Startargrupper kan få startbidrag från 1 februari 2020 – bilda ekonomisk förening!

Nu är det möjligt för startargrupper att söka bidrag från Boverket.

Regeringen beslutade i november 2019 om stöd till byggemenskaper. (Läs mer på regeringens hemsida)   Stödet gäller från och med den 1 februari och man gör ansökan på Boverkets hemsida. Boverket handlägger ansökningarna och frågor om stödet. 

Boverkets föreskrifter blev klara sista veckan i januari. De handlar om administrativa frågor som t.ex. om hur det stöd man fått ska redovisas. Det ekonomiska bidraget till byggemenskapen får uppgå till max. 400 000 kr per projekt.  Regeringen har avsatt 3 mkr till projektstöd för år 2020.

Ett krav för att kunna söka stödet är att gruppen bildat en ekonomisk förening. Den ska ha minst sex medlemmar som var och en har erlagt en insats på 10 000 kr.

Var uppmärksam på att medlemsbegreppet ofta skiljer sig mellan vanliga föreningar, ideella och ekonomiska, där det normalt är individuellt medlemskap. I bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresrättsföreningar är medlemskapet kopplat till ett hushåll (en bostad).

Det framgår av regeringens förordning, och framförallt av Boverkets ansökningsblankett, att byggemenskapen väljer den upplåtelseform man vill ha. Upplåtelseformen styr till stor del vilken associationsform byggemenskapen får vid projektgenomförande och förvaltning.

Mer information finns på Boverkets hemsida.

Hur bildar man en ekonomisk förening, nödvändig för att söka bidrag?

På Bolagsverkets hemsida finns information om hur man bildar en ekonomisk förening. Man kan läsa om vad en ekonomisk förening är och vad som krävs för att bilda en sådan förening.  https://bolagsverket.se/fo/foreningsformer.   Där finns också en rubrik ”Registera en förening”. Man länkas då vidare till den här sidan   https://www.verksamt.se/registrera-foretag_info.

(tack till Ylva Sandström och Divercity för informationen. På Divercitys hemsida finns bra information om byggemenskaper)

Bilden är från Hambo i Hammenhög. De finns på Facebook!

Ny forskningsrapport att läsa: Contemporary Co-housing in Europe

Håkan Thörn, Henrik Gutzon Larsen, Pernilla Hagbert och Cathrin Wasshede har studerat kollektivhus, bygg- och bogemenskaper i Sverige, Danmark, Hamburg och Barcelona. De har studerat co-housing som ett alternativ för långsiktigt hållbar stadsutveckling.

Håkan Thörn sammanfattar slutsatser från forskningsprojektet i Göteborg i september 2019 vid konferensen ”Socialt byggande och självbyggeri”

Syftet har varit att kritiskt utforska co-housing ur socialt, ekonomiskt, politiskt och miljömässigt perspektiv. I boken analyseras Sambandet mellan cohousing ur olika de olika perspektiven och i relation till lokal demokrati, urban aktivism, familjeliv, rumslig logik och socioekologi.

Nu finns rapporten ”Contemporary Co-housing in Europe. Towards Sustainable Cities?” från Göteborgsprojektet på engelska att ladda ned gratis här.

Under 2020 kommer en svensk version på Korpen förlag.

Typprogram för kollektivhus

”Det är överraskande kortfattat och tydligt” säger Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus Nu om det nya typprogrammet för kollektivhus. ”Fint att det går att beskriva vad ett kollektivhus kan vara på fyra A-4-sidor!”

Typprogrammet har tagits fram av Ingela Blomberg från boföreningen Framtiden och Elin Persson från kollektivhusföreningen Kombo i samarbete med Kollektivhus NU.

Typprogrammet består av en beskrivning i ord av vad ett kollektivhus kan innehålla och hur lokalerna ska utformas. Som bilagor kommer uppgifter om ytor för olika sorters gemensamma utrymmen liksom lägenhetsfördelning och lägenhetsytor i ett antal kollektivhus.

Programmet kan användas av startargrupper för diskussioner om hur man vill utforma sitt blivande boende, men också som kunskapskälla för bostadsbyggare, arkitekter och projektledare. Det kommer att finnas att hämta på www.kollektivhus.se, föreningens hemsida.

”Varför inte ordna en studiedag med utgångspunkt från programmet” föreslår Anita Persson från Färdknäppen. ”Det blir också användbart när man som jag leder studiecirklar. Och naturligtvis bör det översättas till engelska. Intresset är stort från andra länder för svenska kollektivhus!”

Bostadsministern vill ha fler byggemenskaper

I ETC den 23/1 finns en debattartikel om att det måste bli lättare att få till byggemenskaper. Författare är Per Bolund, bostadsminister och Emma Hulth, ordförande i civilutskottet, båda från Miljöpartiet. Läs artikeln ”Gör det enklare att bygga tillsammans” här!

(Förhoppningsvis vill Miljöpartiet också stötta de minst femtio startargrupper som finns runt om i landet och som inte bill vara byggherrar, men samarbeta med ett kunnigt bostadsföretag. Webbredaktören ser fram emot ännu en debattartikel).

Bofællesskabet Saettedammen, Danmarks första. Ekoby, bygg- och bogemenskap som har fungerat sedan 1972. Bygg- och bogemenskaper är långsiktigt hållbara och uthålliga tack vare de boendes stora engagemang före och under bygget liksom efter inflyttningen.

Dansk arkitektur bättre än svensk

En viktig orsak är utvecklingsfonden Realdania och det stöd som fonden ger, skriver Elisabet Andersson i Svenska Dagbladet den 13 januari 2020 och beskriver vad Realdania gör och hur fonden kommit till. Fonden stöder inte bara enskilda projekt utan har alltmer börjat arbeta med samhällsproblem. Bland annat har utvecklingen av danska kollektivhus/bofællesskaber för seniorer får stöd genom Realdania. Läs mer på deras hemsida om bogemenskaper för seniorer.

Realdania stöder också ett projekt i Köge Bukt med en byggemenskap i ett flerbostadshus. Här finns en länk till deras skrift ”Byggefællesskaber”

I Bo tillsammans nr 48, 49 och 51 finns också artiklar om Danmark Realdania liksom i

Fotot överst på sidan visar ”Skibet” i Köge, ett av pilotprojekten med kollektivhus för seniorer, som just håller på att byggas. Arkitekt Vandkunsten.

Annika Johansson till minne

Annika Johansson utanför Markuskyrkan. Annika var bland mycket annat ordförande i kyrkorådet i Skarpnäcks församling. Källa Svenska Kyrkan.

Annika har lämnat oss den den 11 november 2019. Hennes betydelse för utvecklingen av kollektivhus i Stockholm kan inte nog understrykas.

Vid ett möte 2002 i Färdknäppen för alla dem som då inte kunde få plats i det kollektivhuset sade Annika – som bl a ansvarig för kollektivhusfrågor inom FB – att bolaget hade en positiv inställning till att bygga fler kollektivhus. De kunde dock inte tillgodose våra önskemål som enskilda individer utan vi måste komma som en grupp.

Samma eftermiddag bildades Boföreningen Framtiden och den har fortsatt att få till flera kollektivhus i Stockholm. Det första hus som därefter byggdes av Familjebostäder var Bogemenskapen Sjöfarten i Hammarby Sjöstad, med inflyttning 2008.

I arbetet med att få fram huset var Annikas medverkan ovärderlig genom hennes kunniga och engagerade förmåga att driva igenom huset i alla komplicerade planerings- och utformningsfaser. Inte minst utmaningen att för första gången pröva upplåtelseformen kooperativ hyresrätt för ett kollektivhus var arbetskrävande. Under arbetet med att lotsa Sjöfarten fram till ett färdigt hus och en fungerande bogemenskap kom vi att uppskatta varandra och ur denna arbetsgemenskap utvecklades en vänskap som vi är djupt tacksamma för.

Tack Annika!

Eva Norrby, boende i Bogemenskapen Sjöfarten, och Ingela Blomberg, ordförande i Boföreningen Framtiden

Vi lider av kollektiv utmattning!

Så sa en av de nyinflyttade i bygg- och bogemenskapen Gleis 21 i Wien i en ny TV-dokumentär som visades på den österrikiska tv-kanalen Orf nu i december 2019. Gleis 21 är en del av det mest intressanta stadsutbyggnadsprojektet på länge i stadsdelen Favoriten i Wien. Och den kollektiva utmattningen kommer att släppa med tiden, även om planeringsprocessen och inflyttningsskedet blev arbetsamt.

Bygg- och bogemenskapen Gleis 21 i Leben am Helmut-Zilk-Park i Wien. I bottenvåningen finns olika publika lokaler medan de gemensamma utrymmena och en takterrass finns överst i byggnaden.

I den nya stadsdelen Leben am Helmut-Zilk-Park vid Hauptbahnhof/Centralstationen i Wien finns sex-sju byggemenskaper i ett helt nytt stadsbyggnadsgrepp i ett centralt läge i en storstad. Småskaligt med många byggherrar, en blandning av boende, lokal kultur och verksamheter, nya trafiklösningar med färre bilar är några inslag liksom att både boende och verksamheter engageras i området långt innan det är dags för inflyttning. Minst fyra av byggemenskaperna är färdiga, andra byggs just nu.

Robert Temel har skrivit en spännande bok om projektet, ”Ein Stück Stadt bauen” (på tyska) som beskriver både ett ovanligt planeringsarbete och många ovanliga projekt utförligt.

Dokumentären om Gleis 21 går att se via länken till Orf (på tyska).

Det gemensamma köket i takvåningen till bygg- och bogemenskapen ”Grüner Markt” i Sonnwendviertel, en av sju bogemenskaper i stadsdelen.

I nästa nummer av Bo tillsammans, nr 53, kommer ett kort reportage från bygg- och bogemenskaperna i den nya stadsdelen i Wien.

Ny litteratur om kollektivhus 2019

Under 2019 har det kommit ett stort antal böcker och skrifter om kollektivhus, bygg- och bogemenskaper och ekobyar. Några av de viktigaste finns i listan nedan. Här finns altt från historiska överbllickar, nya forsknngsresultat, kataloger över existerande projekt och besrkivningar av projekt.

I Sverige har ”Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap” givits ut i en tredje upplaga. De två tidigare från 2009 och 2014 är slutsålda. Boken kan beställas för 160 kr från Eva Norrby, eva.norrby1@gmail.com.

Almene bofællesskaber i København, Teknik- og Miljöförvaltningen, København 2019. https://kk.sites.itera.dk/apps/kk_pub2/pdf/1952_24529948f9a6.pdf

Built Environment, Collaborative Housing: Resident and Professional Roles, Volume 45, Issue 3, Alexandrine Press,  Oxford 2019.

Cummings, Sherry och Kropf, Nancy P, Senior Cohousing. A New Way Forward for Active Older Adults. Springer 2019.    

wohnlabor, gemeinsam wohnen gestalten, Haus der Architektur, Graz 2019.

Hagbert, Pernilla, Gutzon Larsen, Henrik, Thörn, Håkan och Wasshede, Cathrin; Contemporary Co-housing in Europe. Towards Sustainable Cities? London 2020
https://doi.org/10.4324/9780429450174.

Nyquist, Anders, Rumpans fritidsby. Från vision till förverkligande. Anders Nyquist Arkitektkontor AB, Njurunda 2019.    

Schmid, Susan, Eberle, Dietmar, Hugentobler, Margrit (ed), A History of Colletive Living. Forms of Shared Housing.  Birkhäuser, Basel 2019. 

Temel, Robert, Ein Stück Stadt bauen, Wohnbund, Wien 2019. https://www.wien.gv.at/stadtentwicklung/projekte/pdf/leben-am-helmut-zilk-park.pdf (skildrar utbyggnaden av stadsdelen Sonnwendviertel med sex nya bygg- och bogemenskaper i centrala Wien).

Würfel, Michael (red.), eurotopia Directory: Communities and Ecovillages in Europe, edition 6, Ökodorf Sieben Linden, Beetzendorf, 2019

Köpenhamn vill bygga fem bogemenskaper om året

I Stockholm har just första spadtaget tagits för ett nytt kollektivhus. Det första på 11 år när det blir inflyttningsklart 2021. Politikerna i Köpenhamn vill mycket mer. Målet är fem nya bofællesskap/bogemenskaper varje år.
– Bogemenskaper skapar stora värden för de boende, och vi märker av ett ökande intresse att bi i gemenskap, särskilt bland äldre köpenhamnare och från de allmänna bostadsföretagen. Det här engagemanget ska vi självklart ta vara på och därför finns nu en ny vägledning som ska hjälpa intresserade och startargrupper att så enkelt som möjligt hitta vägarna genom plan- och byggprocessen om man vill få till en bogemenskap. Jag är glad över att vi har gjort det mer överskådligt att genomföra bogemenskaper för köpenhamnarna och för de allmänna bostadsföretagen och vi har också angett konkreta mål för hur antalet bogemenskaper ska öka, säger Karina Vestergård Madsen, tf teknik. – och miljöborgarråd i ett pressmeddelande från i somras.

Köpenhamns kommuns handbok för startargrupper och för allmänna bostadsföretag om bofællesskaber/bogemenskaper.

Som hjälp har Köpenhamn tagit fram en handledning för startargrupper och bostadsföretag på 28 sidor ”Almene bofællesskaber i København. Vejledning och retningslinjer.”

Bogemenskaper för seniorer i samarbete allmänna bostadsföretag uppstår oftast genom en grupp äldre, en startargrupp, som vill skapa sitt gemensamma hem och som tar kotakt med ett bostadsföretag. Här kan den nya vägledningen vara användbar. Det säger Karen Henriksen från startargruppen ’Den 3. revle’ i pressmedelandet:

– Kommunens handbok kommer att bli ett bra stöd för grupper, som skapa en boegemenskap tillsammans, eftersom den beskriver de olika stegen i genomförandet. På så sätt kan en startargrupp vara bättre förberedd för en delvis kanska komplicerad plan- och byggprocess och handboken är därför ett steg i rätt riktning. Men vägledningen vänder sig mest till resursstarka grupper, så jag hoppas att staden och politikerna också ska se till att bogemenskaper för seniorer vänder sig till alla. Det är fint att kommunen har lyssnat på oss och nu satsar på tydliga mål för att skapa fler bofællesskaber, säger Karen Henriksen.

Första spadtaget för seniorbofællesskabet 3. Revle på Nørrebro i Köpenhamn togs hösten 2019. Inflyttningen är planerad till 2020.

Byggstart för bogemenskapen Högsbo Boihop

Ett nytt perspektiv från What! Arkitekter. Framtiden Byggutveckling bygger med hjälp av AF-bygg

Nu syns det att det skall bli ett hus. Marken är rensad och sprängningar för grunden är gjord. Drygt 41 hyreskontrakt påskrivna och Familjebostäder i Göteborgs vågar satsa på att bygga en bogemenskap för 40-plussare, istället för traditionella lägenheter. Ett sent beslut har fattats att bygga betongstomme med betongelement i fasaden istället för det trähus som vi hittills varit glada för. Ett nytt bygglov måste sökas och vi hoppas det inte försinkar bygget och inflyttningstiden. Det har varit ett intensivt arbete för den nystartade ekonomiska föreningen under hösten. Information har gått ut till gamla och nyvärvade medlemmar om att kontrakt skall tecknas fastän inflyttning inte är planerad förrän februari 2021. Under tiden är fler välkomna att ställa sig i kö. Nyheter om Boihop Högsbo kommer att finnas på www.boihop.org/hogsbo Nu börjar arbetet med att planera livet i huset tillsammans med nya och gamla medlemmar, bilda arbetsgrupper och lära känna varandra.

Inga Alander

Mer information på Boihops hemsida.