Ur innehållet: Inflyttning pågår i ett gemenskapsboende i Stockholm, studiebesök från Portugal och Tyskland, kommunal borgen som ett sätt att fler kollektivhus kan byggas, flera sätt att få inkomster till föreningen, dags för Öppet Hus i kollektivhus och bogemenskaper, konferensen Ideburet och socialt byggande i Bergsjön i oktober.
Kategori: Läsvärt
Nytt nummer av Bo tillsammans 16 maj
Nya numret av Bo tillsammanshandlar om en planerad byggemenskap i Trelleborg, årsmöte och idébytardag i Göteborg, kollektivhuset Orion i Fruängen för 35 år sedan, besök i en bogemenskap i Berlin, många aktuella forskningsprojekt och en högläsningscirkel i Gävle.
Nytt stort bofælleskab i Köpenhamn
Nu börjar detaljplanen bli klara för ett stort bofællesskap på Nørrebro i Köpenhamn. Totalt handlar det om 100 lägenheter, i första hand för familjer.
Bakom planerna står Urbania CPH i samarbete med AKB København och KAB. Bostadshusen kommer att ha mellan 4 och 7 våningar. När projektet är klart blir det den första bogemenskapen för alla åldrar i ett innerstadsläge på mycket länge i Köpenhamn. Det senast tillkomna var Bo-90 från 1992 med 17 lägenheter.
Nyfiken på danska bogemenskaper? På den danska organisationen Bofællesskab.dks hemsida kan du söka bland hundratals existerande projekt och startargrupper.
Överst: Det nya projektet med 100 familjebostäder i en bogemenskap på Nörrebro i Köpenhamn. Illustration Vandkunsten.
Startbidrag till bogemenskaper – i Syd-Holland
Under 2022 kan startargrupper få ett bidrag på 15 000 € i provinsen Zuid-Holland i Nederländerna. Bidraget är tänkt för att ge startargrupper möjlighet att anlita en konsult, som kan stötta i de första stegen av planeringen. Gruppen behöver ha bildat en förening, ha stöd från kommunen och dessutom en möjlig tomt att bygga på. Projektet måste bestå av minst fem lägenheter.
Totalt har 275 000 € avsatts för 2022, vilket motsvarar 18 grupper. Kommer det fler ansökningar blir det lottdragning. För att få fler att söka ordnar den nederländska organisationen för bogemenskaper för seniorer, LVGO, ett webbinarium den 6 december (på nederländska).
Mer information finns på LVGOs hemsida och hos regionen Zuid-Holland.
Fotot överst visar Centraal Wonen Delft, en av Nederländernas många bogemenskapsprojekt.
Fællesmark – årets lokala förening i Danmark
En dansk startargrupp för ett bofællesskab har nyligen fått 100 000 Dkr i pris somn årets lokala förening. Gruppen har köpt mark på halvön Tuse Næs i Holbæk på Själland och ska skapa en bogemenskap med höga krav på miljöhänsyn och biodiversitet. De samarbetar också med andra lokala organisationer och med kommunen.
Läs mer om priset, om hur kommunen skriver om projektet och på Fællesmarks egen hemsida .
Fäöreningen vill bygga uthålligt och klimatsmart och har tagit fram en vägledning för alla intresserade.
Överst en flygvy över projektet (källa hemsidan).
Hur kan bogemenskaper få bättre förutsättningar?
I augusti 2022 startade forskningsprojekt ”Hur kan förutsättningarna för socialt hållbara boendegemenskaper förbättras?”. Elisabeth Ahlinder, Ida Borg och Anna Granath Hansson vid Forum för Bostadsforskning i Stockholm har fått anslag från Formas för det gemensamma forskningsprojektet
Så kallad ”collaborative housing”, eller fritt översatt till svenska ”boendegemenskaper”, är ett samlingsbegrepp för olika typer av initiativ baserade på självorganisering och kollektiva lösningar, som till exempel kooperativa boendeformer, byggemenskaper och co-housing. Denna typ av boende har en relativt lång historia i Sverige och internationellt, men har återigen fått stor uppmärksamhet under 2000-talet då de beskrivs som en möjlighet att skapa hållbara bostäder och bostadsområden, liksom att sänka boendekostnader. På grund av den komplexitet och rättsliga osäkerhet som uppstår i samband med uppstart av boendegemenskaper är dock formen i Sverige i dag främst ett alternativ för medelklassen, det vill säga personer som generellt redan har tillgång till bostadsmarknaden. Som en följd av detta, och till skillnad från flera andra länder, betraktas boendegemenskaper i Sverige ofta inte som en potentiell dellösning på bostadsmarknadsproblemen.
Syftet med forskningsprojektet är att skapa en forskningsöversikt över juridiska, ekonomiska och sociala förutsättningar av betydelse för möjligheten att utveckla konceptet till en socialt inkluderande bostadsform som är tillgänglig för en större krets av medborgare. Forskningsöversikten kommer att innehålla en systematisk kartläggning och analys av den befintliga internationella litteraturen om boendegemenskaper. Studien kommer att fokusera på tre teman: 1) potentiella initiativtagare, 2) möjliga samarbetsaktörer och 3) juridiska förutsättningar och därmed knyta an till de i Sverige aktuella problemen med att utveckla boendeformen.
Projektet pågår till juli 2023 och resultatet kommer att publiceras dels som en rapport på svenska (på Forum för Bostadsforsknings hemsida ) och som en vetenskaplig publikation. Projektet kommer att ha sitt första semiinarium den 17 februari 2023.
Forum för Bostadsforskning Stockholm (FBS) är ett samverkansinitiativ mellan Juridiska institutionen och Kulturgeografiska institutionen, SU, Institutionen för fastigheter och byggande, KTH, Fastighetsägarna Sverige och Sveriges Allmännytta.
Kommunal borgen behövs för bogemenskaper!
Bogemenskaper med kooperativ hyresrätt kan behöva kommunal borgen. En viktig erfarenhet från Hambo i Hammenhög. Men i Simrishamn medger inte kommunens nuvarande policy att detta är möjligt. I Nyköpings och Tanums kommuner har politikerna en annan inställning, och det har också bidragit till att Hogslätts Vänboende kunde byggas liksom nya bostäder i Kolmården.
För kommunerna innebär bostäder med kooperativ hyresrätt bostäder som är till för kommunens egna invånare och som inte kan användas som sommarbostad. Tala om samhällsnytta!
Vindmöllebakken – en bogemenskap på norska
Vindmöllebakken i Stavanger är en ganska nybyggd bogemenskap med 40 lägenheter och 520 kvm gemensamma lokaler. Utgångspunkt är att vinna genom att dela eller ”Gaining by sharing”.
I en ny video från Open House Oslo beskrivs projektet av arkitekterna och några av de boende. Projektet handlar om brukardeltagande, att dela på gemensamma ytor och aktiviteter liksom klimatsmarta lösningar.
Vindmöllebakken presenterades också vid arkitekturbiennalen i Venedig 2021. Arkitekter är Helen & Hard och filmen är gjord med stöd från Design and Architecture Norway (DOGA).
Fotot överst: Delar av de gemensamma lokalerna i Vindmöllebakken. Foto Pål Christensen.
Om boendeplanering, boinflytande, bofællesskaber och byggframtid
Sören Nielsen, Vandkunsten, höll ett inspirerande föredrag på Lund Architecture Symposium 2022. Roligt, underhållande, klokt och tankeväckande.
”Väldigt roligt att lyssna på Sören! Allt från att de rika personerna i Oslo som får stå ut med att ha en allmän badplats vid sina dyra hus till hur stor en lagom grupp är 30-40 personer, då kan man känna alla, träffa dem tillräckligt ofta för att inte behöva prata med dem varje gång, till att han ser fram mot att se hur husen åldras och hur man som arkitekt ska se till att inte dölja åldern.” (citat från en lyssnare)
Kan ses via Youtube här.
Bilden ovan är tagen av Jens Arnfred, Vandkunsten och används i föredraget för att illustrera skönhet och hur viktig tiden är för arkitekturen och stadsmiljöns utveckling.
Nu finns alla föredrag och seminarier från Socialt byggande
Nu ligger äntligen alla seminarier publicerade på dokumentationssidan på hemsidan: https://socialtbyggande.se/dokumentation-2021/
Samma filmer kan även hittas via konferensens youtubekanal, där hela 2021 års konferens finns samlad i en playlist:
Hur kan gemenskapen hållas levande i kollektivhus och bogemenskaper?
Kollektivhus NU medverkade i två av seminarierna. Det första handlade om hur gemenskapen i kollektivhus kan grundläggas och hållas levande. Tre projekt berättade om sina erfarenheter, Tunnan i Borås från 1980-talet, Tersen i Falun från 2000.talet och det nyinflyttade Hambo i Hammenhög. Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus NU, inledde och höll i seminariet. Dessutom medverkade Paul Fuehrer, forskare på Södertörns högskola som talar om mikroallmänningar:
Vad händer i Danmark, Finland och Norge? I England och i Frankrike?
I seminariet ”Nordiska spår” fick vi höra om läget i Danmark (med hundratals bofællesskaber), Finland (där Helsingfors stad gärna upplåter mark till byggemenskaper) och Norge (där Oslo kommun gjort en utredning om alternativa boendeformer). Kerstin Kärnekull var värd och inledde med en överblick:
Sile Eröy Sollien om Roskilde kommuns arbete i en kommun med minst 30 bofællesskaber på plats och fler på gång:
Oda Ellensdatter Solberg berättade om sitt arbete i Oslo med en utredning om alternativa boendeformer:
Salla Korpela, projektlots och initiativtagare till bogemenskapen Malta i Helsingfors beskrev hur man i Helsingfors satsar på stora flerbostadshus för byggemenskaper – men också på små tomter för mindre grupper:
Anna Falkenstjerne Beck beskrev en kartläggning av danska bofællesskaber som just pågår men också projektet Vænget som hon följer som projektlots:
Under den första dagen berättade också Kerstin Kärnekull om utvecklingen i England och Frankrike de senaste 20 åren där olika typer av bygg- och bogemenskaper har fått ökat stöd och också medverkat till allt fler bostadsprojekt. En kombination av aktiva startargrupper, organisationer som samarbetar, intresserade politiker och lagändringar har bidragit till utvecklingen:
Förberedelsernaa för nästa konferens om Socialt byggande är 2023 har redan börjat. Reservera den 14 och 15 oktober för en konferens i Bergsjön, Göteborg (preliminärt)!