Att bo i gemenskap
Läs om barn i kollektivhus i Sverige och Danmark, den ideburna bostadssektorn, certifiering av projektlotsar, årsmötet i Kollektivhus NU i Stolplyckan, ett tiny-house-projekt utanför Köpenhamn, erfarenheter från Nederländerna och kollektivhusets Fristads satsning på fler gemensamma måltider.
Bild överst: Första spadtaget till Lange Eng utanför Köpenhamn togs av alla barn som skulle flytta in!
Bygg och bo tillsammans – Staden öppnar oberoende rådgivningscenter för bygg- och bogemenskaper!
Huvudstaden har tillsammans med konsultföretaget Stadtblau öppnat ett rådgivningscenter för gemenskapsboende. Rådgivnings- och samordningscentret för gemenskapsboende (ROS), ger medborgare eller grupper kompetent och oberoende rådgivning i alla frågor som rör bygg- och startargrupper och projekt för gemenskapsboende. ROS stöder projekt från den första idén till genomförandet av gemensamma byggprojekt.
Bygg- och miljöborgmästaren välkomnade det nya teamet på plats i rådgivningslokalen den 25 mars och betonade bygg- och startargruppernas betydelse för staden: ”I huvudstaden har engagerade projektinitiativ som stöds av civilsamhället redan framgångsrikt förverkligat gemensamma och prisvärda bostäder. Byggprojekten ger också utrymme för gemenskaps- och grannskapsaktiviteter som bidrar till mångfald i levande stadsdelar. Detta förtjänar vårt stöd.”
Kreativa koncept prioriteras för grupprojekt
Tomterna fördelas till ett fast pris och beslutet baseras på det bästa konceptet. Med detta koncepförfarande säkerställer staden att den bästa idén, inte det högsta anbudet, är den avgörande faktorn vid tilldelningen av tomter. På så sätt kan skräddarsydda bostadskoncept förverkligas som är anpassade till de framtida invånarnas behov.
Individuell rådgivning
Det nya rådgivningscentret ger individuell rådgivning som är anpassad till respektive projekttyp och storlek. Detta ska göra det lättare att hantera regelverk och rutiner. Regelbundna informationskvällar anordnas för att ge en första inblick i ämnet, liksom evenemang om viktiga aspekter som rör samhällsbyggande och bostäder. Särskild uppmärksamhet ägnas åt nätverkande mellan intresserade parter, kompletterat med riktat tillhandahållande av kontakter. Dessutom inrättas en expertpool som ska ge fördjupat stöd i alla relevanta frågor.
Rådgivningscentret är öppet tisdagar kl. 11.00-19.00 och onsdagar kl. 9.00-12.00. Tidsbokningar kan även göras utanför dessa tider efter överenskommelse. Det anordnas också regelbundna evenemang och informationskvällar.
Borgmästaren betonar: ”Detta erbjudande är ett bra exempel på det framgångsrika samarbetet mellan det civila samhället, lokalpolitiken och stadsförvaltningen.” Kommunfullmäktige har enhälligt beslutat att finansiera kontaktcentret med 600 000 euro under en inledande tvåårsperiod
Inte ett aprilskämt!
Pressmeddelandet ovan är inte ett aprilskämt, även om det låter för bra för att vara sant. Det nya Rådgivnings- och Samordningskontoret öppnades av Stuttgarts bygg- och miljöborgmästare Peter Pätzhold den 25 mars 2025. Det heter förstås inte ROS utan ”buk.S – Beratungs‐ und Koordinationsstelle für gemeinschaftliches Wohnen in Stuttgart”. Centrat drivs av konsultföretaget stadtblau på uppdrag av Stuttgarts stad.
Borgmästare Peter Pätzhold (andre från vänster) utanför rådgivningskontoret på Rotebühlstrasse 82. (källa Stuttgarts stad)
Förslaget om ett rådgivningskontor för startargrupper och enskilda kom från ”Netzwerk für gemeinschaftliches Bauen und Wohnen Stuttgart”, en motsvarighet till Boföreningen Framtiden i Stockholm, som lade fram idén för lokala politiker och kommunfullmäktige. Och
Rådgivningskontoret ligger på Rotebühlstraße 82 i Stuttgart. Från och med slutet av mars kan intresserade ta del av de många olika erbjudandena på https://buk-stuttgart.de/ och kontakta via e-post på infobukatstuttgartdotde eller per telefon. Mer information finns via https://www.stuttgart.de/baugemeinschaften.
Överst: Olga-området, ett lyckat område inflyttat 2019 och uppfört av sju bygg- och bogemenskaper, två privata byggherrar och Stuttgarts Wohnungsbaugesellschaft. (källa Stuttgarts stad)
Hur är det att bo i ett kollektivhus? Kattis Ahlström, programledare, samtalade med Curre Hansson från Sockenstugan och Kerstin Kärnekull från Färdknäppen med Ingemar Skoog som bisittare i avsnitt 9 av Studio 65. Programmet sänds onsdagen den 26 mars kl 19:30 på SVT 2 och finns också ett bra tag framöver att se via UR Play: https://urplay.se/program/237442-studio-65-kollektivboende-pa-dina-villkor
En översiktsartikel om ”From claims to practice? Sustainability in Swedish collaborative housing alternatives” är nu publicerad. Den kommer från forskningsprojektet ”Framtidsutsikter och hinder för hållbarhet i alternativa bostäder, som snart avslutas.
Författare är Pernilla Hagbert, forskningspraktikant Jule Jeske och tidigare forskningsassistent (och numera doktorand) Eskil Engström. De diskuterar hur olika aspekter på hållbarhet presenteras och det glapp som som de anser finns mellan påståenden och verklighet.
Artikeln finns att hämta här!
Projektets slutseminarium, tillsammans med cmb – dynamisk prakademi för samhällsbyggare, är den 10 juni 2025 i Göteborg.
Bilden, som kommer från rapporten, visar hur många projekt som kommit till mellan 1980 och 2025 (som projektet fångat upp). ”Den svenska modellen av kollektivhus för alla åldrar” (ljusgrått) ”och för andra halvan av livet” (ljusblått) dominerar under 1980 medan ekobyarna (mörkgrått) blir fler under 1990-talet. 2000-talet innebär en kraftig nedgång av antalet projekt. Då kommer också de första byggemenskaperna (mörkblått) Från 2010 är tillväxten stark av olika co-livingprojekt (mellanblått).
Tidningen Mitti Södermalm hade en artikel om 25-årsjubilerande Sockenstugan i november 2024. Här finns en länk till artikeln
I Göteborgs-Posten den 8 januari 2025 finns en artikel om de tre kollektivhusen i Högsbo i Göteborg.
Familjebostäder i Göteborg har byggt två av husen och bygger gärna fler – men har inget på gång just nu.
Göteborgs-Posten har också intervjuat Lotta Eklund, ordförande i Högsboet i en annan (låst) artikel.
På fotot i artikeln syns Högsboet till vänster och Under SammaTak till höger.
I Bo tillsammans nr 72 intervjuas Måns Norrving om hur det var att samarbeta med startargruppen när UnderSammaTak kom till. I innehållet också rapporter från de Öppna husen i mer än 20 kollektivhus, om det kommande kollektivhuset Tallhöjden i Göteborg och från en konferens i Schweiz, ett land med många spännande boendeprojekt.
Att bo tillsammans är att dela på ytor och utrustning, att samarbete kring olika sysslor och att komma överens om hur samarbetet ska fungera. Kollektivhus NU har tagit fram en lathund, en kort text om vad man bör tänka på när man planerar för ett nytt kollektivhus eller bogemenskap.
Lathunden är ett komplement till Typprogram för kollektivhus, som beskriver vilka utrymmen som behövs i ett kollektivhus. Utformning, hur man vill använda sitt hus och hur man tillsammans väljer att organisera sig hänger ihop!
2020 var det dags för inflyttning i ett nytt kollektivhus i Göteborg Initiativet kom från en grupp människor i föreningen Under Samma Tak (här kallat UST). Genom att de fick en markreservation från Göteborgs kommun kunde gruppen aktivt delta i planeringsprocessen och påverkade husets utformning. UST organiserade detta brukarinflytande genom sina arbetsgrupper, mötesrutiner och sin informationshantering. Speciella är också samarbetet med ett privat bostadsbolag, som föreningen gav rollen som byggherre, ägare av fastigheten och hyresvärd.
Arkitekten Helena Westholm fick uppdraget att rita huset tillsammans med kollegorna arkitekterna Catarina Bodin Svensk, Lollo Dahlsten och Lennart Gustafsson på ferrum arkitekter ab. I en artikel (som också finns på engelska) berättar hon om hur arbetet bedrevs:
Samarbetet utvecklades i förtroende mellan föreningen, byggherren och arkitekterna. Vilka var framgångsfaktorerna och var fanns svårigheterna? Vad kan andra startargrupper och andra aktörer i branschen lära av denna historia? Några tankar om detta presenteras sist i artikeln.
Föreningen USTs medlemmar arbetade ända från starten 2009 till inflyttningen 2020 med att bygga en organisation och formulera en värdegrund, värva medlemmar, leta efter en tomt med mera, men det är en annan historia som berättas av Turlough Johnston i boken ”Under samma tak- ett kollektivhus blir till!” (Bokförlaget Kärret).
Hur är det att bo i Dunderbacken? Varför finns det inte fler bogemenskaper och kollektivhus? Varför är intresset större hos kvinnor? Läs artikeln och få svar – och inspiration om hur ett kollektivhus kan betyda för de som bor där tillsammans!
