Community Land Trusts blir fler och fler i England

Antalet Community Land Trusts har ökat kraftigt i England och Wales mellan 2008 och 2020

I en färsk rapport från nätverket för Community Land Trusts i England skildras hur antalet aktiva startargrupper växer år från år. Antalet nya bostäder ökar poch ännu fler är unnder planering. Tack vare startargruppernas arbete byggs nya bostäder på platser som ingen kommersiell aktör är intresserad av, bostäder som stämmer med det lokala behovet.

Statligt stöd och lokala ”rådgivningshubbar” bidrar till utvecklingen. Nu finns dessa över nästan hela England.

Rådgivningshubbar finns nu i nästan hela England enligt en färsk rapport.

Tack vare samarbetet mellan nätverket för CLTs, nätverket för bogemenskaper/cohousing och den kooperativa rörelsen inom ramen för ”Community Led Homes” finns det nu 67 godkända rådgivare och ytterligare 96 år på väg att bli godkända.

CLT-nätverket har just publicerat sin första rapport (på engelska):

Bilden överst: Antalet nya bostäder, byggda tack vare commmunity land trusts, ökar hela tiden. Källa The National CLT Network i England.

Webbinarium De byggde gemenskap – på video!

Över hundra personer från Sverige men också Norge och Finland följde Kollektivhus Nus webbinarium med Helena Westholm om hennes skrift ”De byggde gemenskap” i slutet av november. Nu kan du också se hennes presentation via YouTube:

Helena Westholm berättar om sin studie av tio bygg- och bogemenskaper och hur de kommit till.

Tio olika projekt presenteras: Botium i Växjö, Tersen i Falun, Lagnö Bo i Trosa, Hogslätts boende i Gerlesborg, Sofielund och Urbana villor i Malmö, Under samma tak och Majbacken i Göteborg, BiG Kornet i Mölndal och Kopparslagaren i Hudiksvall

Boken ”De byggde gemenskap” kan beställas från AB Svensk Byggtjänst eller från Centrum för Boendets Arkitektur vid CTH i Göteborg.

Bilden överst visar Majbacken i Göteborg.

Premiär: En plattform för bygg- och bogemenskaper!

En plats där man kan hitta alla bygg- och bogemenskaper, startargrupper, ekobyar, kollektivhus runt om i landet. En plats där man kan knyta kontakt med projektlotsar och arkitekter, bostadsföretag och byggare. En plats där det finns aktuell kunskap, litteratur, inspiration. Den platsen är på gång!

Divercity, Vinnova-projektet som ska skapa bättre förutsättningar för byggemenskaper, hade sin slutkonferens i november. Då presenterade Erik Berg och Åsa Isacson de första delarna i plattformen Bygg & bo ihop (plattform = en hemsida som samlar en massa aktörer och information om ett särskilt ämne. Kan också kallas portal).

Nyfiken på hur plattform kommer att fungera? Kolla på presentationen på videon nedan. Den börjar 3:26 in i presentationen.

Plattformen kommer att finnas ”i verkligheten” kring årsskiftet. Just nu pågår testning av hur den fungerar och vad som bör förbättras.

Bilden överst är från den franska portalen för bygg- och bogemenskaper. Källa https://www.habitatparticipatif-france.fr/?HPFCartographie

Kollektivhusen och pandemin

Rapport från ett digitalt diskussionsforum 23 november 2020

Ca 30-35 personer deltog.
Deltagande föreningar:
Sockenstugan
Sjöfarten
Cigarrlådan
Färdknäppen
Tullstugan                      
Dunderbacken
Tersen
Majbacken
Tunnan
Sofielund
Regnbågen
Fiolen
Slottet
Lagnö Bo
Rudbeckia
Dessutom deltog fyra forskare från Lunds universitet som åhörare.

Middagar
Marie Blomqvist från Majbacken i Göteborg, ett hus för andra halvan av livet, berättade om hur de hittills ordnat de gemensamma midda­garna. De har fortsatt med middagar 2 dagar per vecka, men med frivillighet. Istället för att vara ca 4 personer som lagar maten har de varit 2-3. Färre har också ätit. De har ställt borden mer glest, och med högst fyra personer vid varje bord. Inledningsvis lade matlagarna upp maten vid serveringsbänken, men nu får var och en en färdig tallrik vid bordet. Om man inte vill sitta i matsalen kan man äta i något annat gemensamt rum eller ta med sig maten hem. Det är dock få som gör så.

Havets wallenbergare tillreds inför en ”utglesad” middag i Färdknäppen.

Majbacken har tyckt att det varit viktigt att fortsätta med de gemen­samma middagarna eftersom det är en så central del av kollektiv­husets liv. De som har fortsatt delta i middagarna har också känt sig trygga med det upplägg de haft. Andra i huset som inte deltagit har inte haft några invändningar mot att vissa fortsatt med middagarna.

Tullstugan berättade att de återtog matlagning i september för dem som ville, reducerade från 4 till 3 dagar per vecka, men stängde förra veckan p.g.a. de nya restriktionerna.

Flera hus har haft mer eller mindre regelbundna middagar under andra former än vanligt, som knytis, från catering, utomhus, m.m., men då oftast med betydligt färre ätande än i vanliga fall.

Frågan är om det finns risk/oro i husen för att det blir svårt att gå tillbaka till t.ex. normala middagsrutiner, att alltför många tyckt att det varit bättre med frivillighet? Kanske är det tvärtom, de flesta längtar tillbaka till det ”normala”? Det är viktigt att prata om tillståndet som ett tillfälligt och olyckligt undantag.

Det kollektiva livet i övrigt
Karin Palm-Linden från Slottet berättade om deras principer. De delade in sig i ”flyttfåglar” – de som fortsatte att träffa människor utanför huset – och ”stannfåglar” – de som valde att enbart umgås med de andra stannfåglarna. Flyttfåglarna får (frånsett när det är husmöte?) inte vistas i de gemensamma lokalerna. Stannfåglarna har fortsatt att umgås där och även laga och äta middagar tillsammans ibland. De har haft husmöten utomhus eller digitalt/fysiskt genom att flyttfåglarna satt tillsammans vid en dator på vinden och stann­fåglarna vid en annan i de gemensamma lokalerna eller genom att sprida ut sig i de gemensamma lokalerna, med mötesordförande stående i mitten.

Ett bekymmer i Slottet nu är hur de ska kunna få fram känslan av hur det gemensamma livet fungerar när det snart ska vara visning på en ledig lägenhet. Förslag kom om att använda bilder och verksamhets­berättelsen.

Alla husen tycks ha fortsatt med umgänge för dem som vill på ett eller annat sätt, även när de gemensamma middagarna legat nere.

På Tunnan har en del umgänge skett på respektive våningsplan, genom att alla ett visst klockslag har satt sig utanför sin dörr med t.ex. en kopp te. På fredagarna brukar de i vanliga fall ha en förstärkt fika. Den har ersatts med en fikavagn i hissen. De har också haft möten utomhus, ibland med värmande brasa i grillen.

På Tersen har man fortsatt med daglig förmiddagsfika. Utomhus för alla i somras, nu sitter några fortfarande utomhus, andra inomhus. Även Dunderbacken har fortsatt med daglig förmiddagsfika, med avstånd.

Tullstugan har haft fika på gården varje dag och firade sin årsdag med elddansare och eldfat på gården, som även alla kunde se från sina lägenheter.

Den gemensamma gården har varit en stor tillgång i Färdknäppen. Här äter vi middag.

Den gemensamma gården har varit viktig för många hus, där har man kunnat träffas och prata ”öga mot öga”.

Tillåts boende i alla hus ha privata besök? Ja, det verkar självklart överallt, det går ju inte att bestämma om de privata bostäderna, även om Tersen i våras sa helt nej till gäster i hela huset. De flesta hus har också trapphuset relativt avskilt från de gemensamma lokalerna. Lagnö Bo har ingångar utifrån eller från vinterträdgården till varje lägenhet. Men i de gemensamma lokalerna har det inte varit tillåtet med besökare i de flesta hus. Slottet, som har sina gästrum i källaren, har nu öppnat dem för utomstående igen.

Hur håller man kontakt med sitt barnbarnsbarn? Här pratar Monica med Fiona och hennes pappa Johan.

Husmöten
Många hus, men inte alla, har haft lika många husmöten som i vanliga fall. Sofielund har haft sina via Zoom. De tipsar om att det finns en omröstningsfunktion där, som heter poles. Den är dock enklast att använda för de frågor där röstalternativen kan definieras i förväg. Slottet använder gröna och röda kort där de som vill rösta ja viftar med grönt kort och de som vill bordlägga/utreda frågan ytter­ligare viftar med rött. Menti är en funktion som också kan användas för förberedda omröstningar.

Sofielund har också använt sig av en gruppdiskussionsfunktion som finns i Zoom, Break out rooms. Grupperna kan definieras i förväg eller göras slumpmässigt. Samtidigt har man haft ett gemensamt dokument på Google docs där alla grupper sen kunnat skriva in hur man resonerat.

Majbacken har köpt en mikrofon och högtalare som kan stå centralt i matsalen, för dem som vill delta i zoom-möten fysiskt. Mikrofonen i den har tyvärr dock inte så lång räckvidd, vilket kan vara ett problem när man ska sitta med avstånd.

I Lagnö Bo har man haft husmöten utomhus fram till september, därefter i sin vinterträdgård.

I Färdknäppen har diskussioner förts i mindre grupper, som städ-lagen eller matlagen, och då har de olika grupperna samlats olika dagar i matsalen så att man kunnat sitta glest. Gruppernas ställ­ningstaganden har sen samlats in till styrelsen som fattat beslut.

Avslutningsvis
… kunde vi konstatera att även om livet i kollektivhusen har varit förfärligt tråkigt jämfört med hur det brukar vara så har många av oss haft stor glädje av att på olika sätt kunna ha ett bostadsnära socialt liv under säkra former, och att det har varit en stor fördel att bo i kollektivhus under pandemin.

Three cohousing interviews

The Modern Museum of Warzaw has prepared an exhibition about living in community, Warzaw under Construction. Part of the exhibition are 18 interviews (presented in Polish) with cohousing activists, initiators and cohousing members from many countries (Denmark, England, the Netherlands, Sweden, Germany, Spain, Canada and the US). Due to the pandemic, the exhibition had to close in advance.

The exhibition stirred quite an interest through webinars, pod-casts, debates and articles in journals. – Co-housing is THE THING in Poland now. Ever since the publication (of the interviews), people talk about it and want to form groups, says Aleksandra Zbroja, who has made several of the interviews.

Three of the interviews have been translated to English:

Senior cohousing för 50+ i Olst, Nederländerna. Inflyttningen i de 12 lägenheterna skedde 2017. Foto hemsidan.
Lebensort Vielvalt i Berlin, Tysklands första cohousing för LBTQ-personer med inflytting 2012. Foto Facebook.

Bra bostäder i marknadens marginaler

I senaste numret av Arkitektur skriver Claes Caldenby om tre spännande projekt, kollektivhuset Stacken i Göteborg, ETCs flerbostadshus i Västerås och MKBs Greenhouse i stadsdelen Augustenborg. De skiljer sig från det han kallar ”bostadsbyggandets marknadsstyrda monokultur”.

Greenhouse i ekostadsdelen Augustenborg i Malmö. Till lägenheterna hör stora odlingsbalkonger och en takvåning med ett orangeri.

En länk till artikeln finns här.

Perspektiv på ETC-husen i Västerås (Källa ETC Bygg).

Bilden överst är från ombyggnaden av Stackens fasader. Huset är numera helt inklätt med solpaneler.

Zelfbouwmarkt Amsterdam – en marknad för bygg- och bogemenskaper samt självbyggeri

Den 28 november genomförs en marknad för självbyggeri av alla slag i Amsterdam digitalt. Välkomna är alla som vill bygga själva eller tillsammans i bygg- och bogemenskaper.

Nära 1200 deltagare har anmält sig. De har möjlighet att lyssna på sju olika kortkurser och möta 88 olika utställare. Arrangör är Amsterdams stad. När gör en svensk stad något liknande?

Några av kortkurserna på självbyggerimässan i Amsterdam november 2020; att bygga tillsammans, planering och kostnader, att bygga en lägenhet och att bygga som ett kooperativ står med på programmet.

1 200 bogemenskaper i Danmark?

Just nu vet ingen hur många bogemenskaper som finns i Danmark. Svaret kommer under 2021. Den danska bogemenskapsföreningen Bofællesskab.dk har fått stöd från Realdania för forskningsprojekt för att svara på följande frågor (beskrivningen är hämtad från deras hemsida):

Hvor mange bofællesskaber er der i Danmark? Hvor er de henne og hvordan er de indrettet i forhold til f.eks. antal beboere, den fysiske indretning, økonomisk og juridisk organisering mv.? Hvilke former er de mest typiske?

Mange spørgsmål trænger sig på, efterhånden som interessen for bofællesskaber vokser og der kommer stadigt flere nye fællesskaber til. Det mærker vi i Foreningen Bofællesskab.dk gennem et stigende antal henvendelser fra bl.a. kommuner, boligudviklere, journalister og bofællesskabsinteresserede. Desværre bliver vi dem ofte svar skyldig, bl.a. fordi bofællesskaber ikke lader sig entydigt definere i statistikker over boligformer i bl.a. Danmarks Statistik.

Nio av de över 300 bogemenskaperna i den danska databasen med bogemenskaper. Men det kanske finns över tusen. Forskningsprojektet ska ge svar.

Derfor har en gruppe forskere fra BUILD sammen med konsulentfirmaet Falkenstjerne og Foreningen Bofællesskab.dk med støtte fra Realdania søsat et nyt forskningsprojekt, som skal kortlægge bofællesskaber i Danmark. Kortlægningen tager udgangspunkt i den database, som Foreningen Bofællesskab.dk har etableret, og som rummer ca. 300 bofællesskaber. Omfanget af bofællesskaber i Danmark er dog langt større end databasen – måske er der reelt op til tre-fire gange flere. Derfor pågår i efteråret/vinteren 2020-21 et omfattende opsporings- og registreringsarbejde for at danne et bedre overblik.

På baggrund af kortlægningen, som Bofællesskab.dk er primus motor på, vil forskere foretage en række tematiske analyser af bofællesskaber i Danmark. I sammenhæng med eksisterende viden om bofællesskaber og data fra Danmarks Statistik om f.eks. beboere, bygninger og lokalområder kan vi hermed få langt større indsigt i, hvad der karakteriserer bofællesskaberne og deres udvikling over tid, om bofællesskaber er mere bæredygtige end andre boformer, om beboerne er mere eller mindre sunde – og meget mere. De statistiske analyser vil blive suppleret med surveys og interviews.

Den slags nye viden vil kunne anvendes i mange sammenhænge, bl.a. til at kvalificere den fremtidige planlægning af bofællesskaber. Projektets resultater formidles via rapporter, artikler, konferencer/webinarer – som bliver tilgængeligt på bofællesskab.dk.

Bilden överst visar bofællsskapet Skråningen i Lejre, arkitekt Vandkunsten.