Att bo i gemenskap
Danska kommuner tror på bygg- och bogemenskaper. Det förstår man när man läser artikeln från den danska föreningen för bofællesskaber, bofællesskab.dk, om hur många danska kommunerna arbetar :
Liknande initiativ saknas helt i Sverige, förutom i Uppsala. Där har också två projekt blivit inflyttningsklara under 2021, Gården och Rudbeckia i Södra Rosendal.
Ett fint exempel från Danmark är hemsidorna hos Randers kommun.
Mer information om föreningen och det planerade huset i Kålltorp finns på hemsidan www.alvarum.nu
Bild: Siegel Architecture
Att bo i kollektivhus och bogemenskaper minskar ensamhet och skapar möjligheter, också under en pandemi. Det framgår av den nya rapporten från Medborgarnas coronakommission som publicerades den 23 februari 2022. I rapporten finns en delrapport om boendet ”Bostaden som skydd mot smitta och isolering”:
Pandemidebatten har hittills i hög grad gällt förhållandena inom äldreomsorgen och sjukvården och få har reflekterat över bostadens roll i sammanhanget. Samtidigt är det uppenbart att boende som hör ihop med hemtjänst, eller kvaliteten på boende inom äldreomsorgen, har stor betydelse för hur du som individ klarar av smittspridning och allvarlig sjukdom.
Likaså är det uppenbart att bostäder i områden där många människor arbetar i serviceyrken och måste åka fysiskt till jobbet varje dag kan begränsa människors möjligheter att hålla sig smittfria. Anställda utan möjlighet till flextid har svårt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer att bara åka kommunalt när det går att hålla stora avstånd på tunnelbanan och bussarna.
En annan aspekt är vad ensamhet och isolering fått för konsekvenser på kort och lång sikt. Att inte känna sina grannar, att inte kunna förflytta sig eftersom kollektivåkande ska undvikas och bli hänvisad till den egna bostaden är något som i hög grad drabbat ensamstående och sjuka, särskilt den stora gruppen äldre. Konsekvenserna går ännu inte att överblicka.”
Hela rapporten finns att hämta på hemsidan för Medborgarnas Coronakommision.
From Counter-cultural Practices to
Cluster Cohousing and Hall Cohousing in Zurich, Switzerland
New forms of housing are to be found in Switzerland. Cluster Cohousing and Hall Coliving are two examples from Zürich. Maryam Khatibi has studied them in-depth and also written about the historic development of cohousing and other alternative forms of living and housing in Central Europe.
Her article has been translated to Swedish and published in Bo tillsammans nr 61.
The unabridged article in English can be found here:
About Author – Maryam Khatibi is an Architect and PhD candidate at department of Architecture and Urban Studies, DAStU, Politecnico di Milano in Italy. She has been the project leader of Collaborative Housing in Zurich (2020-21) supported by SEED funding ISCN, EPFL, Switzerland. She has been the co-author of Scales of Interiors: Parks, Garden, Objects (2019) and collaborates with developing tools for transdisciplinary, participatory process design and co-occupancy evaluations.
Ur innehållet: Röstånga R:ekoby växer ram, Nätverk för socialt byggande bildas, Lång erfarenhet av hållbara boegemenskaper, Klusterbostäder och hallbostäder i Zürich, Åtta förslag till Karolina Skog och inspirerande dansk bok om bofællesskaber!
Maryam Khatibis originalartikel på engelska om om kollektivboendets historia i Centraleuropa och hennes forskning om nya boendeformer i Zürich finns att läsa här.
Byggemenskapen Gården i Södra Rosendal i Uppsala blev klar i somras. Tidningen Södra Staden har varit på besök och träffat några av de boende i husets 35 lägenheter.
Ovanligt nog finns det både hyresrätter och bostadsrätter. Och ovanligt nog har huset kommit till som en byggemenskap, dvs de boende har varit sina egna byggherrar. Och ovanligt nog är huset byggt i trä!
Läs mer på föreningens egen hemsida. Gården har också en grupp på facebook.
Arbetet med byggemenskapen Gården finns beskrivet i en rapport att hämta från Vinnovaprojektet Divercity.
Bilden överst kommer från artikeln i Södra Staden.
Äntligen finns det en grundlig presentation av danska bofællesskaber – ”Bofællesskaber 1970 -> i dag” med Michael Asgaard Andersen som redaktör. I boken finns en genomgång av utvecklingen från de första självgrodda projekten Tostrup Mark, Sættedammen och Skråplanet , decennium för decennium, fram till dagens uppifrånplanerade seniorprojekt, Kamelia Hus.
Fyra projekt från varje decennium beskrivs ingående och kompletteras av dessutom sex fördjupande texter ur olika perspektiv. Michael, arkitekt och lärare vid Konstakademins arkitektskola och författare till många böcker om arkitekter och arkitektur, bidrar själv med att sätta in bofællesskaben i sitt historiska sammanhang med föregångarna enkökshus och kollektivhus med service.
Antropologen Mark Vacher skriver om vad det kan betyda att bo i gemenskap med stöd av intervjuer med flera boende. Henrik Gutzon, kollektivhusforskare och kulturgeograf har ett avsnitt om hur olika upplåtelseformer påverkat vilka som kunde ta initiativ till och flytta in i boggemenskaper under olika perioder
och flytta in i bofællesskab under olika tidsperioder, beroende på bostadspolitiska villkor. I ett kapitel diskuterar aantropolegen Annette Høite Hansen olika former av gemenskap; praktisk gemenskap, gemenskap baserad på åtaganden och värdebaseraded gemenskaper. Forskaren och psykologen Anu Sirén skriver om danska och internationella erfarenheter av seniorbofællesskaber och varför de blivt så framgångsrika. Avslutningsvis diskuterar Michael Asgard Jensen och David Tapias Monné, lärre och forskare vid Arkitektskolan i Århus hur framtidens bofællesskaber kan utformas.
Boken är illustrerad med fantastiska fotografier av Laura Stamer.
Följande projekt finns dokumenterade:
1970-tal
Tostrup Mark
Sættedammen
Skråplanet
Tinggården
1980-tal
Frugthaven
Overdrevet
Jærnstöberiet
Jystrup Saaverk
1990-tal
Tubberupvänge II
Mariendals vej 14-18
Hertha levefællesskab
Glasværket
2000-tal
Munksøgård
Egebakken
Hallingelille
Lange eng
2010-tal
Köbmagergade Seniorbo
Studielandsbyen
Byfællesskabet Thomas B.
Kamelia Hus
Det enda som saknas i en fullödig bok är planritningar över gemensamma lokaler och bostäder. Istället finns det flygfoton över varje projekt, som visar projekten i sin omgivning.
Boken är utgiven av Strandberg publishing och rekommenderas stark till alla det minsta intresserade av hur goda boendemiljöer kan skapas av och genom de boende själva. Och hur ett gott vardagsliv kan formas och leva vidare över tid.
Bilden överst visar fælleshuset i Sættedammen, ett utsnitt av ett av fotografierna i boken.
Forskare vid Göteborgs universitet har fått ett stort Vinnova-anslag till ett tvärvetenskapligt projekt tillsammans med bland andra Egnahemsfabriken i Tjörn och Föreningen för Byggemenskaper.
Bakgrund är den allvarliga bostadsbristen i Sverige. Det har påverkar levnadsförhållanden för grupper med svagare ekonomi. Med det här initiativet lär vi från och vidareutvecklar tidigare forsknings- och innovationsprojekt och deras rikedom av samlad kunskap kring gemensamt byggande och boende för ekonomiskt svaga grupper, i syfte att konkret skapa bygg- och bogemenskaper för och med dessa grupper.
Medverkande: Jaan-Henrik Kain, Jenny Stenberg, GRI-GU; Söderhamns kommun; Maria Nordström, Andreas Helgesson, Stenbacken boende och arbetskooperativ; Jesper Bryngelsson, Hyresgästföreningen; Tinna Harling, Egnahemsfabriken Tjörn; Föreningen för byggemenskaper; MICOLL-bostadsnätverket i Bergsjön.
Fallstudieområde: Att påbörja genomförande av program för bygg- och bogemenskaper för ekonomiskt svaga grupper i en eller flera svenska kommuner.
Målbilden är att minst en kommun har startat en process för bygg- och bogemenskaper för bostäder till rimligt pris. Projektet löper på fyra år och består av tre arbetspaket:
1. Att bearbeta resultat från tidigare forskning i en form som på en operativ nivå passar bostadssituationen för ekonomiskt svaga grupper;
2. Att påbörja genomförande av program för bygg- och bogemenskaper för ekonomiskt svaga grupper i en eller flera svenska kommuner;
3. Att i kollaborativ form med den breda gruppen intressenter bearbeta och sprida bearbeta och sprida lärdomarna.
Bilden överst: Stenbackens arbets- och boendekooperativ medverkade på Socialt byggande i november 2021. Nu deltar Maria Nordström och Andreas Helgesson i Vinnovaprojektet om Bostadsinnovationer underifrån.
I Spanien i tisdags 18/1 beslöt regeringen i sitt nya bostadspolitiska program för 2022-25 om ett stöd till investeringar i kollektivhus på max 420 € per kvadratmeter eller totalt 50 400 € per projekt.
Projekten ska garanteras tomträtt eller liknande i minst tjugo år och uppfylla vissa klimatmål.Ett steg i rätt riktning! En läsvärd artikel i ämnet: https://plainsmenpost.com/…/the-community-life-that…/
Mer information på spanska eller engelska via regeringens hemsida.
Barcelona uppmuntrar kollektivhusbyggande, informerar och ger markanvisningar: https://www.habitatge.barcelona/…/access-to…/cohousing
Där finns också en informationsvideo om cohousing i Barcelona.
Ovan Stadshuset i Madrid, värd för seminariet Togather i april 2019 då ett stort atnal kollektivhusprojekt presenterades, spanska och internaionella.
NEWS – 20 DECEMBER 2021 – COMMUNICATION BK
Quantitative data on collaborative housing are currently scattered or even only available upon request, and lack standard definitions. This prevents a comparative understanding of the challenges and opportunities that these housing forms offer. Furthermore, comparative data are needed to facilitate mutual learning and communication amongst users across countries and regions.
The recently completed Co-Lab Mapping project (funded by the NWO KIEM Creative Industries grant in 2019-2020) was the first step to map and provide a scientifically-validated categorisation of the different collaborative housing forms in Europe in a visualisation tool. The next step will consist of aggregating and refining dispersed data in a coherent and comparable way.
In a new round of the FAIR data fund, researchers from Architecture and the Built Environment were again among the winners. Darinka Czischke and Sara Brysch (Management and the Built Environment) received funding for refining existing datasets on collaborative housing, in line with the FAIR principles (Findable, Accessible, Interoperable and Reusable).
The FAIR Data Fund will allow Darinka, Sara and their team to refine their existing datasets and make them FAIR. The published datasets create a solid basis for comparative and quantitative studies on collaborative housing.
Källa: Delft University of Technology
Read more about Co-Lab Housing Research, research about collaborative housing and about COVID.
Above: Sara Brysch, project leader, Co-Lab Housing Research
