Utspritt i Färdknäppen

Maten är inställd sedan 17 mars.
Oanvända råvaror säljs (det finns lite potatis kvar) och betalas via swish eller med kuponger.
Gästrummen stängda. 
Vi som vill dricker trekaffe med tvåmeters avstånd till varandra.
Möten sker via videokonferenser (Teams, Zoom).Men samtal pågår när vi ses i gemensamma utrymmen. På vederbörligt avstånd.
Några äter fortfarande frukost med tillhörande tidningsläsning i allrummet. På vederbörligt avstånd.
Den gemensamma morgongymnastiken i källaren genomförs liksom morgonyogan i takrummet. På vederbörligt avstånd.

Utspritt trädgårdsarbete i Färdknäppen i väntan på vårvärmen. Bilden ovan visar eftermiddagskaffe på distans.


Trädgårdsdagarna förskjuts, inte på grund av corona utan på grund av regnet och snöfallet i början av april. Nu gör vi individuella insatser med hjälp av ett schema över vad som behöver göras.
Vi ser fram emot normalare tider!

Kerstin Kärnekull

Coronarapport Regnbågen i Lund

Vad händer i kollektivhus och bogemenskaper när en pandemi sveper in? Vi kommer att berätta kort från olika projekt och börjar med en rapport från Anne Jalakas i Regnbågen i Lund:

Vi har antagit gemensamma hygienregler som mejlats ut till alla och satts upp på anslagstavlor. Där finns också Folkhälsomyndighetens instruktioner,
På Regnbågen har vi många dörrar. Eftersom dörrhandtag är  potentiella smittohärdar har vi öppnat många av dem. De inre ytterdörrarna och dörrarna inne i huset är uppställda så att det går att passera genom matsalen och komma in i tvättstugan utan att ta något handtag. Vi försöker också sprita handtagen varje dag.
Matsalen är tills vidare stängd, kollektivmaten pausad och vi har också tagit styrelsebeslut på att tills vidare varken ha fester eller andra typer av samlingar i huset.
Årsmötet genomfördes med hjälp av whatsapp. Detta var innan läget förvärrats så då satt några i matsalen och andra hemma. Trots problem med ljudet kunde mötet genomföras.
Styrelsemöten har vi numera på messenger.
Röjardagen 29  mars genomfördes. Vi har stor trädgård och röjde bara utomhus och på respektavstånd från varandra. De som ville kunde genomföra sin uppgift tidigare eller senare (man väljer själv vad man vill göra och skriver upp när det är gjort).
Vi har ganska många barn i huset som är rekommenderade att inte leka i korridorerna eller matsalen så för dem var det roligt att studsmattan kom upp i trädgården. Vi fick också ut trädgårdsmöblerna och röjt i rabatter. Däremot bjöd vi inte in potentiella intressenter så som vi planerat. Det sköts på framtiden.
Kontakterna hålls genom husets facebooksida och såklart när vi stöter på varandra. Det funkar bra så här långt.
Om någon blir sjuk har vi lovat att handla åt varandra. De som är i riskgrupp (+70 eller med andra riskfaktorer) har hittills löst sina inköp på egen hand, bland annat genom att beställa mat.

Regnbågen från entrésidan mot Sunnanvägen. Den övre bilden visar huset från gårdssidan och växthuset. Bilderna kommer från LKF:s hemsida.

Två radioinslag om bogemenskaper från Skåne och Hamburg

Radioprogrammet Pyramiden har haft två inslag värda att lyssna på.

Det första ”Ska vi flytta ihop” handlade om bogemenskapen Hambo i Hammenhög och den kooperativa hyresrättsföreningen Baskedal i Simrishamn.

Program nummer två hade rubriken ”Att bli sambo på äldre dagar” och beskriver hur intresset ökar för bogemenskaper för seniorer i Hamburg. Där upplåter staden 20 procent av all tomtmark till bygg- och bogemenskaper och staden har dessutom en särskild avdelning inom stadsbyggnadskontoret som ger råd och stöd till intresserade. En länk till ”Agentur für Baugemenschaften” finns här.

En reserapport till Hamburg från Kollektivhus Nus resa 2012 hittar du här nedanför. Den är fortfarande ganska aktuell!

Bilden ovan är från Baskedal.

Bo i kollektiv – så funkar det

Läs mer i Aftonbladets artikel som kom den 26 februari 2020.

Men mest och bäst information finns i skriften ”Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap”:

Intresset för olika former av bogemenskap  ökar och runt om i Sverige är många nya kollektivhus på gång. Samtidigt har flera befintliga kollektivhus hunnit fylla både 20 och 30 år.
Erfarenheterna har samlats i boken »Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap« som kommer ut i en ny, omarbetad version i september 2019.
Här finns konkreta förslag om hur kollektivhus bör planeras, byggas och förvaltas; hur man ordnar finansiering och bra avtal med bostadsföretag; hur man kan fixa matlagning, trevliga husmöten och ett gott samarbetsklimat.
Boken riktar sig till bostadsföretag, politiker, arkitekter och alla som är intresserade av kollektivhus och bogemenskap.
Den ges ut av föreningen Kollektivhus NU och Migra Förlag .

Boken kan beställas för 160 kr från Eva Norrby, eva.norrby1@gmail.com.

Den tredje, omarbetade upplagan av Gemenskap och samarbete blev klar september 2019. Flitigt använd av studiecirklar och alla kollektivhusintresserade.

BBCs film om livet i Sällbo

BBC har gjort en kort video om Sällbo, kollektivhuset i Helsingborg med unga och gamla tillsammans. Här är en länk till filmen.

Helsingborgshem har också skickat ett pressmeddelande om Sällbo med intervjuer med några av de boende, ännu en länk.

Text till bilden ovan: Kollektivhuset Sällbo finns i ett tidigare äldreboende i Fredriksdal, Helsingborg. Här bor unga, nykomna och seniorer tillsammans sedan november 2019. Alla har åtagit sig att umgås minst två timmar i veckan.

Hur ska vi bo som pensionärer? Ska vi flytta ihop?

Inspelning av radioprogrammet Pyramiden pågår i Baskedal. Källa Sveriges Radio.

Radioprogrammet Pyramidens avsnitt den 17 februari ”Ska vi flytta ihop” handlar om Hambo, Baskedal och Byagården i Tomelilla. Tre projekt med kooperativ hyresrätt som startats av seniorer och där de är sina egna byggherrar. Och vill bo tillsammans för att ha roligt.

Lyssna på programmet här.

De nya fyrfamiljshusen i Baskedal. Foto Lars Mogensen från Sveriges Radios hemida.

Cohousing i Bryssel – ny studie

En ny studie av 7 av 49 cohousing-projekt i Bryssel-regionen i Belgien har just publicerats. Rapporten sammanfattas på engelska:

In recent years, cohousing projects have flourished in Brussels, particularly in the central working-class neighbourhoods, with the support of associations and certain political stakeholders. This article takes a closer look at the reasons for their success. Based on a two-year field survey of nine cohousing projects, it also analyses the architectural typologies associated with them and the ideological principles underlying them, as well as the uses made of them by the residents. In particular, the article highlights the discrepancies which may exist between a spatial vocabulary based on the desire to promote the creation of community life, and the uses and expectations of the targeted disadvantaged population.

Karta över Bryssel med bogemenskaper. De flesta finns i den nordvästra delen av staden.

Läs mer: https://journals.openedition.org/brussels/4207?lang=en

Bygg- och bogemenskaper i Belgien och Frankrike (och Tyskland + Danmark)

Det händer mycket på bygg- och bogemenskapsfronten runt om i Europa. Ändrade lagar, nya sätt att arbeta, ökat intresse, spännande exempel finns på många håll. Nu är finns två rapporter för den som är nyfiken, en om läget i Belgien och en om allt som pågår i Frankrike.

De har tagits fram inom Vinnovaprojektet Divercity. Fler rapporter finns på deras hemsida.

Där finns också en rapport från en studieresa till Danmark/Sjælland och norra Tyskland tidigare under 2019.

Bilden överst har följande textruta: Och har vi kommit till den svåraste frågan; Färgen på gardinerna i allrummet.

Ny forskningsrapport att läsa: Contemporary Co-housing in Europe

Håkan Thörn, Henrik Gutzon Larsen, Pernilla Hagbert och Cathrin Wasshede har studerat kollektivhus, bygg- och bogemenskaper i Sverige, Danmark, Hamburg och Barcelona. De har studerat co-housing som ett alternativ för långsiktigt hållbar stadsutveckling.

Håkan Thörn sammanfattar slutsatser från forskningsprojektet i Göteborg i september 2019 vid konferensen ”Socialt byggande och självbyggeri”

Syftet har varit att kritiskt utforska co-housing ur socialt, ekonomiskt, politiskt och miljömässigt perspektiv. I boken analyseras Sambandet mellan cohousing ur olika de olika perspektiven och i relation till lokal demokrati, urban aktivism, familjeliv, rumslig logik och socioekologi.

Nu finns rapporten ”Contemporary Co-housing in Europe. Towards Sustainable Cities?” från Göteborgsprojektet på engelska att ladda ned gratis här.

Under 2020 kommer en svensk version på Korpen förlag.