En ny studie av 7 av 49 cohousing-projekt i Bryssel-regionen i Belgien har just publicerats. Rapporten sammanfattas på engelska:
In recent years, cohousing projects have flourished in Brussels, particularly in the central working-class neighbourhoods, with the support of associations and certain political stakeholders. This article takes a closer look at the reasons for their success. Based on a two-year field survey of nine cohousing projects, it also analyses the architectural typologies associated with them and the ideological principles underlying them, as well as the uses made of them by the residents. In particular, the article highlights the discrepancies which may exist between a spatial vocabulary based on the desire to promote the creation of community life, and the uses and expectations of the targeted disadvantaged population.
Karta över Bryssel med bogemenskaper. De flesta finns i den nordvästra delen av staden.
Håkan Thörn, Henrik Gutzon Larsen, Pernilla Hagbert och Cathrin Wasshede har studerat kollektivhus, bygg- och bogemenskaper i Sverige, Danmark, Hamburg och Barcelona. De har studerat co-housing som ett alternativ för långsiktigt hållbar stadsutveckling.
Håkan Thörn sammanfattar slutsatser från forskningsprojektet i Göteborg i september 2019 vid konferensen ”Socialt byggande och självbyggeri”
Syftet har varit att kritiskt utforska co-housing ur socialt, ekonomiskt, politiskt och miljömässigt perspektiv. I boken analyseras Sambandet mellan cohousing ur olika de olika perspektiven och i relation till lokal demokrati, urban aktivism, familjeliv, rumslig logik och socioekologi.
Nu finns rapporten ”Contemporary Co-housing in Europe. Towards Sustainable Cities?” från Göteborgsprojektet på engelska att ladda ned gratis här.
Under 2020 kommer en svensk version på Korpen förlag.
Ingela Blomberg and Kerstin Kärnekull have written an article about the stony history of cohousing in Sweden, published in Built Environment volume 45, Number 3.
Danmark har flest bogemenskaper i världen. Det också där de första byggdes i början på 1970-talet. Nu är Danmark återigen i täten, tack vare stora satsningar på nya projekt. Det kunde en svensk studiegrupp konstatera i juni. Under en intensiv dag, ordnad av Föreningen för byggemenskaper, besöktes fyra projekt, äldre och nyare.
På fotot ovan syns Klara Korsgaard, som informerar om den nya byggemenskapen, som ska börja byggas i höst i Köge.
Kerstin Kärnekull var med på resan och har skrivit en utförlig rapport om det trettioåriga, väl fungerande Jystrup Savverk, där gruppen hamnade mitt i en arbetshelg, Danmarks största projekt med extra allt, Munksjö gård från 2000, plusenergihusen i Bogemenskapen Svalin från 2012 och tomten för Danmarks första byggemenskap för ett flerbostadshus, Faellesbyg Köge Kyst. Alldeles intill pågick bygget av ett pilotprojekt med en bogemenskap för seniorer med lång kö av intresserade.
Flera av projekten ligger i Roskilde, en kommun som uppmuntrar bygg- och bogemenskaper på många sätt och som har gjort detta i mer än tjugo år.
Guide för resan var Silje Eröy Sollien från arkitektkontoret Vandkunsten, arkitekterna bakom Jystrups Saavark och för Faellesbyg Köge Kyst.
Aktion Arkiv bjöd in till vittnesseminarium den 12 april med och om arbets- och forskargruppen BiG på Arkitektur- och Designcentrum, ArkDes på Skeppsholmen. Moderatorer var Sara Brolund de Carvalho och Helena Mattsson.
BiG-gruppen och Dick Urban Vestbro (till vänster) under seminariet på ArkDes.
Gruppen Bo i Gemenskap bildades 1976 av tio kvinnor. Syftet var att verka för en, på den tiden, ny typ av kollektivhus som hushållar med resurser, ökar gemenskapen, uppmuntrar samarbete mellan de boende och gör vardagslivet mindre arbetsamt och vardagen roligare. Idag består gruppen av Ingela Blomberg, Kerstin Kärnekull, Gunilla Lundahl, Ann Norrby, Inga-Lisa Sangregorio och Sonja Vidén.
De sex BiG-medlemmarna fick inledningsvis svara på tre frågor: Vad var det viktigaste för dig när ni startade BiG? Vad var din personliga drivkraft och intresse? Vad är BiGs mest betydelsefulla bidrag?
Sedan följde en friare diskussion om hur gruppen arbetat och vilka andra organisationer som varit viktiga. Sara Brolund de Carvalho kommer att sammanställa vad som sades. Hon har också tagit fram en tidslinje med gruppens skrifter och studieresor som ska kompletteras med ytterligare information. Seminariet finns också inspelat på band.
Om Bo i Gemenskap
BiG har skrivit Det lilla kollektivhuset: en modell för praktisk tillämpning, (Byggforskningsrådet 1982), Femton kollektivhus: en idé blir förverkligas, (Byggforskningsrådet 1992). Mer än 40 kollektivhus har byggts runt om i Sverige med stöd av modellen.
Andra publikationer: “Kollektivhus idag” (2000) av Inga-Lisa Sangregorios, “Bygga seniorboende tillsammans (Svensk Byggtjänst) med Ingela Blomberg och Kerstin Kärnekull (2014).
Några av böckerna som BiG-gruppen skrivit eller medverkat i.
BiG-gruppen är fortfarande aktiv och gör studiebesök, håller föredrag och skriver artiklar. Nästa resa går till Göteborg i början på maj
Vad är ett vittnesseminarium?
Vittnesseminarium är en seminarieform som bygger på en metod att personer som deltog (eller var beslutsfattare) under en viss tid minns och berättar i dialog med forskare och andra. I nästa steg dokumenteras vittnesmålen och skapar nya källor samt kan visa på nya fält och frågor. I detta sammanhang rör det sig framförallt om påverkan på bostadspolitiken i relation till kollektivhus.
Aktion Arkiv arbetar med arkitektur- och urbanforskning och har utvecklat en form av deltagande historieskrivning genom aktioner som för samman olika aktörer och publiker kring urbana kulturella, historiska och politiska frågeställningar. Aktion Arkiv består av Sara Brolund de Carvalho, Meike Schalk och Helena Mattsson.
Ett av startarmötena för Divercity i Arkitekturskolan på KTH den 31 januari. 19 parter deltar, 22 personer på plats.
Fler byggemenskaper ska bidra till mångfald i stadsutvecklingen
Nu har samverkansprojektet “DIVERCITY – byggemenskaper för
mångfald i stadsutvecklingen” startat upp. Tack vare stöd från Vinnova kan 19
organisationer tillsammans bana väg för fler byggemenskaper i Sverige.
Projektet kommer pågå i två år och leds av Föreningen för Byggemenskaper.
Projektets mål är att förbättra förutsättningarna för
byggemenskaper genom utveckling av policy, tjänster och verktyg, främst riktade
till byggrupper och kommuner.
– Den hållbara staden kan inte byggas för medborgarna, utan
den måste byggas av och med dem, säger Joachim Widerstedt, projektledare för
samverkansprojektet. Byggemenskaper ger invånare inflytande över sin livsmiljö.
Joachim Widerstedt och Karin Kjellson i Föreningen för
Byggemenskaper tog initiativet till ett nationellt samverkansprojekt 2016, och
konstellationen har vuxit sedan dess.
– DIVERCITY är den största satsningen på byggemenskaper som
gjorts i Sverige. För att nå målet om fler genomförda byggemenskaper krävs att
byggrupper, kommuner och företag arbetar tillsammans.
Utöver de parter som redan är anslutna till projektet finns
möjligheter för nya aktörer att få stöd. För byggrupper erbjuds kostnadsfri
rådgivning liksom många kunskapsbyggande aktiviteter, bland annat inom juridik
och finansiering. Kommuner kan bland annat få stöd att utveckla sina rutiner
och processer i arbetet med byggemenskaper.
– Vi vill bjuda in alla som är nyfikna att ta kontakt med
oss, säger Karin Kjellson. Vi hjälper er vidare utifrån era behov. Det finns en
mycket bred kompetens bland projektdeltagarna, så vi kan besvara de flesta
frågor som rör byggemenskaper.
På projektets hemsida divcity.se finns ett kalendarium som fylls på med kommande evenemang. Efter hand kommer hemsidan också fyllas med användbart material som kan laddas ner kostnadsfritt.
Pehr-Mikael Sällström och Åsa Kallstenius avslutar startarmötet den 29 januari hos Kairos Future.
Var finns alternativen för alla som inte har råd att köpa eller hyra dyra bostäder och som vill leva hållbart? Vad kan bidra till nya boendeformer som underlättar för de som vill leva mer resurssparande, delande och inkluderande?
Det ska projektet Elastiska hem bidra med svar på. Kod
Arkitekter leder arbetet tillsammans med 21 olika parter: Arkitekter, kommuner,
brukare, byggbolag, akademi, fastighetsägare, konsultbolag, designbyrå,
försäkringsbolag, digitaliseringsföretag, myndighet och branschorganisationer. Kollektivhus
Nu är med som en i gänget.
Den 29 januari var det startmöte i Stockholm hos Kairos Future. De flesta av de 21 olika parterna fanns på plats och bidrog med olika korta inlägg. Kollektivhus NU/Kerstin Kärnekull lyfte fram kollektivhusens långa praktiska erfarenhet av samarbete och delning. Sådan kunskap blir användbar i projektarbetet. Nu är detta igång och ska pågå 2019 – 2020. Rapporter kommer!
Boverket har beviljat drygt 140 miljoner kronor till projekt som främjar ett innovativt och hållbart bostadsbyggande med minskad klimat- och miljöpåverkan. Stöd har bland annat beviljats för effektiva byggprocesser och projekteringar, självstyrning av uppvärmning och ventilation, innovativa träkonstruktioner, energieffektivisering, återanvändning av byggnadsmaterial samt digitala lösningar.
Bland projekten finns också flera projekt med socialt och ekologiskt hållbara flerbostadshus, ”The Colive Enabler”, Self Build City och Anpassningsbara Bostäder över Tid.
Stödet gick att söka under hösten 2018 för att utveckla eller använda en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process. Totalt kom det in 152 ansökningar varav 60 har beviljats stöd. Sökande har framför allt varit företag, men även universitet, kommuner och föreningar har sökt stöd.
De beviljade projekten avser både förstudier och genomförandeprojekt och har fokus på experimentell utveckling, forskning eller processinnovation.
– Många företag har innovativa och klimatsmarta idéer om bostadsbyggande och därför har intresset för stödet varit stort. Ett grundkrav för att beviljas stöd är att resultat och erfarenheter av genomförda åtgärder ska spridas. Därför är det vår förhoppning att många av åtgärderna kommer att få ett genomslag i bostadsbyggandet framöver, säger Hans Lindgren, handläggare på Boverket.
”Cohousing. L’arte di vivere insieme” har sammanställts av HousingLab i Milano och kom ut i maj 2018.
I maj kom en italiensk bok om kollektivhus, sammanställd av HousingLab i Milano ”Cohousing. L’arte di vivere insiemi”. Boken innehåller principer, erfarenheter och en kartläggning av de cirka 30 kollektivhusprojekt i Italien som är inflyttade. Dessutom är ytterligare fyra på väg att byggas och sex grupper har tillgång till en tomt eller en fastighet.
Författarna bakom boken genomför just nu en presentationsrunda i september – oktober till bland annat Venedig, Genua, Turin och Trento . Allt enligt ett nyhetsbrev från HousingLab i Milano.
Liat Rogel berättar om den nya kollektivhusboken ”Cohousing. L’arte di vivere insieme/Cohousing. Konsten att leva tillsammans” på ett av många presentationsmöten runt om i Italien.
Danska bogemenskaper/bofaellesskaber är världsberömda som först (1972) och flest. Men det har saknats bra beskrivande och kvantitativa studier. Nu har två forskare presenterat artikeln An alternative for whom; The evolution and socio economy of Danish cohousing, som skildrar historien bakom och utvecklingen av de danska bogemenskaperna för alla åldrar liksom en studie av vilka som bor i dessa.
Danska bofaellesskaber för alla åldrar. De flesta av de 110 på kartan finns nära större städer eller universitetsorter. Källa P. Jakobsen och H.G. Larsen (2018).
Även om Danmark har relativt flest bogemenskaper i världen är det ändå ganska få lägenheter det handlar om. Jakobsen och Larsens studie bygger på intervjuer med boende i 110 bofaellesskaber för alla åldrar. Antalet lägenheter anges till 2 500. Dessutom finns det mer cirka 7 000 lägenheter i seniorbofaellesskaber enligt en annan studie av Realdania eller mellan 250 och 300 enheter. Sammantaget finns det cirka 10 000 lägenheter i boegemenskaper i Danmark.
I studien beskrivs tre etapper i utvecklingen där reglerna för danskt bostadsstöd har stor betydelse för vad som byggs och framförallt för vilka upplåtelseformer som valts. I Sverige är de flesta kollektivhus upplåtna med hyresrätt, men i Danmark är en stor majoritet äganderätter.
Det bidrar troligen till att välutbildade och människor med goda inkomster är vanligare än i andra boendeformer i Danmark enligt artikeln.
Källa: Peter Jakobsen & Henrik Gutzon Larsen (2018): An alternative for whom? The evolution and socio-economy of Danish cohousing, Urban Research & Practice, DOI: 10.1080/17535069.2018.1465582
