Kategori: Nyheter

Hur kan bogemenskaper få bättre förutsättningar?

I augusti 2022 startade forskningsprojekt ”Hur kan förutsättningarna för socialt hållbara boendegemenskaper förbättras?”. Elisabeth Ahlinder, Ida Borg och Anna Granath Hansson vid Forum för Bostadsforskning i Stockholm har fått anslag från Formas för det gemensamma forskningsprojektet

Så kallad ”collaborative housing”, eller fritt översatt till svenska ”boendegemenskaper”, är ett samlingsbegrepp för olika typer av initiativ baserade på självorganisering och kollektiva lösningar, som till exempel kooperativa boendeformer, byggemenskaper och co-housing. Denna typ av boende har en relativt lång historia i Sverige och internationellt, men har återigen fått stor uppmärksamhet under 2000-talet då de beskrivs som en möjlighet att skapa hållbara bostäder och bostadsområden, liksom att sänka boendekostnader. På grund av den komplexitet och rättsliga osäkerhet som uppstår i samband med uppstart av boendegemenskaper är dock formen i Sverige i dag främst ett alternativ för medelklassen, det vill säga personer som generellt redan har tillgång till bostadsmarknaden. Som en följd av detta, och till skillnad från flera andra länder, betraktas boendegemenskaper i Sverige ofta inte som en potentiell dellösning på bostadsmarknadsproblemen.

Syftet med forskningsprojektet är att skapa en forskningsöversikt över juridiska, ekonomiska och sociala förutsättningar av betydelse för möjligheten att utveckla konceptet till en socialt inkluderande bostadsform som är tillgänglig för en större krets av medborgare. Forskningsöversikten kommer att innehålla en systematisk kartläggning och analys av den befintliga internationella litteraturen om boendegemenskaper. Studien kommer att fokusera på tre teman: 1) potentiella initiativtagare, 2) möjliga samarbetsaktörer och 3) juridiska förutsättningar och därmed knyta an till de i Sverige aktuella problemen med att utveckla boendeformen.

Projektet pågår till juli 2023 och resultatet kommer att publiceras dels som en rapport på svenska (på Forum för Bostadsforsknings hemsida ) och som en vetenskaplig publikation. Projektet kommer att ha sitt första semiinarium den 17 februari 2023.

Forum för Bostadsforskning Stockholm (FBS) är ett samverkansinitiativ mellan Juridiska institutionen och Kulturgeografiska institutionen, SU, Institutionen för fastigheter och byggande, KTH, Fastighetsägarna Sverige och Sveriges Allmännytta.

Bo tillsammans nr 63 – september 2022

Senaste numret av Bo tillsammans handlar om nya (Hambo i Hammenhög och Gården och Rudbeckia i Uppsala) och gamla projekt och hus (Fortuna i Helsingborg och Hässelby Familjehotell i Stockholm). Men också om höstens kommande Öppna hus och om ett nytt forskningsprojekt kring hur alternativa boendeformer kan bidra till ökad hållbarhet.

Bo tillsammans 63Ladda ner

Nästa nummer kommer i mitten av november.

Bo tillsammans 62 – maj 2022

Hämta nya Bo tillsammans här!

Ur innehållet: Högsboet på gång i Högsbo, Årsmöte och idébytardagar i Sjöfarten, Lathund för hållbara bogemenskaper, Spansk bogemenskap får EU-pris, Bäxjö Bogemenskap som nästan blev av, Tysk ekoby mitt i stan och utredningsförslag om social bostadsförsörjning – Sänk tröskeln!

Överst: Högsboets gård utanför de gemensamma lokalerna. Rendering Liljewalls arkitekter.

Kommun ordnar tre workshops om bygg- och bogemenskaper!

I april – juni blir det tre workshops med följande innehåll:

Workshop 1, lördag 23 april, kl 13-15
Utforska möjligheterna och inspirationen från etablerade bogemenskaper
Är det något för mig?
Samla grupper med liknande intressen och gemensamma visioner som kan arbeta vidare.
Inspirationsföredrag om bogemenskaper av Mads Møller, VD för Nordiq Group
Presentation av bogemenskapen Makalös.
Workshop 2, onsdag 11 maj, kl 17-19
Deltagarna är från den första workshopen samt nya intresserade ’invånare’ och projektutvecklare.
Organisation av bostadsrättsförening
Hur fattar ni bäst beslut tillsammans?
De olika stegen i processen
Workshop 3, torsdag 2 juni, kl 17-19
Utforska processen från idé till konstruktion
Olika alternativ för byggprocesser
Vad betyder processerna ekonomiskt och praktiskt – och för samhället?

Vad är detta för framsynt kommun, som lyssnat på det ökade intresset för bogemenskaper? Tyvärr inte en svensk kommun, utan Holstebro i Danmark. En av många danska kommuner som uppmuntrar till bygg- och bogemenskaper. I Danmark byggs det minst sådana 1200 bostäder varje år. Det betyder cirka 30 projekt. Och intresset bara ökar.

Läs artikeln om seminarierna här. Och mer information finns också på Holtebro kommuns hemsida här.

Överst: Omslaget till den nya skriften om Bofællesskaber i Danmark, utgiven av Build.

Kommunal borgen behövs för bogemenskaper!

Bogemenskaper med kooperativ hyresrätt kan behöva kommunal borgen. En viktig erfarenhet från Hambo i Hammenhög. Men i Simrishamn medger inte kommunens nuvarande policy att detta är möjligt. I Nyköpings och Tanums kommuner har politikerna en annan inställning, och det har också bidragit till att Hogslätts Vänboende kunde byggas liksom nya bostäder i Kolmården.

För kommunerna innebär bostäder med kooperativ hyresrätt bostäder som är till för kommunens egna invånare och som inte kan användas som sommarbostad. Tala om samhällsnytta!

Hambo nyhetsbrev maj 2022Ladda ner

EU:s Arkitekturpris 2022 till bogemenskapen La Borda i Barcelona

Vart annat år delar EU ut två arkitekturpris, Mies van der Rohe-priset. Ett går till ett projekt av ett ungt arkitektkontor. I år är vinnaren bygg- och bogemenskapen La Borda i Barcelona med arkitektgruppen LaCol. Prisutdelningen sker den 12 maj.

The Guardian har skrivit om projektet och hur väl det fungerat också under pandemin.

A communal area in La Borda housing cooperative.
Ett av de gemensamma utrymmena i La Borda. Källa: Institut Municipal de l’Habitatge i Rehabilitaci¢ de Barcelona.

Huset har 28 lägenheter och många gemensamma lokaler. Den inre gården fungerar både som mötesplats och för ventilation.

Credits: Lacol

Fasaden mot gården. Foto Lacol

La Borda har också fått World Habitat Award och på World Habitats hemsida finns en utförlig beskrivning av projektet.

Mer att läsa finns i en artikel om hur La Borda-invånarna har hanterat pandemin i en artikelserie från Co-Lab Research i Delft

Forskaren Sara Brysch vid Co-Lab i Delft har skrivet en artikel om planeringen, Designing and building housing together: The Spanish case of la Borda. Utformningen är inspirerad av danska bogemenskaper och den danska modellen för andelsboliger. Utformningen skedde i dialog mellan arkitekterna och startargruppen. Initiativet till projektet togs 2012 och inflyttning skedde 2019.

Designing_and_building_housing_togetherLadda ner

Bilden överst visar entréfasaden på La Borda. Källa Wikimedia Commons.

Nu finns alla föredrag och seminarier från Socialt byggande


Nu ligger äntligen alla seminarier publicerade på dokumentationssidan på hemsidan: https://socialtbyggande.se/dokumentation-2021/

Samma filmer kan även hittas via konferensens youtubekanal, där hela 2021 års konferens finns samlad i en playlist:

Inledningen på konferensen handlade om drömmen om det goda boendet.

Hur kan gemenskapen hållas levande i kollektivhus och bogemenskaper?

Kollektivhus NU medverkade i två av seminarierna. Det första handlade om hur gemenskapen i kollektivhus kan grundläggas och hållas levande. Tre projekt berättade om sina erfarenheter, Tunnan i Borås från 1980-talet, Tersen i Falun från 2000.talet och det nyinflyttade Hambo i Hammenhög. Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus NU, inledde och höll i seminariet. Dessutom medverkade Paul Fuehrer, forskare på Södertörns högskola som talar om mikroallmänningar:

Seminarie T€ Bogemenskaper och kollektivhus – Hur hålls gemenskapen levande?

Vad händer i Danmark, Finland och Norge? I England och i Frankrike?

I seminariet ”Nordiska spår” fick vi höra om läget i Danmark (med hundratals bofællesskaber), Finland (där Helsingfors stad gärna upplåter mark till byggemenskaper) och Norge (där Oslo kommun gjort en utredning om alternativa boendeformer). Kerstin Kärnekull var värd och inledde med en överblick:

Sile Eröy Sollien om Roskilde kommuns arbete i en kommun med minst 30 bofællesskaber på plats och fler på gång:

Oda Ellensdatter Solberg berättade om sitt arbete i Oslo med en utredning om alternativa boendeformer:

Salla Korpela, projektlots och initiativtagare till bogemenskapen Malta i Helsingfors beskrev hur man i Helsingfors satsar på stora flerbostadshus för byggemenskaper – men också på små tomter för mindre grupper:

Anna Falkenstjerne Beck beskrev en kartläggning av danska bofællesskaber som just pågår men också projektet Vænget som hon följer som projektlots:

Under den första dagen berättade också Kerstin Kärnekull om utvecklingen i England och Frankrike de senaste 20 åren där olika typer av bygg- och bogemenskaper har fått ökat stöd och också medverkat till allt fler bostadsprojekt. En kombination av aktiva startargrupper, organisationer som samarbetar, intresserade politiker och lagändringar har bidragit till utvecklingen:

Förberedelsernaa för nästa konferens om Socialt byggande är 2023 har redan börjat. Reservera den 14 och 15 oktober för en konferens i Bergsjön, Göteborg (preliminärt)!