Kategori: Läsvärt

Hur kan bygg- och bogemenskaper stöttas?

I en aktuell dansk rapport ”Fremme af bygge- og bofællesskaber” från november 2021 finns en rad konkreta förslag om hur bygg- och bogemenskaper ska kunna bli fler. I inledningen beskrivs vad de kan bidra med; allsidigare boendesammansättning, mer varierad arkitektur, hållbarare bostadsbyggande, större inflytande för de boende och goda förutsättningar för gemenskap.

Syftet med rapporten är att komma med förslag till hur lagstiftning kan ändras och hinder tas bort så att det blir lättare för brukardrivna bygg- och bogemenskaper.

Det viktigaste hindret är bristen på tydliga definitioner av olika begrepp. När begreppen inte finns i lagstiftningen blir det svårt att formulera vilka regler och förutsättningar som ska gälla för bygg- och bogemenskaper liksom att behandla bygg- och bogemenskaper i översikts- och detaljplaner. Huvudförslaget är därför att bygg- och bogemenskaper ska bli tydligt definierade och förankras i lagstiftningen.

Det andra stora hindret är bristen på kunskap om vilka regler och möjligheter som ska gälla vid finansiering och när man vill etablera och genomföra projekt på bästa sätt. Därför föreslår arbetsgruppen att det skapas ett centralt kunskapscentrum, som med uppgift att ta fram kunskapsbaserade vägledningar och samla in och förmedla kunskap om bygg- och bogemenskaper.

Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp knuten till det danska indenrigs- og boligministeriet med Ole Nielsen, direktør i Himmerland Boligforening, Line Barfod, advokat inden for kollektiver og bofæl- lesskaber ved Advokaterne Foldschack, Forchhammer, Dahlager & Barfod, Nina Kovsted Helk, filantropidirektør i Realdania, Christian Heebøll Hammer, analysechef i Finans Danmark, Anna Brandt Østerby, strategisk byudvikler i Roskilde Kommune, Louisa Bisgaaard, forperson i Foreningen Bofællesskab.dk og Stine Klingenberg Madsen, kontor- chef i Indenrigs- og Boligministeriet

Rapport om fremme af bygge- og bofællesskaber kan hämtas här:Ladda ner

Bilden överst: Fællesbygg Køge Kyst är Danmarks första byggemenskap i form av ett flerbostadshus. Huset med sina 45 lägenheter, fyra terrasser, två växthus och många gemensamma lokaler var inflyttningsklart 2021. Arkitekt Vandkunsten.

Nyhetsbrev från Bofællesskab.dk

Föreningen Bofællesskab.dk drivs av frivilliga krafter, inte av princip men på grund av brist på resurser. Nu har det börjat ljusna och föreningen har kunnat anställa två personer på deltid, en kamrer, Marit Nolsøe Nielsen och en kommunikatör, Laura Lyng Munkø.

Föreningen är aktiv i allt fler projekt och har tillsammans med olika samarbetspartners. Resultatet är att nyhetsbrevet åter kan komma efter en paus på nästan ett år.

Novemberbrevet handlar bland annat om deras fem startpaket för startargrupper, om föreningens kunskapsbank, nya skrifter och projekt som är i gång. Läsvärt,!

Nyhetsbrevet finns här.

Du kan också prenumerera på nyhetsbrevet via hemsidan bofaelleskab.dk (under rubriken kontakt).

10 byggemenskaper med startbidrag – ny rapport!

Sedan 1 januari 2020 kan byggemenskaper få statligt stöd, så kallat startbidrag, från Boverket. Stödet riktar sig till grupper av enskilda hushåll, som bildat en ekonomisk förening i syfte att anordna bostäder för medlemmarna i föreningen. Stödet ska användas till kostnader i det inledande skedet av projektet, alltså innan själva bygget kan påbörjas och byggkrediten kan börja lyftas. 

Det här är en första uppföljning och en preliminär utvärdering av stödet. I rapporten beskrivs de byggemenskaper som fått startbidrag, med fokus på de planerade projektens läge, omfattning, karaktär och syfte samt vad startbidraget avsågs användas till, kompletterat med en kort lägesrapport från respektive byggemenskap i september 2021. Avslutningsvis kommenterar Boverket stödvillkoren utifrån hur stödet har fungerat att tillämpa.

Tio byggemenskaper av varierande storlek och karaktär och med olika upplåtelseformer har fått stödet. Boverket konstaterar att startbidraget har kommit till användning dels för att möjliggöra alternativa boendeformer i tillväxtregioner, dels för att kunna möta en begränsad men väl definierad efterfrågan på svaga marknader. Det handlar om bostadsprojekt som tillkommer på initiativ av intressegrupper inom civilsamhället, där och när det saknas professionella byggaktörer som är beredda att möta gruppens behov och önskemål på kommersiella villkor.

Rapporten Startbidrag till byggemenskaperLadda ner

Tio projekt beskrivs i rapporten:
Bostadsrättsföreningen Lyckan, Göteborg
Kollektivhuset Röda Oasen, Malmö
Byggemenskap Gården, Uppsala
Hästen kooperativa hyresrättsförening, Ockelbo
Lindberga by ekonomisk förening, Vingåker
Kolmårdens byggemenskap, ekonomisk förening, Norrköping
Bostadsrättsföreningen Villa Mälarhöjden, Stockholm
Byggemenskap Lund ekonomisk förening, Lund
Färjkarlbergets byggemenskap ekonomisk förening, Norrköping
Andreastorpets Vänboende ekonomisk förening, Tanum

Bilden överst är från ett startmöte i Vingåker i april 2017 för projektet ”Ökat bostadsbyggande i Vingåker”. Nu är tre projekt på gång i Högsjö, Läppe och Österåker. Läs mer via länken!

Cohousing and degrowth

Charlotte Estey has written a master thesis in Human Ecology ”What Kind of Home Makes a ‘Good Life’? A critical exploration of the Swedish kollektivhus to support a degrowth transition”.

Abstract
Under the capitalist growth imperative, mainstream housing is connected to high social and ecological consequences. In light of the need for an alternative approach to housing, my thesis adopts a degrowth perspective to critically explore an alternative housing model: the Swedish kollektivhus (‘collective house’; co-housing). In the kollektivhus, residents have their own private apartment which is smaller than conventional dwellings but share common spaces and domestic work. Through a case study of the kollektivhus movement in Stockholm, I investigate how the kollektivhus model aligns with the values and practices of a degrowth imaginary, and how it might support a degrowth transition through the creation of alternative narratives that challenge hegemonic growth-oriented housing narratives. I conducted semi-structured interviews with kollektivhus residents and other actors in the Stockholm housing sector and coded them using thematic analysis. My findings suggest that the kollektivhus model, in some ways, enables practices that align with degrowth values such as care, autonomy, conviviality, and self-limitation. In other ways, however, it does not; constrained by the neoliberal context in which it is embedded, it cannot support for example, the values of de-commodification and, in some instances, self-limitation. My findings also illuminate alternative narratives that reflect housing aspirations that can provide an alternative storyline outside the growth paradigm, by showing that there is another way to live a ‘good life’ without striving for profit. Through a neo-Gramscian political economy framework, I discuss how these counter-hegemonic narratives might help to erode the legitimacy of hegemonic housing narratives and thus support a degrowth transition.

Överst kollektivhuset Tre Portar i Skarpnäck, ett av fyra kollektivhus där boende intervjuades i studien.