Socialt byggande i Floda 18-19 november

Årets viktigaste mötesplats för alla intresserade av bo- och byggemenskaper, kollektivhus, ekobyar, gemenskap och landsbygdsutveckling. Många goda exempel från Sverige och andra länder, seminarier om olika ämnen och lassvis med inspiration!

Konferensen har tre teman:

  1. Frigör civilsamhällets egen förmåga
  2. Byggande för inkludering och integration
  3. Omställning genom socialt gestaltade livsmiljöer

Aktuell information om program, talare, studiebesök och annat finns på hemsidan socialtbyggande.se

Överst: Socialt byggande 2019 på Chalmers blev en stor succé.

Tallhöjden bogemenskap 40+ i Kålltorp, östra Göteborg


Tallhöjden bygger ett kollektivhus i stadsdelen Kålltorp, nära Munkebäcks torg i östra Göteborg. Huset kommer att ha 61 hyresrätter och gemensamma utrymmen. 

Nu söker vi fler medlemmar inför inflytt under 2023. För att bredda mångfalden bland våra medlemmar söker vi främst dig som är 40-60 år och/eller man.  

Kålltorp ligger strax intill Göteborgs stora friluftsområden Delsjön, Härlanda tjärn och Skatås. Stadsdelen har goda kommunikationer med buss och spårvagn, och det är nära till affärer och annan service. 

Detta är ett boende för dig över 40 år utan hemmavarande barn.

Hemsida boihop.org
Facebook Boihop Östra Kålltorp
Kontakt Agneta Johansson, ordförande agnetajoh47@gmail.com

En byggemenskap kommer till på Gråberget

Arkitektkontoret Inobi har under nästan åtta år arbetat för att det ska bli en byggemenskap på Gråberget i Göteborg. Kontoret har skrivit om sina erfarenheter i artikeln Vad vi lärt oss från sju år av byggemenskap på Gråberget i Göteborg inom ramen för Divercity.

”Att genomföra en byggemenskap är i Sverige i nuläget aldrig riktigt så enkelt som man kan tro och önska.” Det skriver Magnus Pettersson och Erik Berg.

Ibland har det känts närapå omöjligt, men vi har trots allt inte givit upp och i skrivande stund tyder allt på att det inom kort kommer att finnas ett nytt färdigt bostadshus vid Ärlegatan, med en byggemenskap som byggherre. Precis som vi föresatte oss för sju år sedan.”

Inobis berättelse om byggemenskapen Ärlan i Göteborg, är från deras perspektiv som projektutvecklande arkitekter. Läs artikeln av Magnus Pettersson och Erik Berg.

I Sverige finns ännu så länge ganska få genomförda byggemenskaper, även om kollektivhusen Slottet i Lund och Tersen i Falun hör dit liksom Förenade Solhem i Älmsta, Hogslätts vänboende i Gerlesborg och Lagnö Bo utanför Trosa. Alla ”fria byggemenskaper” (se nedan). Mycket information finns samlat inom Vinnovaprojektet Divercity med en hemsida värd att besöka. Och rapporter från olika pågående projekt.

I Tyskland skiljer man på ”fria byggemenskaper” där initiativet kommer från en grupp som vill skapa sitt eget boende och på organiserade byggemenskaper där initiativet exempelvis kommer från arkitekter, projektutvecklare eller byggande kooperativa organisationer. Gråberget

Bilden ovan visar Ärlan på Gråberget som nu ska byggas. Källa Inobi.

Hur hanterar SällBo i Helsingborg pandemin?

SällBo är ett trygghetsboende men också ett boende för unga svenskar och migranter, och kallar sig kollektivhus. Huset, som är ett tidigare äldreboende, har gott om gemensamma lokaler. Alla som flyttar in har förbundit sig att vara sociala minst 2 timmar i veckan.

Inflyttningen skedde i november och december 2019. När de boende börjat bli hemmastadda kom pandemin. En forskargrupp i Lund följde vad som pågick och i en aktuell artikel skildrar de hur de boende hanterat den nya situation. Artikeln, på engelska, kan hämtas här:

Forskarna säger att SällBos hyresgäster lyckades anpassa sig till den nya situationen och hitta sätt att fungera tillsammans trots pandemin. Tack vare detta ökade också känslan av gemenskap bland de boende. Två viktiga förutsättningar bidrog, dels att det fanns gott om gemensamma lokaler och dels att de boende hade hittat sätt att samarbeta, lösa problem och fatta beslut innan COVID-19-restriktionerna infördes.

Bottenplan med (a) foajen vid entrén, (b) gemensamt vardagsrum och (c) gemensam matsal. Källa rapporten.

Fortskargruppen från LTH har studerat flera kollektivhus under pandemin och en artikel kommer preliminärt senare i vår. Kollektivhus.se följer med intresse!

Mer att läsa om SällBo på kollektivhus.se finns här.

Bild överst från pressmeddelande från Helsingborgshem om Sällbo Helsingborgshem satsning på ett trygghetsboende med 70+ och ungdomar.

Statlig kommitté ska underlätta för bygg- och bogemenskaper – i Danmark

Boligministeriet i Danmark har skapat en arbetsgrupp som ska undersöka hinder och möjligheter för att skapa bygg- och bogemenskaper- Arbetsgruppen ska vara klar under 2021 och lämnas förslag till åtgärder som sedan kan användas för att formulera lagförslag.

Arbetsgruppens medlemmar
Advokat med speciale indenfor kollektiver og bofællesskaber, Line Barfod fra Foldschack & Forchhammer
Nina Kovsted Helk, filantropidirektør, Realdania
Christian Heebøll Hammer, chefkonsulent, Finans Danmark
Anna Brandt Østerby, strategisk byudvikler, Roskilde Kommune
Ole Nielsen, direktør, Himmerland Boligforening
Stine Klingenberg Madsen, kontorchef i Transport- og Boligministeriet
Louisa Bisgaard, forperson, Foreningen Bofællesskab.dk

Boligministeriet har skapat ett sekretariat, som stöd för arbetet och som ska bidra med att formulera lagtexter med mera.

Arbetsgruppens uppdrag
Det överordnade syftet är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att skapa bogemenskaper med statligt stöd (almene  bofællesskaber)och med blandade upplåtelseformer. Arbetsgruppen ska ta vara på erfarenheter och synpunkter från startargrupper och boende i befintliga bogemenskaper. 
Arbetsgruppen ska klargöra vilka regler som gäller för olika typer av bogemenskaper och med olika upplåtelseformer och projekt med blandade upplåtelseformer. Även regelsysstemet för byggemenskaper ska stuceras.
Byggemenskaper är hewlt enkelt brukardrivet byggande, dvs de blivande boende är med och formar sina framtida bostäder och boendemiljöer.rfarenheter från Tyskland visar att bygg- och bogemenskaper med fördel kan vara en del av stadsutvecklingsen, eftersom de bidrar med mångfald, våde socialt och arkitektoniskt. I Danmark är erfarenheterna begränsade och det finns anledning att undersöka varför det inte finns fler projekt redan nu

Arbetsgruppen ska också avlägsna de hinder som upplevs med att skapa bogemenskaper som ”allmänna/subventionerade bostäder” vare sig det handlar om en upplåtelseform eller blandade. Även hinder och förutsättningar vad gäller gemensamma anläggningar för energi, vatten- och avlopp ska ingå.

Läs mer hos bofællesskab.dk

Kollektivhusen och pandemin

Rapport från ett digitalt diskussionsforum 23 november 2020

Ca 30-35 personer deltog.
Deltagande föreningar:
Sockenstugan
Sjöfarten
Cigarrlådan
Färdknäppen
Tullstugan                      
Dunderbacken
Tersen
Majbacken
Tunnan
Sofielund
Regnbågen
Fiolen
Slottet
Lagnö Bo
Rudbeckia
Dessutom deltog fyra forskare från Lunds universitet som åhörare.

Middagar
Marie Blomqvist från Majbacken i Göteborg, ett hus för andra halvan av livet, berättade om hur de hittills ordnat de gemensamma midda­garna. De har fortsatt med middagar 2 dagar per vecka, men med frivillighet. Istället för att vara ca 4 personer som lagar maten har de varit 2-3. Färre har också ätit. De har ställt borden mer glest, och med högst fyra personer vid varje bord. Inledningsvis lade matlagarna upp maten vid serveringsbänken, men nu får var och en en färdig tallrik vid bordet. Om man inte vill sitta i matsalen kan man äta i något annat gemensamt rum eller ta med sig maten hem. Det är dock få som gör så.

Havets wallenbergare tillreds inför en ”utglesad” middag i Färdknäppen.

Majbacken har tyckt att det varit viktigt att fortsätta med de gemen­samma middagarna eftersom det är en så central del av kollektiv­husets liv. De som har fortsatt delta i middagarna har också känt sig trygga med det upplägg de haft. Andra i huset som inte deltagit har inte haft några invändningar mot att vissa fortsatt med middagarna.

Tullstugan berättade att de återtog matlagning i september för dem som ville, reducerade från 4 till 3 dagar per vecka, men stängde förra veckan p.g.a. de nya restriktionerna.

Flera hus har haft mer eller mindre regelbundna middagar under andra former än vanligt, som knytis, från catering, utomhus, m.m., men då oftast med betydligt färre ätande än i vanliga fall.

Frågan är om det finns risk/oro i husen för att det blir svårt att gå tillbaka till t.ex. normala middagsrutiner, att alltför många tyckt att det varit bättre med frivillighet? Kanske är det tvärtom, de flesta längtar tillbaka till det ”normala”? Det är viktigt att prata om tillståndet som ett tillfälligt och olyckligt undantag.

Det kollektiva livet i övrigt
Karin Palm-Linden från Slottet berättade om deras principer. De delade in sig i ”flyttfåglar” – de som fortsatte att träffa människor utanför huset – och ”stannfåglar” – de som valde att enbart umgås med de andra stannfåglarna. Flyttfåglarna får (frånsett när det är husmöte?) inte vistas i de gemensamma lokalerna. Stannfåglarna har fortsatt att umgås där och även laga och äta middagar tillsammans ibland. De har haft husmöten utomhus eller digitalt/fysiskt genom att flyttfåglarna satt tillsammans vid en dator på vinden och stann­fåglarna vid en annan i de gemensamma lokalerna eller genom att sprida ut sig i de gemensamma lokalerna, med mötesordförande stående i mitten.

Ett bekymmer i Slottet nu är hur de ska kunna få fram känslan av hur det gemensamma livet fungerar när det snart ska vara visning på en ledig lägenhet. Förslag kom om att använda bilder och verksamhets­berättelsen.

Alla husen tycks ha fortsatt med umgänge för dem som vill på ett eller annat sätt, även när de gemensamma middagarna legat nere.

På Tunnan har en del umgänge skett på respektive våningsplan, genom att alla ett visst klockslag har satt sig utanför sin dörr med t.ex. en kopp te. På fredagarna brukar de i vanliga fall ha en förstärkt fika. Den har ersatts med en fikavagn i hissen. De har också haft möten utomhus, ibland med värmande brasa i grillen.

På Tersen har man fortsatt med daglig förmiddagsfika. Utomhus för alla i somras, nu sitter några fortfarande utomhus, andra inomhus. Även Dunderbacken har fortsatt med daglig förmiddagsfika, med avstånd.

Tullstugan har haft fika på gården varje dag och firade sin årsdag med elddansare och eldfat på gården, som även alla kunde se från sina lägenheter.

Den gemensamma gården har varit en stor tillgång i Färdknäppen. Här äter vi middag.

Den gemensamma gården har varit viktig för många hus, där har man kunnat träffas och prata ”öga mot öga”.

Tillåts boende i alla hus ha privata besök? Ja, det verkar självklart överallt, det går ju inte att bestämma om de privata bostäderna, även om Tersen i våras sa helt nej till gäster i hela huset. De flesta hus har också trapphuset relativt avskilt från de gemensamma lokalerna. Lagnö Bo har ingångar utifrån eller från vinterträdgården till varje lägenhet. Men i de gemensamma lokalerna har det inte varit tillåtet med besökare i de flesta hus. Slottet, som har sina gästrum i källaren, har nu öppnat dem för utomstående igen.

Hur håller man kontakt med sitt barnbarnsbarn? Här pratar Monica med Fiona och hennes pappa Johan.

Husmöten
Många hus, men inte alla, har haft lika många husmöten som i vanliga fall. Sofielund har haft sina via Zoom. De tipsar om att det finns en omröstningsfunktion där, som heter poles. Den är dock enklast att använda för de frågor där röstalternativen kan definieras i förväg. Slottet använder gröna och röda kort där de som vill rösta ja viftar med grönt kort och de som vill bordlägga/utreda frågan ytter­ligare viftar med rött. Menti är en funktion som också kan användas för förberedda omröstningar.

Sofielund har också använt sig av en gruppdiskussionsfunktion som finns i Zoom, Break out rooms. Grupperna kan definieras i förväg eller göras slumpmässigt. Samtidigt har man haft ett gemensamt dokument på Google docs där alla grupper sen kunnat skriva in hur man resonerat.

Majbacken har köpt en mikrofon och högtalare som kan stå centralt i matsalen, för dem som vill delta i zoom-möten fysiskt. Mikrofonen i den har tyvärr dock inte så lång räckvidd, vilket kan vara ett problem när man ska sitta med avstånd.

I Lagnö Bo har man haft husmöten utomhus fram till september, därefter i sin vinterträdgård.

I Färdknäppen har diskussioner förts i mindre grupper, som städ-lagen eller matlagen, och då har de olika grupperna samlats olika dagar i matsalen så att man kunnat sitta glest. Gruppernas ställ­ningstaganden har sen samlats in till styrelsen som fattat beslut.

Avslutningsvis
… kunde vi konstatera att även om livet i kollektivhusen har varit förfärligt tråkigt jämfört med hur det brukar vara så har många av oss haft stor glädje av att på olika sätt kunna ha ett bostadsnära socialt liv under säkra former, och att det har varit en stor fördel att bo i kollektivhus under pandemin.

Bra bostäder i marknadens marginaler

I senaste numret av Arkitektur skriver Claes Caldenby om tre spännande projekt, kollektivhuset Stacken i Göteborg, ETCs flerbostadshus i Västerås och MKBs Greenhouse i stadsdelen Augustenborg. De skiljer sig från det han kallar ”bostadsbyggandets marknadsstyrda monokultur”.

Greenhouse i ekostadsdelen Augustenborg i Malmö. Till lägenheterna hör stora odlingsbalkonger och en takvåning med ett orangeri.

En länk till artikeln finns här.

Perspektiv på ETC-husen i Västerås (Källa ETC Bygg).

Bilden överst är från ombyggnaden av Stackens fasader. Huset är numera helt inklätt med solpaneler.

Zelfbouwmarkt Amsterdam – en marknad för bygg- och bogemenskaper samt självbyggeri

Den 28 november genomförs en marknad för självbyggeri av alla slag i Amsterdam digitalt. Välkomna är alla som vill bygga själva eller tillsammans i bygg- och bogemenskaper.

Nära 1200 deltagare har anmält sig. De har möjlighet att lyssna på sju olika kortkurser och möta 88 olika utställare. Arrangör är Amsterdams stad. När gör en svensk stad något liknande?

Några av kortkurserna på självbyggerimässan i Amsterdam november 2020; att bygga tillsammans, planering och kostnader, att bygga en lägenhet och att bygga som ett kooperativ står med på programmet.

1 200 bogemenskaper i Danmark?

Just nu vet ingen hur många bogemenskaper som finns i Danmark. Svaret kommer under 2021. Den danska bogemenskapsföreningen Bofællesskab.dk har fått stöd från Realdania för forskningsprojekt för att svara på följande frågor (beskrivningen är hämtad från deras hemsida):

Hvor mange bofællesskaber er der i Danmark? Hvor er de henne og hvordan er de indrettet i forhold til f.eks. antal beboere, den fysiske indretning, økonomisk og juridisk organisering mv.? Hvilke former er de mest typiske?

Mange spørgsmål trænger sig på, efterhånden som interessen for bofællesskaber vokser og der kommer stadigt flere nye fællesskaber til. Det mærker vi i Foreningen Bofællesskab.dk gennem et stigende antal henvendelser fra bl.a. kommuner, boligudviklere, journalister og bofællesskabsinteresserede. Desværre bliver vi dem ofte svar skyldig, bl.a. fordi bofællesskaber ikke lader sig entydigt definere i statistikker over boligformer i bl.a. Danmarks Statistik.

Nio av de över 300 bogemenskaperna i den danska databasen med bogemenskaper. Men det kanske finns över tusen. Forskningsprojektet ska ge svar.

Derfor har en gruppe forskere fra BUILD sammen med konsulentfirmaet Falkenstjerne og Foreningen Bofællesskab.dk med støtte fra Realdania søsat et nyt forskningsprojekt, som skal kortlægge bofællesskaber i Danmark. Kortlægningen tager udgangspunkt i den database, som Foreningen Bofællesskab.dk har etableret, og som rummer ca. 300 bofællesskaber. Omfanget af bofællesskaber i Danmark er dog langt større end databasen – måske er der reelt op til tre-fire gange flere. Derfor pågår i efteråret/vinteren 2020-21 et omfattende opsporings- og registreringsarbejde for at danne et bedre overblik.

På baggrund af kortlægningen, som Bofællesskab.dk er primus motor på, vil forskere foretage en række tematiske analyser af bofællesskaber i Danmark. I sammenhæng med eksisterende viden om bofællesskaber og data fra Danmarks Statistik om f.eks. beboere, bygninger og lokalområder kan vi hermed få langt større indsigt i, hvad der karakteriserer bofællesskaberne og deres udvikling over tid, om bofællesskaber er mere bæredygtige end andre boformer, om beboerne er mere eller mindre sunde – og meget mere. De statistiske analyser vil blive suppleret med surveys og interviews.

Den slags nye viden vil kunne anvendes i mange sammenhænge, bl.a. til at kvalificere den fremtidige planlægning af bofællesskaber. Projektets resultater formidles via rapporter, artikler, konferencer/webinarer – som bliver tilgængeligt på bofællesskab.dk.

Bilden överst visar bofællsskapet Skråningen i Lejre, arkitekt Vandkunsten.