sorters gemensamma utrymmen liksom lägenhetsfördelning och lägenhetsytor i ett antal kollektivhus.

Programmet kan användas av startargrupper för diskussioner om hur man vill utforma sitt blivande boende, men också som kunskapskälla för bostadsbyggare, arkitekter och projektledare. Det kommer att finnas att hämta på www.kollektivhus.se, föreningens hemsida.

”Varför inte ordna en studiedag med utgångspunkt från programmet” föreslår Anita Persson från Färdknäppen. ”Det blir också användbart när man som jag leder studiecirklar. Och naturligtvis bör det översättas till engelska. Intresset är stort från andra länder för svenska kollektivhus!”

Seminarium om BiG-gruppen

Aktion Arkiv bjöd in till vittnesseminarium den 12 april med och om arbets- och forskargruppen BiG på Arkitektur- och Designcentrum, ArkDes på Skeppsholmen. Moderatorer var Sara Brolund de Carvalho och Helena Mattsson.

BiG-gruppen och Dick Urban Vestbro (till vänster) under seminariet på ArkDes.

Gruppen Bo i Gemenskap bildades 1976 av tio kvinnor. Syftet var att verka för en, på den tiden, ny typ av kollektivhus som hushållar med resurser, ökar gemenskapen, uppmuntrar samarbete mellan de boende och gör vardagslivet mindre arbetsamt och vardagen roligare. Idag består gruppen av Ingela Blomberg, Kerstin Kärnekull, Gunilla Lundahl, Ann Norrby, Inga-Lisa Sangregorio och Sonja Vidén.

De sex BiG-medlemmarna fick inledningsvis svara på tre frågor:
Vad var det viktigaste för dig när ni startade BiG?
Vad var din personliga drivkraft och intresse?
Vad är BiGs mest betydelsefulla bidrag?

Sedan följde en friare diskussion om hur gruppen arbetat och vilka andra organisationer som varit viktiga. Sara Brolund de Carvalho kommer att sammanställa vad som sades. Hon har också tagit fram en tidslinje med gruppens skrifter och studieresor som ska kompletteras med ytterligare information. Seminariet finns också inspelat på band.

Om Bo i Gemenskap

BiG har skrivit Det lilla kollektivhuset: en modell för praktisk tillämpning, (Byggforskningsrådet 1982), Femton kollektivhus: en idé blir förverkligas, (Byggforskningsrådet 1992). Mer än 40 kollektivhus har byggts runt om i Sverige med stöd av modellen.

Andra publikationer: “Kollektivhus idag” (2000) av Inga-Lisa Sangregorios,  “Bygga seniorboende tillsammans (Svensk Byggtjänst) med Ingela Blomberg och Kerstin Kärnekull (2014).

Några av böckerna som BiG-gruppen skrivit eller medverkat i.

BiG-gruppen är fortfarande aktiv och gör studiebesök, håller föredrag och skriver artiklar. Nästa resa går till Göteborg i början på maj

Vad är ett vittnesseminarium?

Vittnesseminarium är en seminarieform som bygger på en metod att personer som deltog (eller var beslutsfattare) under en viss tid minns och berättar i dialog med forskare och andra. I nästa steg dokumenteras vittnesmålen och skapar nya källor samt kan visa på nya fält och frågor. I detta sammanhang rör det sig framförallt om påverkan på bostadspolitiken i relation till kollektivhus.

Aktion Arkiv arbetar med arkitektur- och urbanforskning och har utvecklat en form av deltagande historieskrivning genom aktioner som för samman olika aktörer och publiker kring urbana kulturella, historiska och politiska frågeställningar. Aktion Arkiv består av Sara Brolund de Carvalho, Meike Schalk och Helena Mattsson.

500 bygg- och bogemenskaper i Frankrike

På ett frukostseminarium den 10 april hos Equator i Stockholm berättade Suzanne Dathé från Grenoble om den växande franska rörelsen för bygg- och bogemenskaper. Ökningen har kommit på kort tid, under de senaste åren. Suzanne är aktiv i styrelsen för ett nätverk av kommuner som arbetar med att främja ”L´habitat participatif” eller ”boende med brukardeltagande i planering och genomförande”.

Nätverket arbetar för att sprida idéerna om bygg- och boegemenskaper genom att träffas i olika delar av Frankrike och ”prata för varan”. Samtal är det bästa sättet att öka intresset enligt Suzanne.

Nätverket har gett ut en skrift med 28 olika exempel på grupprojekt från hela Frankrike – från ett av de minsta med fem lägenheter i Grenoble till det största, Les Quatre Vents i Toulouse med 89 bostäder, ”Collectivités et habitat participatif”.

Suzanne Dathe (tvåa från höger) i panelen berättar om projektet ”Au Clair du Quartier” i Grenoble, fem lägenheter inflyttade 2017. Projektet startade 2011.

Suzanne är viceborgmästare i Gronoble och staden uppmuntrar byggemenskaper att ansöka om markanvisningar. Marken upplåts med tomträtt och det går inte att sälja bostäderna på den öppna marknaden. Hon ser 10-15 hushåll som en lämplig storlek. Projekten innehåller vanligen gästrum, allrum med möjlighet att äta tillsammans, en verkstad och tvättstuga. Ofta har man lokaler som också kan användas av kringboende. Upplåtelsesformen kan vara blandad – några lägenheter kan vara subventionerade för låginkomsttagare medan andra i kooperativet kan vara för alla inkomstgrupper.

Bygg- och bogemenskaper fick vind i seglen när den franska bygglagstiftningen fick regler särskilt anpassade till byggemenskaper och hur de kan genomföras. Inom Divercity-projektet är intresset stort för de franska erfarenheterna – mer rapporter kommer!

Kerstin Gåsste (1928 – 2019), kollektivhuspionjär

Arkitekten Kerstin Gåsste avled tidigare i år. Hon var en av pionjärerna och engagerad i flera kollektivhus som byggdes i olika HSB-föreningars regi.

Arkitekten Kerstin Gåsste. Foto från Gunilla Lundahl, red, ”Kvinnor som banade väg. Porträtt av arkitekter”, Byggforskningsrådet T6:1992.

Kerstin Gåsste var en arkitekt som använde sina levda erfarenheter för att utveckla sitt yrke och bana väg. Hon bodde själv i flerbostadshus och fritidshus som hon ritat. Efter mer än ”tjugo års tjat” lyckades hon övertala HSB att genomföra sitt första kollektivhus. Det blev Blomstret i Gävle, färdigt 1983 med trettio lägenheter och med det gemensamma arbetet kring mat och barn som grund och plats för gemensam fritid.

Kerstin Gåsste bodde tidigt i sitt yrkesliv i kvarteret Bofinken i Solna som hon själv ritat. ”Vi var fyra familjer med barn i huset som samarbetade mycket kring barn och hushåll. Barnen var mycket hos varann. Vi lagade mat och hjälptes åt på olika vis. Det och dagis löste mina barnvaktsproblem.” Så säger hon till mig i en intervju från 1991 i Kvinnor som banade väg, porträtt av arkitekter, som gavs ut av Byggforskningsrådet samma år i samband med en utställning på Arkitekturmuseet samma år.

Kollektivhuset Kupan i Älvsjö. Arkitekt: Kerstin Gåsste.

Fyra kollektivhus lyckades hon genomföra i intimt samarbete med de boende, även om processen för det mesta drog ut på tiden. Två har omvandlats till vanliga bostadsrätter. Två av dem består som förr. Förutom Blomstret är föreningen Kupan i Älvsjö, 1985, vid gott liv. Den ingår i kvarteret Prästgårdsåkern, där punkthus och lamellhus blandas och grupperas kring en gemensam gård. Även de vanliga husen har gott om utrymmen för gemenskap. Grannföreningen Kåpan lyfter idag fram sådana kvaliteter i annonser. Senare i karriären engagerade hon sig i äldreboende – gruppbostäder i liten skala och seniorhus. ”Men de ska ligga insprängda i kvarter där andra människor också bor.”

Matsalen i kollektivhuseet Blomstret, Gävle. Arkitekt Kerstin Gåsste.

Flexibilitet i bostadslösningarna var också en viktig angelägenhet för Kerstin Gåsste. I flera projekt tillämpade hon dessa tankar i terasshus på vackra tomter där utsikten kunde tas tillvara för alla. Bäckby i Västerås med åttio lägenheter från 1977-78 hör dit.

”Från min sida var det från början ett idéprojekt och ett debattinlägg. Jag ville upphäva den stora skillnaden mellan att bo i villa och att bo i lägenhet. Jag ville visa att man kunde erbjuda samma möjligheter att välja planlösningar och få en fin utemiljö. En grupp människor i ett hyreshus borde självklart kunna erbjudas det som de flesta statligt belånade småhus har – bastu, hobbyrum, gillestuga och tvättstuga. I mitt förslag skulle man kunna välja stora allmogekök eller små laboratoriekök, hygienrum som var stora eller små med bastu och separat dusch eller rentav flera stycken.” Mångfaldens värden uppvisade.

Den omsorg och inlevelse i boendet som Kerstin Gåsste lade ner i boendefrågor kan i dag förefall rent utopisk. Men husen finns kvar. Mer än två hundra. Hon arbetade många år på HSBs arkitektkontor och ledde från 1979 ett eget arkitektkontor. Då ofta med uppdrag för HSB. 1961-64 ritade hon ett elementsystem för fritidshus inom HSBs Bygglåda. En stor framgång. Själv bodde hon i ett av dem. Efter pensionen kunde hon ge sin lust till måleriet fritt spelrum.

”Det som i grunden gör arkitektyrket så intressant för mig är den kombination det rymmer av estetik, socialt engagemang och konstruktiv teknik. I lyckliga ögonblick upstår en syntes av dessa tre. Då är det fint att vara arkitekt.”

En väldigt fin arkitekt att inspireras av var hon.

Big-gruppen genom Gunilla Lundahl