Att bo i gemenskap
Senaste numret av Bo tillsammans handlar om nya (Hambo i Hammenhög och Gården och Rudbeckia i Uppsala) och gamla projekt och hus (Fortuna i Helsingborg och Hässelby Familjehotell i Stockholm). Men också om höstens kommande Öppna hus och om ett nytt forskningsprojekt kring hur alternativa boendeformer kan bidra till ökad hållbarhet.
Nästa nummer kommer i mitten av november.
Hämta nya Bo tillsammans här!
Ur innehållet: Högsboet på gång i Högsbo, Årsmöte och idébytardagar i Sjöfarten, Lathund för hållbara bogemenskaper, Spansk bogemenskap får EU-pris, Bäxjö Bogemenskap som nästan blev av, Tysk ekoby mitt i stan och utredningsförslag om social bostadsförsörjning – Sänk tröskeln!
Överst: Högsboets gård utanför de gemensamma lokalerna. Rendering Liljewalls arkitekter.
I april – juni blir det tre workshops med följande innehåll:
Workshop 1, lördag 23 april, kl 13-15
Utforska möjligheterna och inspirationen från etablerade bogemenskaper
Är det något för mig?
Samla grupper med liknande intressen och gemensamma visioner som kan arbeta vidare.
Inspirationsföredrag om bogemenskaper av Mads Møller, VD för Nordiq Group
Presentation av bogemenskapen Makalös.
Workshop 2, onsdag 11 maj, kl 17-19
Deltagarna är från den första workshopen samt nya intresserade ’invånare’ och projektutvecklare.
Organisation av bostadsrättsförening
Hur fattar ni bäst beslut tillsammans?
De olika stegen i processen
Workshop 3, torsdag 2 juni, kl 17-19
Utforska processen från idé till konstruktion
Olika alternativ för byggprocesser
Vad betyder processerna ekonomiskt och praktiskt – och för samhället?
Vad är detta för framsynt kommun, som lyssnat på det ökade intresset för bogemenskaper? Tyvärr inte en svensk kommun, utan Holstebro i Danmark. En av många danska kommuner som uppmuntrar till bygg- och bogemenskaper. I Danmark byggs det minst sådana 1200 bostäder varje år. Det betyder cirka 30 projekt. Och intresset bara ökar.
Läs artikeln om seminarierna här. Och mer information finns också på Holtebro kommuns hemsida här.
Överst: Omslaget till den nya skriften om Bofællesskaber i Danmark, utgiven av Build.
Bogemenskaper med kooperativ hyresrätt kan behöva kommunal borgen. En viktig erfarenhet från Hambo i Hammenhög. Men i Simrishamn medger inte kommunens nuvarande policy att detta är möjligt. I Nyköpings och Tanums kommuner har politikerna en annan inställning, och det har också bidragit till att Hogslätts Vänboende kunde byggas liksom nya bostäder i Kolmården.
För kommunerna innebär bostäder med kooperativ hyresrätt bostäder som är till för kommunens egna invånare och som inte kan användas som sommarbostad. Tala om samhällsnytta!
Vart annat år delar EU ut två arkitekturpris, Mies van der Rohe-priset. Ett går till ett projekt av ett ungt arkitektkontor. I år är vinnaren bygg- och bogemenskapen La Borda i Barcelona med arkitektgruppen LaCol. Prisutdelningen sker den 12 maj.
The Guardian har skrivit om projektet och hur väl det fungerat också under pandemin.
Huset har 28 lägenheter och många gemensamma lokaler. Den inre gården fungerar både som mötesplats och för ventilation.
Fasaden mot gården. Foto Lacol
La Borda har också fått World Habitat Award och på World Habitats hemsida finns en utförlig beskrivning av projektet.
Mer att läsa finns i en artikel om hur La Borda-invånarna har hanterat pandemin i en artikelserie från Co-Lab Research i Delft
Forskaren Sara Brysch vid Co-Lab i Delft har skrivet en artikel om planeringen, Designing and building housing together: The Spanish case of la Borda. Utformningen är inspirerad av danska bogemenskaper och den danska modellen för andelsboliger. Utformningen skedde i dialog mellan arkitekterna och startargruppen. Initiativet till projektet togs 2012 och inflyttning skedde 2019.
Bilden överst visar entréfasaden på La Borda. Källa Wikimedia Commons.
Nu ligger äntligen alla seminarier publicerade på dokumentationssidan på hemsidan: https://socialtbyggande.se/dokumentation-2021/
Samma filmer kan även hittas via konferensens youtubekanal, där hela 2021 års konferens finns samlad i en playlist:
Kollektivhus NU medverkade i två av seminarierna. Det första handlade om hur gemenskapen i kollektivhus kan grundläggas och hållas levande. Tre projekt berättade om sina erfarenheter, Tunnan i Borås från 1980-talet, Tersen i Falun från 2000.talet och det nyinflyttade Hambo i Hammenhög. Ulrika Egerö, ordförande i Kollektivhus NU, inledde och höll i seminariet. Dessutom medverkade Paul Fuehrer, forskare på Södertörns högskola som talar om mikroallmänningar:
I seminariet ”Nordiska spår” fick vi höra om läget i Danmark (med hundratals bofællesskaber), Finland (där Helsingfors stad gärna upplåter mark till byggemenskaper) och Norge (där Oslo kommun gjort en utredning om alternativa boendeformer). Kerstin Kärnekull var värd och inledde med en överblick:
Sile Eröy Sollien om Roskilde kommuns arbete i en kommun med minst 30 bofællesskaber på plats och fler på gång:
Oda Ellensdatter Solberg berättade om sitt arbete i Oslo med en utredning om alternativa boendeformer:
Salla Korpela, projektlots och initiativtagare till bogemenskapen Malta i Helsingfors beskrev hur man i Helsingfors satsar på stora flerbostadshus för byggemenskaper – men också på små tomter för mindre grupper:
Anna Falkenstjerne Beck beskrev en kartläggning av danska bofællesskaber som just pågår men också projektet Vænget som hon följer som projektlots:
Under den första dagen berättade också Kerstin Kärnekull om utvecklingen i England och Frankrike de senaste 20 åren där olika typer av bygg- och bogemenskaper har fått ökat stöd och också medverkat till allt fler bostadsprojekt. En kombination av aktiva startargrupper, organisationer som samarbetar, intresserade politiker och lagändringar har bidragit till utvecklingen:
Förberedelsernaa för nästa konferens om Socialt byggande är 2023 har redan börjat. Reservera den 14 och 15 oktober för en konferens i Bergsjön, Göteborg (preliminärt)!
Mer information om föreningen och det planerade huset i Kålltorp finns på hemsidan www.alvarum.nu
Bild: Siegel Architecture
Att bo i kollektivhus och bogemenskaper minskar ensamhet och skapar möjligheter, också under en pandemi. Det framgår av den nya rapporten från Medborgarnas coronakommission som publicerades den 23 februari 2022. I rapporten finns en delrapport om boendet ”Bostaden som skydd mot smitta och isolering”:
Pandemidebatten har hittills i hög grad gällt förhållandena inom äldreomsorgen och sjukvården och få har reflekterat över bostadens roll i sammanhanget. Samtidigt är det uppenbart att boende som hör ihop med hemtjänst, eller kvaliteten på boende inom äldreomsorgen, har stor betydelse för hur du som individ klarar av smittspridning och allvarlig sjukdom.
Likaså är det uppenbart att bostäder i områden där många människor arbetar i serviceyrken och måste åka fysiskt till jobbet varje dag kan begränsa människors möjligheter att hålla sig smittfria. Anställda utan möjlighet till flextid har svårt att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer att bara åka kommunalt när det går att hålla stora avstånd på tunnelbanan och bussarna.
En annan aspekt är vad ensamhet och isolering fått för konsekvenser på kort och lång sikt. Att inte känna sina grannar, att inte kunna förflytta sig eftersom kollektivåkande ska undvikas och bli hänvisad till den egna bostaden är något som i hög grad drabbat ensamstående och sjuka, särskilt den stora gruppen äldre. Konsekvenserna går ännu inte att överblicka.”
Hela rapporten finns att hämta på hemsidan för Medborgarnas Coronakommision.
Ur innehållet: Röstånga R:ekoby växer ram, Nätverk för socialt byggande bildas, Lång erfarenhet av hållbara boegemenskaper, Klusterbostäder och hallbostäder i Zürich, Åtta förslag till Karolina Skog och inspirerande dansk bok om bofællesskaber!
Maryam Khatibis originalartikel på engelska om om kollektivboendets historia i Centraleuropa och hennes forskning om nya boendeformer i Zürich finns att läsa här.
Äntligen finns det en grundlig presentation av danska bofællesskaber – ”Bofællesskaber 1970 -> i dag” med Michael Asgaard Andersen som redaktör. I boken finns en genomgång av utvecklingen från de första självgrodda projekten Tostrup Mark, Sættedammen och Skråplanet , decennium för decennium, fram till dagens uppifrånplanerade seniorprojekt, Kamelia Hus.
Fyra projekt från varje decennium beskrivs ingående och kompletteras av dessutom sex fördjupande texter ur olika perspektiv. Michael, arkitekt och lärare vid Konstakademins arkitektskola och författare till många böcker om arkitekter och arkitektur, bidrar själv med att sätta in bofællesskaben i sitt historiska sammanhang med föregångarna enkökshus och kollektivhus med service.
Antropologen Mark Vacher skriver om vad det kan betyda att bo i gemenskap med stöd av intervjuer med flera boende. Henrik Gutzon, kollektivhusforskare och kulturgeograf har ett avsnitt om hur olika upplåtelseformer påverkat vilka som kunde ta initiativ till och flytta in i boggemenskaper under olika perioder
och flytta in i bofællesskab under olika tidsperioder, beroende på bostadspolitiska villkor. I ett kapitel diskuterar aantropolegen Annette Høite Hansen olika former av gemenskap; praktisk gemenskap, gemenskap baserad på åtaganden och värdebaseraded gemenskaper. Forskaren och psykologen Anu Sirén skriver om danska och internationella erfarenheter av seniorbofællesskaber och varför de blivt så framgångsrika. Avslutningsvis diskuterar Michael Asgard Jensen och David Tapias Monné, lärre och forskare vid Arkitektskolan i Århus hur framtidens bofællesskaber kan utformas.
Boken är illustrerad med fantastiska fotografier av Laura Stamer.
Följande projekt finns dokumenterade:
1970-tal
Tostrup Mark
Sættedammen
Skråplanet
Tinggården
1980-tal
Frugthaven
Overdrevet
Jærnstöberiet
Jystrup Saaverk
1990-tal
Tubberupvänge II
Mariendals vej 14-18
Hertha levefællesskab
Glasværket
2000-tal
Munksøgård
Egebakken
Hallingelille
Lange eng
2010-tal
Köbmagergade Seniorbo
Studielandsbyen
Byfællesskabet Thomas B.
Kamelia Hus
Det enda som saknas i en fullödig bok är planritningar över gemensamma lokaler och bostäder. Istället finns det flygfoton över varje projekt, som visar projekten i sin omgivning.
Boken är utgiven av Strandberg publishing och rekommenderas stark till alla det minsta intresserade av hur goda boendemiljöer kan skapas av och genom de boende själva. Och hur ett gott vardagsliv kan formas och leva vidare över tid.
Bilden överst visar fælleshuset i Sættedammen, ett utsnitt av ett av fotografierna i boken.
