Divercity drar igång

Ett av startarmötena för Divercity i Arkitekturskolan på KTH den 31 januari. 19 parter deltar, 22 personer på plats.

Fler byggemenskaper ska bidra till mångfald i stadsutvecklingen

Nu har samverkansprojektet “DIVERCITY – byggemenskaper för mångfald i stadsutvecklingen” startat upp. Tack vare stöd från Vinnova kan 19 organisationer tillsammans bana väg för fler byggemenskaper i Sverige. Projektet kommer pågå i två år och leds av Föreningen för Byggemenskaper.

Projektets mål är att förbättra förutsättningarna för byggemenskaper genom utveckling av policy, tjänster och verktyg, främst riktade till byggrupper och kommuner.

– Den hållbara staden kan inte byggas för medborgarna, utan den måste byggas av och med dem, säger Joachim Widerstedt, projektledare för samverkansprojektet. Byggemenskaper ger invånare inflytande över sin livsmiljö.

Joachim Widerstedt och Karin Kjellson i Föreningen för Byggemenskaper tog initiativet till ett nationellt samverkansprojekt 2016, och konstellationen har vuxit sedan dess.

– DIVERCITY är den största satsningen på byggemenskaper som gjorts i Sverige. För att nå målet om fler genomförda byggemenskaper krävs att byggrupper, kommuner och företag arbetar tillsammans.

Utöver de parter som redan är anslutna till projektet finns möjligheter för nya aktörer att få stöd. För byggrupper erbjuds kostnadsfri rådgivning liksom många kunskapsbyggande aktiviteter, bland annat inom juridik och finansiering. Kommuner kan bland annat få stöd att utveckla sina rutiner och processer i arbetet med byggemenskaper.

– Vi vill bjuda in alla som är nyfikna att ta kontakt med oss, säger Karin Kjellson. Vi hjälper er vidare utifrån era behov. Det finns en mycket bred kompetens bland projektdeltagarna, så vi kan besvara de flesta frågor som rör byggemenskaper.

På projektets hemsida divcity.se finns ett kalendarium som fylls på med kommande evenemang. Efter hand kommer hemsidan också fyllas med användbart material som kan laddas ner kostnadsfritt.

Startmöte i Elastiska hem

Pehr-Mikael Sällström och Åsa Kallstenius avslutar startarmötet den 29 januari hos Kairos Future.

Var finns alternativen för alla som inte har råd att köpa eller hyra dyra bostäder och som vill leva hållbart? Vad kan bidra till nya boendeformer som underlättar för de som vill leva mer resurssparande, delande och inkluderande?

Det ska projektet Elastiska hem bidra med svar på. Kod Arkitekter leder arbetet tillsammans med 21 olika parter: Arkitekter, kommuner, brukare, byggbolag, akademi, fastighetsägare, konsultbolag, designbyrå, försäkringsbolag, digitaliseringsföretag, myndighet och branschorganisationer. Kollektivhus Nu är med som en i gänget.

Den 29 januari var det startmöte i Stockholm hos Kairos Future. De flesta av de 21 olika parterna fanns på plats och bidrog med olika korta inlägg. Kollektivhus NU/Kerstin Kärnekull lyfte fram kollektivhusens långa praktiska erfarenhet av samarbete och delning. Sådan kunskap blir användbar i projektarbetet. Nu är detta igång och ska pågå 2019 – 2020. Rapporter kommer!

Följ projektet på hemsidan!

Hos kollektivhus och bogemenskaper finns fyrtio års erfarenheter av delning och samarbete. Erfarenheter som kommer till nytta i Elastiska hem.

60 projekt får stöd till innovativt och hållbart bostadsbyggande

Boverket har beviljat drygt 140 miljoner kronor till projekt som främjar ett innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimat- och miljöpåverkan. Stöd har bland annat beviljats för effektiva byggprocesser och projekteringar, självstyrning av uppvärmning och ventilation, innovativa träkonstruktioner, energieffektivisering, återanvändning av byggnadsmaterial samt digitala lösningar.

Bland projekten finns också flera projekt med socialt och ekologiskt hållbara flerbostadshus, ”The Colive Enabler”, Self Build City och Anpassningsbara Bostäder över Tid.

Stödet gick att söka under hösten 2018 för att utveckla eller använda en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process. Totalt kom det in 152 ansökningar varav 60 har beviljats stöd. Sökande har framför allt varit företag, men även universitet, kommuner och föreningar har sökt stöd.

De beviljade projekten avser både förstudier och genomförandeprojekt och har fokus på experimentell utveckling, forskning eller processinnovation.

– Många företag har innovativa och klimatsmarta idéer om bostadsbyggande och därför har intresset för stödet varit stort. Ett grundkrav för att beviljas stöd är att resultat och erfarenheter av genomförda åtgärder ska spridas. Därför är det vår förhoppning att många av åtgärderna kommer att få ett genomslag i bostadsbyggandet framöver, säger Hans Lindgren, handläggare på Boverket.

Hela listan på vilka projekt som har fått stöd hittar du här.

Om Lagnö Bo i Arkitekten

Senaste numret av tidskriften Arkitekten har en lång artikel om Lagnö Bo, en kooperativ bogemenskap med 19 lägenheter, inglasad gård, nästan färdigt kök, matrum och många andra gemensamma utrymmen. Här är en länk.

Vinterträdgården vid invigningsfesten i september.

Föreningen Kollektivhus Nu kommer att ha sitt årsmöte lördagen den 9 mars och dessutom en idébytardag den 1o mars hos Lagnö Bo. Mer information kommer via hemsidan och i nästa nummer av Bo tillsammans (15 februari).

Boverkets skrift om Byggemenskaper

Byggemenskaper är en grupp människor som själva äger och driver sitt projekt utifrån en idé om hur de vill bo. Ännu så länge ovanligt i Sverige, även om flera kollektivhus och bogemenskaper startat just som byggemenskaper. Dit hör Tersen i Falun, Solhem i Älmsta, Lagnö Bo utanför Trosa, Hogslätts Vännboende i Gerlesborrg och Kopparslagaren i Hudiksvall.

Nu kommer en skrift från Boverket som handlar om hur kommunerna kan uppmuntra och underlätta för byggemenskaper. Man framhåller att dessa borde kunna få en naturlig roll i bostadsförsörjningen och stadsutvecklingen. Erfarenheter från bland annat Tyskland visar på hur resultatet kan bli en småskalig variation och en mer spännande arkitektur. Startargrupper vill ofta ha en hållbar livsstil och ställer höga miljökrav. Resultatet kan bli social stabilitet i stadsdelen.

För grupperna ligger svårigheterna i att få tag på en lämplig tomt, att få låna pengar och inte minst i att processen blir så lång att medlemmarna hinner tröttna. I rapporten visar Boverket på olika tänkbara åtgärder för att underlätta för byggemenskaper, från att erbjuda detaljplanelagd mark och göra det enkelt att anmälan intresse till att öronmärka tomter och erbjuda en personlig ”lotshjälp” genom hela processen.

I Freiburg, Stuttgart, Tübingen och andra tyska städer används byggemenskaper för att få variation i stadsbyggandet, ökad attraktivitet och social hållbarhet.

Boverkets skrift finns att ladda ned här. Den kommer förhoppningsvis att öka intresset i kommunerna för att samarbeta med startargrupper av olika slag.