Att bo i gemenskap
Danska kommuner tror på bygg- och bogemenskaper. Det förstår man när man läser artikeln från den danska föreningen för bofællesskaber, bofællesskab.dk, om hur många danska kommunerna arbetar :
Liknande initiativ saknas helt i Sverige, förutom i Uppsala. Där har också två projekt blivit inflyttningsklara under 2021, Gården och Rudbeckia i Södra Rosendal.
Ett fint exempel från Danmark är hemsidorna hos Randers kommun.
Ur innehållet: Röstånga R:ekoby växer ram, Nätverk för socialt byggande bildas, Lång erfarenhet av hållbara boegemenskaper, Klusterbostäder och hallbostäder i Zürich, Åtta förslag till Karolina Skog och inspirerande dansk bok om bofællesskaber!
Maryam Khatibis originalartikel på engelska om om kollektivboendets historia i Centraleuropa och hennes forskning om nya boendeformer i Zürich finns att läsa här.
Den 18-19 genomfördes den andra konferensen på temat Socialt byggande i Floda utanför Göteborg. Det blev en fantastisk mötesplats med över 300 deltagare från hela Sverige . Vi höll till i Garveriets fina lokaler, delvis skapade genom 6 000 timmar av ideellt byggande. 21 organisationer, inklusive Kollektivhus NU, ingick bland värdarna och medarrangörerna.
Ekobyar och arbetskooperativ, bogemenskaper och delningslösningar, glesbygdsinitiativ och storstadskollektiv, tillsammansbyggande och nya sätt att hitta pengar, framtidsidéer och djupa erfarenheter av genomförda projekt presenterades och diskuterades. 80 programpunkter gav deltagarna chans ta del av allt som pågår runt om i Sverige och i vår omvärld när det gäller inkluderande former av byggande och boende.
Regeringens utredare om bostadsförsörjningen, Karolina Skog medverkade och lanserade begreppen ”den idedrivna bostadssektorn och användardrivet byggande”.
Vi på plats fick också spännande internationella utblickar, exempelvis till Oslo, som utreder bostäder med nya kvaliteter, Roskilde i Danmark, som uppmuntrar bygg- och bogemenskaper och har minst 30 i kommunen, Helsingfors, som just släppt 13 tomter för byggemenskaper, Österrike och Tyskland som utvecklat nya metoder för få till projekt med stora sociala kvaliteteter och hålla boendekostnaderna låga, projekt från Frankrike, England…
Kollektivhus Nu medverkade med seminarierna ”Bogemenskaper och kollektivhus för framtiden” om hur man kan få igång och upprätta gemenskap i boendet över tid (se Bo tillsammanbs nr 61) och med ”Nordiska spår” om allt som är på gång i våra grannländer.
Många av seminarierna gick parallellt och det var nästan omöjligt att välja mellan alla viktiga programpunkter. Som tur är finns många föreläsningar och seminarier att följa via hemsidan www.socialtbyggande.se. Och kom ihåg att skriva in nästa konferens, preliminärt den 14-15 oktober 2023 i Bergsjön i almanackan. Får inte missas!
Det innehållsrika programmet finns här:
Nu finns filmade föredrag, samtal och diskussioner i stora salen att se på hemsidan socialtbyggande.se
I februari – mars kommer också material från seminarierna under konferensen att bli tillgängligt på socialtbyggande.se. Mer information från de många seminarierna och diskussionerna kommer också på kollektivhus.se!
Erik Berg och Tinna Harling tackar alla volontärer som bidragit till den lyckade konferensen i Garveriet/Floda.
Sedan 1 januari 2020 kan byggemenskaper få statligt stöd, så kallat startbidrag, från Boverket. Stödet riktar sig till grupper av enskilda hushåll, som bildat en ekonomisk förening i syfte att anordna bostäder för medlemmarna i föreningen. Stödet ska användas till kostnader i det inledande skedet av projektet, alltså innan själva bygget kan påbörjas och byggkrediten kan börja lyftas.
Det här är en första uppföljning och en preliminär utvärdering av stödet. I rapporten beskrivs de byggemenskaper som fått startbidrag, med fokus på de planerade projektens läge, omfattning, karaktär och syfte samt vad startbidraget avsågs användas till, kompletterat med en kort lägesrapport från respektive byggemenskap i september 2021. Avslutningsvis kommenterar Boverket stödvillkoren utifrån hur stödet har fungerat att tillämpa.
Tio byggemenskaper av varierande storlek och karaktär och med olika upplåtelseformer har fått stödet. Boverket konstaterar att startbidraget har kommit till användning dels för att möjliggöra alternativa boendeformer i tillväxtregioner, dels för att kunna möta en begränsad men väl definierad efterfrågan på svaga marknader. Det handlar om bostadsprojekt som tillkommer på initiativ av intressegrupper inom civilsamhället, där och när det saknas professionella byggaktörer som är beredda att möta gruppens behov och önskemål på kommersiella villkor.
Tio projekt beskrivs i rapporten:
Bostadsrättsföreningen Lyckan, Göteborg
Kollektivhuset Röda Oasen, Malmö
Byggemenskap Gården, Uppsala
Hästen kooperativa hyresrättsförening, Ockelbo
Lindberga by ekonomisk förening, Vingåker
Kolmårdens byggemenskap, ekonomisk förening, Norrköping
Bostadsrättsföreningen Villa Mälarhöjden, Stockholm
Byggemenskap Lund ekonomisk förening, Lund
Färjkarlbergets byggemenskap ekonomisk förening, Norrköping
Andreastorpets Vänboende ekonomisk förening, Tanum
Bilden överst är från ett startmöte i Vingåker i april 2017 för projektet ”Ökat bostadsbyggande i Vingåker”. Nu är tre projekt på gång i Högsjö, Läppe och Österåker. Läs mer via länken!
Årets viktigaste mötesplats för alla intresserade av bo- och byggemenskaper, kollektivhus, ekobyar, gemenskap och landsbygdsutveckling. Många goda exempel från Sverige och andra länder, seminarier om olika ämnen och lassvis med inspiration!
Konferensen har tre teman:
Aktuell information om program, talare, studiebesök och annat finns på hemsidan socialtbyggande.se
Överst: Socialt byggande 2019 på Chalmers blev en stor succé.
Tallhöjden bygger ett kollektivhus i stadsdelen Kålltorp, nära Munkebäcks torg i östra Göteborg. Huset kommer att ha 61 hyresrätter och gemensamma utrymmen.
Nu söker vi fler medlemmar inför inflytt under 2023. För att bredda mångfalden bland våra medlemmar söker vi främst dig som är 40-60 år och/eller man.
Kålltorp ligger strax intill Göteborgs stora friluftsområden Delsjön, Härlanda tjärn och Skatås. Stadsdelen har goda kommunikationer med buss och spårvagn, och det är nära till affärer och annan service.
Detta är ett boende för dig över 40 år utan hemmavarande barn.
Hemsida boihop.org
Facebook Boihop Östra Kålltorp
Kontakt Agneta Johansson, ordförande agnetajoh47@gmail.com
Arkitektkontoret Inobi har under nästan åtta år arbetat för att det ska bli en byggemenskap på Gråberget i Göteborg. Kontoret har skrivit om sina erfarenheter i artikeln Vad vi lärt oss från sju år av byggemenskap på Gråberget i Göteborg inom ramen för Divercity.
”Att genomföra en byggemenskap är i Sverige i nuläget aldrig riktigt så enkelt som man kan tro och önska.” Det skriver Magnus Pettersson och Erik Berg.
Ibland har det känts närapå omöjligt, men vi har trots allt inte givit upp och i skrivande stund tyder allt på att det inom kort kommer att finnas ett nytt färdigt bostadshus vid Ärlegatan, med en byggemenskap som byggherre. Precis som vi föresatte oss för sju år sedan.”
Inobis berättelse om byggemenskapen Ärlan i Göteborg, är från deras perspektiv som projektutvecklande arkitekter. Läs artikeln av Magnus Pettersson och Erik Berg.
I Sverige finns ännu så länge ganska få genomförda byggemenskaper, även om kollektivhusen Slottet i Lund och Tersen i Falun hör dit liksom Förenade Solhem i Älmsta, Hogslätts vänboende i Gerlesborg och Lagnö Bo utanför Trosa. Alla ”fria byggemenskaper” (se nedan). Mycket information finns samlat inom Vinnovaprojektet Divercity med en hemsida värd att besöka. Och rapporter från olika pågående projekt.
I Tyskland skiljer man på ”fria byggemenskaper” där initiativet kommer från en grupp som vill skapa sitt eget boende och på organiserade byggemenskaper där initiativet exempelvis kommer från arkitekter, projektutvecklare eller byggande kooperativa organisationer. Gråberget
Bilden ovan visar Ärlan på Gråberget som nu ska byggas. Källa Inobi.
SällBo är ett trygghetsboende men också ett boende för unga svenskar och migranter, och kallar sig kollektivhus. Huset, som är ett tidigare äldreboende, har gott om gemensamma lokaler. Alla som flyttar in har förbundit sig att vara sociala minst 2 timmar i veckan.
Inflyttningen skedde i november och december 2019. När de boende börjat bli hemmastadda kom pandemin. En forskargrupp i Lund följde vad som pågick och i en aktuell artikel skildrar de hur de boende hanterat den nya situation. Artikeln, på engelska, kan hämtas här:
Forskarna säger att SällBos hyresgäster lyckades anpassa sig till den nya situationen och hitta sätt att fungera tillsammans trots pandemin. Tack vare detta ökade också känslan av gemenskap bland de boende. Två viktiga förutsättningar bidrog, dels att det fanns gott om gemensamma lokaler och dels att de boende hade hittat sätt att samarbeta, lösa problem och fatta beslut innan COVID-19-restriktionerna infördes.
Fortskargruppen från LTH har studerat flera kollektivhus under pandemin och en artikel kommer preliminärt senare i vår. Kollektivhus.se följer med intresse!
Mer att läsa om SällBo på kollektivhus.se finns här.
Bild överst från pressmeddelande från Helsingborgshem om Sällbo Helsingborgshem satsning på ett trygghetsboende med 70+ och ungdomar.
Boligministeriet i Danmark har skapat en arbetsgrupp som ska undersöka hinder och möjligheter för att skapa bygg- och bogemenskaper- Arbetsgruppen ska vara klar under 2021 och lämnas förslag till åtgärder som sedan kan användas för att formulera lagförslag.
Arbetsgruppens medlemmar
Advokat med speciale indenfor kollektiver og bofællesskaber, Line Barfod fra Foldschack & Forchhammer
Nina Kovsted Helk, filantropidirektør, Realdania
Christian Heebøll Hammer, chefkonsulent, Finans Danmark
Anna Brandt Østerby, strategisk byudvikler, Roskilde Kommune
Ole Nielsen, direktør, Himmerland Boligforening
Stine Klingenberg Madsen, kontorchef i Transport- og Boligministeriet
Louisa Bisgaard, forperson, Foreningen Bofællesskab.dk
Boligministeriet har skapat ett sekretariat, som stöd för arbetet och som ska bidra med att formulera lagtexter med mera.
Arbetsgruppens uppdrag
Det överordnade syftet är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att skapa bogemenskaper med statligt stöd (almene bofællesskaber)och med blandade upplåtelseformer. Arbetsgruppen ska ta vara på erfarenheter och synpunkter från startargrupper och boende i befintliga bogemenskaper.
Arbetsgruppen ska klargöra vilka regler som gäller för olika typer av bogemenskaper och med olika upplåtelseformer och projekt med blandade upplåtelseformer. Även regelsysstemet för byggemenskaper ska stuceras.
Byggemenskaper är hewlt enkelt brukardrivet byggande, dvs de blivande boende är med och formar sina framtida bostäder och boendemiljöer.rfarenheter från Tyskland visar att bygg- och bogemenskaper med fördel kan vara en del av stadsutvecklingsen, eftersom de bidrar med mångfald, våde socialt och arkitektoniskt. I Danmark är erfarenheterna begränsade och det finns anledning att undersöka varför det inte finns fler projekt redan nu
Arbetsgruppen ska också avlägsna de hinder som upplevs med att skapa bogemenskaper som ”allmänna/subventionerade bostäder” vare sig det handlar om en upplåtelseform eller blandade. Även hinder och förutsättningar vad gäller gemensamma anläggningar för energi, vatten- och avlopp ska ingå.
Läs mer hos bofællesskab.dk.
Tidskriften Borätt Special skrev hösten 2020 om kollektivhus med brf Kupan i Älvsjö och Dunderbacken i Axelsberg som exempel.
