Beteende, mindre av allt, gemenskap, delning, återbruk – det var nyckelorden som arkitekten Nel Jan Schipull från danska Vandkunsten använde när han beskrev framtidens boende på konferensen ”Gestaltad livsmiljö” i oktober 2023.
Alla hans exempel var olika bogemenskaper – byggda som Fællesbyg i Köge och Balansen i Ry eller under planering som Urbania i Köpenhamn och Tiny Varighed i Köge. Han visade också resursplatserna/återvinnings- och mötesplatserna i Musicon, Roskilde, helt byggda av återanvänt byggmaterial. De ska inte bara vara en plats där man sorterar och hanterar sitt avfall utan också en mötesplats som tillför något till stadsdelen.
Ressourceplads i Musicon, en plats för odling, möten och återvinning och källsortering. Byggnaden är byggd av återvunna material. Arkitekt Vandkunsten.
Samma filmer kan även hittas via konferensens youtubekanal, där hela 2021 års konferens finns samlad i en playlist:
Inledningen på konferensen handlade om drömmen om det goda boendet.
Hur kan gemenskapen hållas levande i kollektivhus och bogemenskaper?
Kollektivhus NU medverkade i två av seminarierna. Det första handlade om hur gemenskapen i kollektivhus kan grundläggas och hållas levande. Tre projekt berättade om sina erfarenheter, Tunnan i Borås från 1980-talet, Tersen i Falun från 2000.talet och det nyinflyttade Hambo i Hammenhög. Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus NU, inledde och höll i seminariet. Dessutom medverkade Paul Fuehrer, forskare på Södertörns högskola som talar om mikroallmänningar:
Seminarie T€ Bogemenskaper och kollektivhus – Hur hålls gemenskapen levande?
Vad händer i Danmark, Finland och Norge? I England och i Frankrike?
I seminariet ”Nordiska spår” fick vi höra om läget i Danmark (med hundratals bofællesskaber), Finland (där Helsingfors stad gärna upplåter mark till byggemenskaper) och Norge (där Oslo kommun gjort en utredning om alternativa boendeformer). Kerstin Kärnekull var värd och inledde med en överblick:
Sile Eröy Sollien om Roskilde kommuns arbete i en kommun med minst 30 bofællesskaber på plats och fler på gång:
Oda Ellensdatter Solberg berättade om sitt arbete i Oslo med en utredning om alternativa boendeformer:
Salla Korpela, projektlots och initiativtagare till bogemenskapen Malta i Helsingfors beskrev hur man i Helsingfors satsar på stora flerbostadshus för byggemenskaper – men också på små tomter för mindre grupper:
Anna Falkenstjerne Beck beskrev en kartläggning av danska bofællesskaber som just pågår men också projektet Vænget som hon följer som projektlots:
Under den första dagen berättade också Kerstin Kärnekull om utvecklingen i England och Frankrike de senaste 20 åren där olika typer av bygg- och bogemenskaper har fått ökat stöd och också medverkat till allt fler bostadsprojekt. En kombination av aktiva startargrupper, organisationer som samarbetar, intresserade politiker och lagändringar har bidragit till utvecklingen:
Förberedelsernaa för nästa konferens om Socialt byggande är 2023 har redan börjat. Reservera den 14 och 15 oktober för en konferens i Bergsjön, Göteborg (preliminärt)!
I en aktuell dansk rapport ”Fremme af bygge- og bofællesskaber” från november 2021 finns en rad konkreta förslag om hur bygg- och bogemenskaper ska kunna bli fler. I inledningen beskrivs vad de kan bidra med; allsidigare boendesammansättning, mer varierad arkitektur, hållbarare bostadsbyggande, större inflytande för de boende och goda förutsättningar för gemenskap.
Syftet med rapporten är att komma med förslag till hur lagstiftning kan ändras och hinder tas bort så att det blir lättare för brukardrivna bygg- och bogemenskaper.
Det viktigaste hindret är bristen på tydliga definitioner av olika begrepp. När begreppen inte finns i lagstiftningen blir det svårt att formulera vilka regler och förutsättningar som ska gälla för bygg- och bogemenskaper liksom att behandla bygg- och bogemenskaper i översikts- och detaljplaner. Huvudförslaget är därför att bygg- och bogemenskaper ska bli tydligt definierade och förankras i lagstiftningen.
Det andra stora hindret är bristen på kunskap om vilka regler och möjligheter som ska gälla vid finansiering och när man vill etablera och genomföra projekt på bästa sätt. Därför föreslår arbetsgruppen att det skapas ett centralt kunskapscentrum, som med uppgift att ta fram kunskapsbaserade vägledningar och samla in och förmedla kunskap om bygg- och bogemenskaper.
Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp knuten till det danska indenrigs- og boligministeriet med Ole Nielsen, direktør i Himmerland Boligforening, Line Barfod, advokat inden for kollektiver og bofæl- lesskaber ved Advokaterne Foldschack, Forchhammer, Dahlager & Barfod, Nina Kovsted Helk, filantropidirektør i Realdania, Christian Heebøll Hammer, analysechef i Finans Danmark, Anna Brandt Østerby, strategisk byudvikler i Roskilde Kommune, Louisa Bisgaaard, forperson i Foreningen Bofællesskab.dk og Stine Klingenberg Madsen, kontor- chef i Indenrigs- og Boligministeriet
Bilden överst: Fællesbygg Køge Kyst är Danmarks första byggemenskap i form av ett flerbostadshus. Huset med sina 45 lägenheter, fyra terrasser, två växthus och många gemensamma lokaler var inflyttningsklart 2021. Arkitekt Vandkunsten.
Föreningen Bofællesskab.dk drivs av frivilliga krafter, inte av princip men på grund av brist på resurser. Nu har det börjat ljusna och föreningen har kunnat anställa två personer på deltid, en kamrer, Marit Nolsøe Nielsen och en kommunikatör, Laura Lyng Munkø.
Föreningen är aktiv i allt fler projekt och har tillsammans med olika samarbetspartners. Resultatet är att nyhetsbrevet åter kan komma efter en paus på nästan ett år.
Novemberbrevet handlar bland annat om deras fem startpaket för startargrupper, om föreningens kunskapsbank, nya skrifter och projekt som är i gång. Läsvärt,!
Sedan 1 januari 2020 kan byggemenskaper få statligt stöd, så kallat startbidrag, från Boverket. Stödet riktar sig till grupper av enskilda hushåll, som bildat en ekonomisk förening i syfte att anordna bostäder för medlemmarna i föreningen. Stödet ska användas till kostnader i det inledande skedet av projektet, alltså innan själva bygget kan påbörjas och byggkrediten kan börja lyftas.
Det här är en första uppföljning och en preliminär utvärdering av stödet. I rapporten beskrivs de byggemenskaper som fått startbidrag, med fokus på de planerade projektens läge, omfattning, karaktär och syfte samt vad startbidraget avsågs användas till, kompletterat med en kort lägesrapport från respektive byggemenskap i september 2021. Avslutningsvis kommenterar Boverket stödvillkoren utifrån hur stödet har fungerat att tillämpa.
Tio byggemenskaper av varierande storlek och karaktär och med olika upplåtelseformer har fått stödet. Boverket konstaterar att startbidraget har kommit till användning dels för att möjliggöra alternativa boendeformer i tillväxtregioner, dels för att kunna möta en begränsad men väl definierad efterfrågan på svaga marknader. Det handlar om bostadsprojekt som tillkommer på initiativ av intressegrupper inom civilsamhället, där och när det saknas professionella byggaktörer som är beredda att möta gruppens behov och önskemål på kommersiella villkor.
Tio projekt beskrivs i rapporten: Bostadsrättsföreningen Lyckan, Göteborg Kollektivhuset Röda Oasen, Malmö Byggemenskap Gården, Uppsala Hästen kooperativa hyresrättsförening, Ockelbo Lindberga by ekonomisk förening, Vingåker Kolmårdens byggemenskap, ekonomisk förening, Norrköping Bostadsrättsföreningen Villa Mälarhöjden, Stockholm Byggemenskap Lund ekonomisk förening, Lund Färjkarlbergets byggemenskap ekonomisk förening, Norrköping Andreastorpets Vänboende ekonomisk förening, Tanum
Bilden överst är från ett startmöte i Vingåker i april 2017 för projektet ”Ökat bostadsbyggande i Vingåker”. Nu är tre projekt på gång i Högsjö, Läppe och Österåker. Läs mer via länken!
Abstract Under the capitalist growth imperative, mainstream housing is connected to high social and ecological consequences. In light of the need for an alternative approach to housing, my thesis adopts a degrowth perspective to critically explore an alternative housing model: the Swedish kollektivhus (‘collective house’; co-housing). In the kollektivhus, residents have their own private apartment which is smaller than conventional dwellings but share common spaces and domestic work. Through a case study of the kollektivhus movement in Stockholm, I investigate how the kollektivhus model aligns with the values and practices of a degrowth imaginary, and how it might support a degrowth transition through the creation of alternative narratives that challenge hegemonic growth-oriented housing narratives. I conducted semi-structured interviews with kollektivhus residents and other actors in the Stockholm housing sector and coded them using thematic analysis. My findings suggest that the kollektivhus model, in some ways, enables practices that align with degrowth values such as care, autonomy, conviviality, and self-limitation. In other ways, however, it does not; constrained by the neoliberal context in which it is embedded, it cannot support for example, the values of de-commodification and, in some instances, self-limitation. My findings also illuminate alternative narratives that reflect housing aspirations that can provide an alternative storyline outside the growth paradigm, by showing that there is another way to live a ‘good life’ without striving for profit. Through a neo-Gramscian political economy framework, I discuss how these counter-hegemonic narratives might help to erode the legitimacy of hegemonic housing narratives and thus support a degrowth transition.
Överst kollektivhuset Tre Portar i Skarpnäck, ett av fyra kollektivhus där boende intervjuades i studien.
Över hundra personer från Sverige men också Norge och Finland följde Kollektivhus Nus webbinarium med Helena Westholm om hennes skrift ”De byggde gemenskap” i slutet av november. Nu kan du också se hennes presentation via YouTube:
Helena Westholm berättar om sin studie av tio bygg- och bogemenskaper och hur de kommit till.
Tio olika projekt presenteras: Botium i Växjö, Tersen i Falun, Lagnö Bo i Trosa, Hogslätts boende i Gerlesborg, Sofielund och Urbana villor i Malmö, Under samma tak och Majbacken i Göteborg, BiG Kornet i Mölndal och Kopparslagaren i Hudiksvall
Boken ”De byggde gemenskap” kan beställas från AB Svensk Byggtjänst eller från Centrum för Boendets Arkitektur vid CTH i Göteborg.
Den 18 november ordnade Kollektivhus Nu ett webinarium med Helena Westholm om hennes studier av tio olika bygg- och bogemenskaper ”De byggde gemenskap”. 90 personer deltog, inte bara från Sverige utan också från Finland och Norge. Webinariet finns nu på YouTube:
Helena har samlat spännande kunskap och erfarenheter att ta vara på i startgrupper och av alla intresserade!
I det Vinnova-stödda projektet Divercity publiceras fortlöpande material om byggemenskaper, hur processen kan se ut, hjälpmedel av olika slag, videoinspelningar, utbildningsmaterial och mycket mera.
2015 gjorde Kollektivhus NU/Kerstin Kärnekull en genomgång av varför några kollektivhus hade upphört att fungera. I Bo tillsammans nr 37 sammanfattades resultatet så här av Ulrika Egerö:
De flesta av de kollektivhus som byggts i Sverige lever i
högönsklig välmåga. Men några hus har upphört att vara bogemenskaper. För att
minska risken för att ytterligare hus går samma öde till mötes har Kerstin
Kärnekull på uppdrag av årsmötet 2014 gjort en genomgång av hus som inte längre
fungerar. Av de ca 55 hus som byggts enligt modellen att de boende ska bidra
med eget arbete har nio upphört att vara kollektivhus.
Eftersom det är så få hus det handlar om är det svårt att
dra några slutsatser. Flera av husen tycks inte ha haft några tydliga
formuleringar kring vad som förväntas av samtliga boende. Redan inledningsvis
eller ganska tidigt har många ointresserade flyttat in och på grund av de
oklara reglerna kunnat bo kvar. Ofta har husen också haft svårt att få till bra
former för att rekrytera kollektivhusintresserade till lediga lägenheter. I
vissa av husen har det varit helt andra orsaker, som konflikter eller huset
sålts till en oengagerad fastighetsägare.
Samtidigt kan vi konstatera att i flera kollektivhus fungerar olika former av frivillighet kring middagar och andra aktiviteter bra, även i kombination med att lediga lägenheter förmedlas utan att kollektivhusintresserade väljs ut särskilt. Men undertecknad tror att risken för att ett kollektivhus läggs ner minskar om huset har ett stort och tydligt grupptryck för gemensamt arbete och bra sätt att hantera även djupare, ideologiska konflikter.
Överst: Kollektivhuset Svärdet ingick i ett större kvarter med hyresrätter (ritat av Bengt Lindroos). När hela kvarteret såldes till de boende 2009 beslöt den nybildade bostadsrättsföreningen att kollektivhusdelen skulle upphöra. Övergång till bostadsrätt har lett till avkollektivisering i några ytterligare fall.
