Läs om gamla kollektivhus och nya projekt i Röstånga, Bysjöstrand och Tanum, en vegansk startargrupp i Oslo och nyttan med statliga statbidrag i novembernumret av Bo Tillsammans.
Kategori: Läsvärt
Nyhetsbrev från Bofællesskab.dk
Föreningen Bofællesskab.dk drivs av frivilliga krafter, inte av princip men på grund av brist på resurser. Nu har det börjat ljusna och föreningen har kunnat anställa två personer på deltid, en kamrer, Marit Nolsøe Nielsen och en kommunikatör, Laura Lyng Munkø.
Föreningen är aktiv i allt fler projekt och har tillsammans med olika samarbetspartners. Resultatet är att nyhetsbrevet åter kan komma efter en paus på nästan ett år.
Novemberbrevet handlar bland annat om deras fem startpaket för startargrupper, om föreningens kunskapsbank, nya skrifter och projekt som är i gång. Läsvärt,!
Du kan också prenumerera på nyhetsbrevet via hemsidan bofaelleskab.dk (under rubriken kontakt).
Bo med avtal om att vara social
I Helsingborg pågår ett försök med en ny form av kollektivboende. Unga, nyankomna och svenska, bor tillsammans med äldre i ett f d pensionärsboende. Alla har åtagit sig att vara sociala minst två timmar i veckan. Försöket ska pågå till 2022. Mer att läsa finns i tidningen Hem & Hyra.
Bilden överst kommer från Hem&Hyras hemsida hemhyra.se.
10 byggemenskaper med startbidrag – ny rapport!
Sedan 1 januari 2020 kan byggemenskaper få statligt stöd, så kallat startbidrag, från Boverket. Stödet riktar sig till grupper av enskilda hushåll, som bildat en ekonomisk förening i syfte att anordna bostäder för medlemmarna i föreningen. Stödet ska användas till kostnader i det inledande skedet av projektet, alltså innan själva bygget kan påbörjas och byggkrediten kan börja lyftas.
Det här är en första uppföljning och en preliminär utvärdering av stödet. I rapporten beskrivs de byggemenskaper som fått startbidrag, med fokus på de planerade projektens läge, omfattning, karaktär och syfte samt vad startbidraget avsågs användas till, kompletterat med en kort lägesrapport från respektive byggemenskap i september 2021. Avslutningsvis kommenterar Boverket stödvillkoren utifrån hur stödet har fungerat att tillämpa.
Tio byggemenskaper av varierande storlek och karaktär och med olika upplåtelseformer har fått stödet. Boverket konstaterar att startbidraget har kommit till användning dels för att möjliggöra alternativa boendeformer i tillväxtregioner, dels för att kunna möta en begränsad men väl definierad efterfrågan på svaga marknader. Det handlar om bostadsprojekt som tillkommer på initiativ av intressegrupper inom civilsamhället, där och när det saknas professionella byggaktörer som är beredda att möta gruppens behov och önskemål på kommersiella villkor.
Tio projekt beskrivs i rapporten:
Bostadsrättsföreningen Lyckan, Göteborg
Kollektivhuset Röda Oasen, Malmö
Byggemenskap Gården, Uppsala
Hästen kooperativa hyresrättsförening, Ockelbo
Lindberga by ekonomisk förening, Vingåker
Kolmårdens byggemenskap, ekonomisk förening, Norrköping
Bostadsrättsföreningen Villa Mälarhöjden, Stockholm
Byggemenskap Lund ekonomisk förening, Lund
Färjkarlbergets byggemenskap ekonomisk förening, Norrköping
Andreastorpets Vänboende ekonomisk förening, Tanum
Bilden överst är från ett startmöte i Vingåker i april 2017 för projektet ”Ökat bostadsbyggande i Vingåker”. Nu är tre projekt på gång i Högsjö, Läppe och Österåker. Läs mer via länken!
Om ett levande kollektiv i Floda
10 vuxna och ett barn bor tillsammans i ett community i Floda. Läs mer i artikeln från allas.se.
Bilden överst: Från hemsidan allas.se
Bo tillsammans nr 59 15/9 2021
Nya numret handlar om inflyttningar i och ombyggnader av kollektivhus – men också om startbidrag till byggemenskaper och konferensen Socialt byggande den 18-19 november i Göteborg
Bilden ovan kommer från inflyttningen i den ombyggda lantmannaskolan i Hammenhög, nu kollektivhuset Hambo.
Cohousing and degrowth
Charlotte Estey has written a master thesis in Human Ecology ”What Kind of Home Makes a ‘Good Life’? A critical exploration of the Swedish kollektivhus to support a degrowth transition”.
Abstract
Under the capitalist growth imperative, mainstream housing is connected to high social and ecological consequences. In light of the need for an alternative approach to housing, my thesis adopts a degrowth perspective to critically explore an alternative housing model: the Swedish kollektivhus (‘collective house’; co-housing). In the kollektivhus, residents have their own private apartment which is smaller than conventional dwellings but share common spaces and domestic work. Through a case study of the kollektivhus movement in Stockholm, I investigate how the kollektivhus model aligns with the values and practices of a degrowth imaginary, and how it might support a degrowth transition through the creation of alternative narratives that challenge hegemonic growth-oriented housing narratives. I conducted semi-structured interviews with kollektivhus residents and other actors in the Stockholm housing sector and coded them using thematic analysis. My findings suggest that the kollektivhus model, in some ways, enables practices that align with degrowth values such as care, autonomy, conviviality, and self-limitation. In other ways, however, it does not; constrained by the neoliberal context in which it is embedded, it cannot support for example, the values of de-commodification and, in some instances, self-limitation. My findings also illuminate alternative narratives that reflect housing aspirations that can provide an alternative storyline outside the growth paradigm, by showing that there is another way to live a ‘good life’ without striving for profit. Through a neo-Gramscian political economy framework, I discuss how these counter-hegemonic narratives might help to erode the legitimacy of hegemonic housing narratives and thus support a degrowth transition.
Överst kollektivhuset Tre Portar i Skarpnäck, ett av fyra kollektivhus där boende intervjuades i studien.
Ensamt eller gemensamt?
Evelina Arvidsson och Sebastian Fahlqvist har skrivit en kandidatuppsats om boendets betydelse för social hälsa. Åtta ensamboende i vanliga bostäder och i bogemenskaper intervjuas. I uppsatsen beskrivs bland annat att kontakten med grannar är mycket vanligare och viktigare i bogemenskaper. Uppsatsen ger inga svar på sambandet mellan boendeform och hälsa, men är väl värd att läsa.
Bilden överst visar en plan för Sällbo i Helsingborg där äldre och yngre bor tillsammans. Sällbo är inte med i studien, men ett exempel på ett gemenskapsboende som fungerat väl också under pandemin.
Tanter vill ha fler kollektivhus!
Fler kollektivhus skulle minska ensamheten bland de äldre och bidra till ett mer hållbart och effektivt utnyttjande av resurser och bostäder. Det skriver författarna till rapporten Kollektivhus och tanter, Birgit Assarson, fd departementstjänsteman och boende i kollektivhuset Sockenstugan och Kerstin Kärnekull, arkitekt SAR/MSA, medlem i forskargruppen Bo i Gemenskap (BIG) och boende i kollektivhuset Färdknäppen i en debattartikel på bostadspolitik.se.
Varför det behövs fler kollektivhus beskriver Birgit och Kerstin i rapporten Kollektivhus och tanter, utgiven av Arena Idé i maj 2021.
Rapporten presenterades på ett seminarium den 31 maj. Förutom författarna medverkade Lisa Pelling, Katarina Skog, Ulrika Hägred och Jan-Ove Östbrink. Seminariet finns nu på Facebook och YouTube:
Överst Karolina Skog om kollektivhusens möjligheter under seminariet.
Sockenstugan och Covid-19
Kollektivhusen klarar pandemin. Det visar Ivette Aroyos artikel i Bo tillsammans. Tidskriften Hem&Hyra har gjort ett reportage från kollektivhuset Sockenstugan i Kärrtorp, Stockholm, som handlar om hur de boende tillsammans arbetat för att möta utmaningen från Covid -19.
Här finns artikeln: Bryter ensamheten under-pandemin – de gick i karantän-tillsammans