Reserapport från danska bygg- och bogemenskaper

Danmark har flest bogemenskaper i världen. Det också där de första byggdes i början på 1970-talet. Nu är Danmark återigen i täten, tack vare stora satsningar på nya projekt. Det kunde en svensk studiegrupp konstatera i juni. Under en intensiv dag, ordnad av Föreningen för byggemenskaper, besöktes fyra projekt, äldre och nyare.

På fotot ovan syns Klara Korsgaard, som informerar om den nya byggemenskapen, som ska börja byggas i höst i Köge.

Kerstin Kärnekull var med på resan och har skrivit en utförlig rapport om det trettioåriga, väl fungerande Jystrup Savverk, där gruppen hamnade mitt i en arbetshelg, Danmarks största projekt med extra allt, Munksjö gård från 2000, plusenergihusen i Bogemenskapen Svalin från 2012 och tomten för Danmarks första byggemenskap för ett flerbostadshus, Faellesbyg Köge Kyst. Alldeles intill pågick bygget av ett pilotprojekt med en bogemenskap för seniorer med lång kö av intresserade.

Flera av projekten ligger i Roskilde, en kommun som uppmuntrar bygg- och bogemenskaper på många sätt och som har gjort detta i mer än tjugo år.

Guide för resan var Silje Eröy Sollien från arkitektkontoret Vandkunsten, arkitekterna bakom Jystrups Saavark och för Faellesbyg Köge Kyst.

Dagen innan var gruppen i Nordtyskland. En rapport kommer att finnas på Divercity hemsida divcity.org.

Gå med i Byggemenskap Högsbo senast 30 april!

Har glädjen att meddela att vi sedan våra rekryteringsmöten under våren valt in drygt 30 medlemmar och har ca 20 personer ytterligare i kö:). Du kan fortfarande gå med och få samma plats i kön som övriga nya om du betalar in medlemsinsats och/eller köavgift senast 30 april. Läs mer om hur du gör i beskrivningen av gruppen nedan (från Facebook):

Sedan 2013 har föreningen Byggemenskap Högsbo arbetat för att förverkliga drömmen om ett kollektivhus med hög kvalitet och höga sociala värden både för de boende i huset, men även med utåtriktad gemenskap för stadsdelen. Vi har nu markanvisning på en tomt vid Axel Dahlströms torg och ett samarbete med Familjebostäder.

Bottenplan av Byggemenskap Högsbo med gemensamma ytor,

När huset står klart i början av 2021 kommer föreningen att blockhyra alla lägenheter. Det innebär att lägenheterna inte kommer att läggas upp på Boplats, utan att föreningen själv ansvarar för att hitta hyresgäster. 

KÖLISTA OCH MEDLEMSKAP
Du kan välja mellan att vara aktiv medlem och att enbart stå på kölista. Som medlem får du en möjlighet att vara med och påverka huset (ju mer desto tidigare du går med). Som medlem hamnar du också överst i kölistan, men din plats i kön påverkas också av hur mycket du engagerar dig i projektet. (du förväntas vara aktiv som medlem).

För att bli medlem, skicka ett mail till byggemenskaphogsbo@gmail.com, med en presentation av dig själv och varför du är intresserad av huset. Ange också på vilket sätt du är intresserad av att engagera dig. Du förväntas ha tagit del av vår värdegrund och den presentation som finns i Facebook-gruppen/.
Som medlem betalar du en insats på 1000 kr (betalas tillbaka om du lämnar föreningen) samt en årsavgift på 200 kr. Både medlemsinsats och årsavgift gäller per vuxen (ej hushåll). Både medlemsinsats och årsavgift swishas till nummer 076170 5576. Ange ditt namn, e-postadress och telefonnummer (om annat än det du swishar ifrån).

Normalplan för våning 2-5 i Byggemenskap Högsbo.

Om du inte är beredd att gå med som medlem i dagsläget kan du betala enbart för att stå i kölistan. (200 kr per år). Observera att du behöver bli medlem om du erbjuds en lägenhet, och att medlemskap prövas av styrelsen. Köavgiften swishas till telefonnummer 076 1705576. Ange ditt namn, e-postadress samt telefonnummer (om annat än det du swishar ifrån).

Uppsala erbjuder tomter för byggemenskaper

Uppsala kommun har en ny informationssida om byggemenskaper under “Bygga, bo och stadsplanering” på kommunens hemsida uppsala.se.

Här annonseras bland annat tillgängliga tomter. Just nu är tomten Bälinge-Nyvala 2:20 möjlig för en byggemenskap. Kontakta kommunen via byggemenskaper@uppsala.seså berättar vi mer.

Det finns också möjligheter i områdena:

Kommunen ordnade ett seminarium om byggemenskaper tillsammans med Föreningen för Byggemenskaper den 5 – 6 april. Se talarnas presentationer på byggemenskaper.se

Föreningen för Byggemenskaper och Uppsala kommun ordnade flera konferenser och möten om byggemenskaper den 5 – 6 april i Uppsala. Här pågår diskussioner om hur byggemenskaper kan finansieras i olika skeden. Vinnova-projektet Divercity kommer att kunna medverka till bättre villkor och stödformer från stat och kommuner.

Seminarium om BiG-gruppen

Aktion Arkiv bjöd in till vittnesseminarium den 12 april med och om arbets- och forskargruppen BiG på Arkitektur- och Designcentrum, ArkDes på Skeppsholmen. Moderatorer var Sara Brolund de Carvalho och Helena Mattsson.

BiG-gruppen och Dick Urban Vestbro (till vänster) under seminariet på ArkDes.

Gruppen Bo i Gemenskap bildades 1976 av tio kvinnor. Syftet var att verka för en, på den tiden, ny typ av kollektivhus som hushållar med resurser, ökar gemenskapen, uppmuntrar samarbete mellan de boende och gör vardagslivet mindre arbetsamt och vardagen roligare. Idag består gruppen av Ingela Blomberg, Kerstin Kärnekull, Gunilla Lundahl, Ann Norrby, Inga-Lisa Sangregorio och Sonja Vidén.

De sex BiG-medlemmarna fick inledningsvis svara på tre frågor:
Vad var det viktigaste för dig när ni startade BiG?
Vad var din personliga drivkraft och intresse?
Vad är BiGs mest betydelsefulla bidrag?

Sedan följde en friare diskussion om hur gruppen arbetat och vilka andra organisationer som varit viktiga. Sara Brolund de Carvalho kommer att sammanställa vad som sades. Hon har också tagit fram en tidslinje med gruppens skrifter och studieresor som ska kompletteras med ytterligare information. Seminariet finns också inspelat på band.

Om Bo i Gemenskap

BiG har skrivit Det lilla kollektivhuset: en modell för praktisk tillämpning, (Byggforskningsrådet 1982), Femton kollektivhus: en idé blir förverkligas, (Byggforskningsrådet 1992). Mer än 40 kollektivhus har byggts runt om i Sverige med stöd av modellen.

Andra publikationer: “Kollektivhus idag” (2000) av Inga-Lisa Sangregorios,  “Bygga seniorboende tillsammans (Svensk Byggtjänst) med Ingela Blomberg och Kerstin Kärnekull (2014).

Några av böckerna som BiG-gruppen skrivit eller medverkat i.

BiG-gruppen är fortfarande aktiv och gör studiebesök, håller föredrag och skriver artiklar. Nästa resa går till Göteborg i början på maj

Vad är ett vittnesseminarium?

Vittnesseminarium är en seminarieform som bygger på en metod att personer som deltog (eller var beslutsfattare) under en viss tid minns och berättar i dialog med forskare och andra. I nästa steg dokumenteras vittnesmålen och skapar nya källor samt kan visa på nya fält och frågor. I detta sammanhang rör det sig framförallt om påverkan på bostadspolitiken i relation till kollektivhus.

Aktion Arkiv arbetar med arkitektur- och urbanforskning och har utvecklat en form av deltagande historieskrivning genom aktioner som för samman olika aktörer och publiker kring urbana kulturella, historiska och politiska frågeställningar. Aktion Arkiv består av Sara Brolund de Carvalho, Meike Schalk och Helena Mattsson.

The Swedish National Association Cohousing NOW

The Swedish National Association Cohousing NOW
– in Swedish Kollektivhus NU – is an association working to promote collaborative housing and other alternative ways of living. The association supports existing co-housing units as well as groups intending to create new units. Originally formed in 1981, it has recently been revitalised with the prime purpose to inform the public about cohousing as an alternative, and to influence authorities to facilitate the creation and running of such units.

”Kollektivhus NU currently has 42 cohousing units as full members, and 15 organisations working in favour of collaborative housing. There are also a number of individual supporting members.

The over 50 cohousing units that exist in Sweden are mainly the result of civil society campaigns and positive responses from public housing authorities during the 1980s. The existing cohousing units are concentrated to the main urban centres.

Today the trend is again turning in favour of collaborative housing. Although in the last five years only a few new units have been built, more are now on their way especially in Gothenburg and Stockholm. Kollektivhus NU has an active collaboration with SABO – the umbrella organisation Swedish Association of Municipal Housing Companies.”

The paper Four Decades of Swedish Cohousing

 Four Decades of Swedish Cohousing – What Chances of a Real Take-off was written and presented by Bertil Egerö at a European conference in Tours, 12-13 March 2012. Egerö discusses the prospects of a wider acceptance of cohousing in Sweden against experiences gathered of the history of the Swedish cohousing movement and its achievements so far. He concludes by underlining the strength of constraints in politics, institutions and culture as impediments to a real take-off.

For further information about the conference, see

http://alter-prop.crevilles-dev.org/ressources/items/show/1267 where conference programme, participants and papers presented is found.

 

A broad overview of cohousing models in five countries

 

  • Read John Killock’s report about the historical development and present situation for cohousing in Denmark, the Netherlands, Sweden, USA and the UK. The 193 pages report is richly illustrated and shows a large number of design models. It also makes interesting comparisons between the five countries. The main focus is on senior cohousing, but the book also describes many projects for mixed ages. The report has been made possible through a grant from the Royal Institute of British Architects.

  • Cohousing in Sweden, history and present situation

    History of cohousing – internationally and in Sweden Collaborative housing (here also called cohousing) has a long and fascinating history. In different periods various models for more neighbourly housing with shared services have been launched. These models have been motivated sometimes as social and political visions and sometimes as practical solutions to the needs of day-to-day life. The most important goals have been to share responsibilities fairly between men and women, to know and work with those who live nearby, and to have access to shared facilities. This article describes the main characteristics and antecedents of cohousing internationally and in Sweden.

    Here you can learn more: Cohousing in Sweden, a document written by the former chairman of Kollektivhus NU, Dick Urban Vestbro, in 2014.