Kollektivhusen och pandemin

Rapport från ett digitalt diskussionsforum 23 november 2020

Ca 30-35 personer deltog.
Deltagande föreningar:
Sockenstugan
Sjöfarten
Cigarrlådan
Färdknäppen
Tullstugan                      
Dunderbacken
Tersen
Majbacken
Tunnan
Sofielund
Regnbågen
Fiolen
Slottet
Lagnö Bo
Rudbeckia
Dessutom deltog fyra forskare från Lunds universitet som åhörare.

Middagar
Marie Blomqvist från Majbacken i Göteborg, ett hus för andra halvan av livet, berättade om hur de hittills ordnat de gemensamma midda­garna. De har fortsatt med middagar 2 dagar per vecka, men med frivillighet. Istället för att vara ca 4 personer som lagar maten har de varit 2-3. Färre har också ätit. De har ställt borden mer glest, och med högst fyra personer vid varje bord. Inledningsvis lade matlagarna upp maten vid serveringsbänken, men nu får var och en en färdig tallrik vid bordet. Om man inte vill sitta i matsalen kan man äta i något annat gemensamt rum eller ta med sig maten hem. Det är dock få som gör så.

Havets wallenbergare tillreds inför en ”utglesad” middag i Färdknäppen.

Majbacken har tyckt att det varit viktigt att fortsätta med de gemen­samma middagarna eftersom det är en så central del av kollektiv­husets liv. De som har fortsatt delta i middagarna har också känt sig trygga med det upplägg de haft. Andra i huset som inte deltagit har inte haft några invändningar mot att vissa fortsatt med middagarna.

Tullstugan berättade att de återtog matlagning i september för dem som ville, reducerade från 4 till 3 dagar per vecka, men stängde förra veckan p.g.a. de nya restriktionerna.

Flera hus har haft mer eller mindre regelbundna middagar under andra former än vanligt, som knytis, från catering, utomhus, m.m., men då oftast med betydligt färre ätande än i vanliga fall.

Frågan är om det finns risk/oro i husen för att det blir svårt att gå tillbaka till t.ex. normala middagsrutiner, att alltför många tyckt att det varit bättre med frivillighet? Kanske är det tvärtom, de flesta längtar tillbaka till det ”normala”? Det är viktigt att prata om tillståndet som ett tillfälligt och olyckligt undantag.

Det kollektiva livet i övrigt
Karin Palm-Linden från Slottet berättade om deras principer. De delade in sig i ”flyttfåglar” – de som fortsatte att träffa människor utanför huset – och ”stannfåglar” – de som valde att enbart umgås med de andra stannfåglarna. Flyttfåglarna får (frånsett när det är husmöte?) inte vistas i de gemensamma lokalerna. Stannfåglarna har fortsatt att umgås där och även laga och äta middagar tillsammans ibland. De har haft husmöten utomhus eller digitalt/fysiskt genom att flyttfåglarna satt tillsammans vid en dator på vinden och stann­fåglarna vid en annan i de gemensamma lokalerna eller genom att sprida ut sig i de gemensamma lokalerna, med mötesordförande stående i mitten.

Ett bekymmer i Slottet nu är hur de ska kunna få fram känslan av hur det gemensamma livet fungerar när det snart ska vara visning på en ledig lägenhet. Förslag kom om att använda bilder och verksamhets­berättelsen.

Alla husen tycks ha fortsatt med umgänge för dem som vill på ett eller annat sätt, även när de gemensamma middagarna legat nere.

På Tunnan har en del umgänge skett på respektive våningsplan, genom att alla ett visst klockslag har satt sig utanför sin dörr med t.ex. en kopp te. På fredagarna brukar de i vanliga fall ha en förstärkt fika. Den har ersatts med en fikavagn i hissen. De har också haft möten utomhus, ibland med värmande brasa i grillen.

På Tersen har man fortsatt med daglig förmiddagsfika. Utomhus för alla i somras, nu sitter några fortfarande utomhus, andra inomhus. Även Dunderbacken har fortsatt med daglig förmiddagsfika, med avstånd.

Tullstugan har haft fika på gården varje dag och firade sin årsdag med elddansare och eldfat på gården, som även alla kunde se från sina lägenheter.

Den gemensamma gården har varit en stor tillgång i Färdknäppen. Här äter vi middag.

Den gemensamma gården har varit viktig för många hus, där har man kunnat träffas och prata ”öga mot öga”.

Tillåts boende i alla hus ha privata besök? Ja, det verkar självklart överallt, det går ju inte att bestämma om de privata bostäderna, även om Tersen i våras sa helt nej till gäster i hela huset. De flesta hus har också trapphuset relativt avskilt från de gemensamma lokalerna. Lagnö Bo har ingångar utifrån eller från vinterträdgården till varje lägenhet. Men i de gemensamma lokalerna har det inte varit tillåtet med besökare i de flesta hus. Slottet, som har sina gästrum i källaren, har nu öppnat dem för utomstående igen.

Hur håller man kontakt med sitt barnbarnsbarn? Här pratar Monica med Fiona och hennes pappa Johan.

Husmöten
Många hus, men inte alla, har haft lika många husmöten som i vanliga fall. Sofielund har haft sina via Zoom. De tipsar om att det finns en omröstningsfunktion där, som heter poles. Den är dock enklast att använda för de frågor där röstalternativen kan definieras i förväg. Slottet använder gröna och röda kort där de som vill rösta ja viftar med grönt kort och de som vill bordlägga/utreda frågan ytter­ligare viftar med rött. Menti är en funktion som också kan användas för förberedda omröstningar.

Sofielund har också använt sig av en gruppdiskussionsfunktion som finns i Zoom, Break out rooms. Grupperna kan definieras i förväg eller göras slumpmässigt. Samtidigt har man haft ett gemensamt dokument på Google docs där alla grupper sen kunnat skriva in hur man resonerat.

Majbacken har köpt en mikrofon och högtalare som kan stå centralt i matsalen, för dem som vill delta i zoom-möten fysiskt. Mikrofonen i den har tyvärr dock inte så lång räckvidd, vilket kan vara ett problem när man ska sitta med avstånd.

I Lagnö Bo har man haft husmöten utomhus fram till september, därefter i sin vinterträdgård.

I Färdknäppen har diskussioner förts i mindre grupper, som städ-lagen eller matlagen, och då har de olika grupperna samlats olika dagar i matsalen så att man kunnat sitta glest. Gruppernas ställ­ningstaganden har sen samlats in till styrelsen som fattat beslut.

Avslutningsvis
… kunde vi konstatera att även om livet i kollektivhusen har varit förfärligt tråkigt jämfört med hur det brukar vara så har många av oss haft stor glädje av att på olika sätt kunna ha ett bostadsnära socialt liv under säkra former, och att det har varit en stor fördel att bo i kollektivhus under pandemin.

Bra bostäder i marknadens marginaler

I senaste numret av Arkitektur skriver Claes Caldenby om tre spännande projekt, kollektivhuset Stacken i Göteborg, ETCs flerbostadshus i Västerås och MKBs Greenhouse i stadsdelen Augustenborg. De skiljer sig från det han kallar ”bostadsbyggandets marknadsstyrda monokultur”.

Greenhouse i ekostadsdelen Augustenborg i Malmö. Till lägenheterna hör stora odlingsbalkonger och en takvåning med ett orangeri.

En länk till artikeln finns här.

Perspektiv på ETC-husen i Västerås (Källa ETC Bygg).

Bilden överst är från ombyggnaden av Stackens fasader. Huset är numera helt inklätt med solpaneler.

Zelfbouwmarkt Amsterdam – en marknad för bygg- och bogemenskaper samt självbyggeri

Den 28 november genomförs en marknad för självbyggeri av alla slag i Amsterdam digitalt. Välkomna är alla som vill bygga själva eller tillsammans i bygg- och bogemenskaper.

Nära 1200 deltagare har anmält sig. De har möjlighet att lyssna på sju olika kortkurser och möta 88 olika utställare. Arrangör är Amsterdams stad. När gör en svensk stad något liknande?

Några av kortkurserna på självbyggerimässan i Amsterdam november 2020; att bygga tillsammans, planering och kostnader, att bygga en lägenhet och att bygga som ett kooperativ står med på programmet.

1 200 bogemenskaper i Danmark?

Just nu vet ingen hur många bogemenskaper som finns i Danmark. Svaret kommer under 2021. Den danska bogemenskapsföreningen Bofællesskab.dk har fått stöd från Realdania för forskningsprojekt för att svara på följande frågor (beskrivningen är hämtad från deras hemsida):

Hvor mange bofællesskaber er der i Danmark? Hvor er de henne og hvordan er de indrettet i forhold til f.eks. antal beboere, den fysiske indretning, økonomisk og juridisk organisering mv.? Hvilke former er de mest typiske?

Mange spørgsmål trænger sig på, efterhånden som interessen for bofællesskaber vokser og der kommer stadigt flere nye fællesskaber til. Det mærker vi i Foreningen Bofællesskab.dk gennem et stigende antal henvendelser fra bl.a. kommuner, boligudviklere, journalister og bofællesskabsinteresserede. Desværre bliver vi dem ofte svar skyldig, bl.a. fordi bofællesskaber ikke lader sig entydigt definere i statistikker over boligformer i bl.a. Danmarks Statistik.

Nio av de över 300 bogemenskaperna i den danska databasen med bogemenskaper. Men det kanske finns över tusen. Forskningsprojektet ska ge svar.

Derfor har en gruppe forskere fra BUILD sammen med konsulentfirmaet Falkenstjerne og Foreningen Bofællesskab.dk med støtte fra Realdania søsat et nyt forskningsprojekt, som skal kortlægge bofællesskaber i Danmark. Kortlægningen tager udgangspunkt i den database, som Foreningen Bofællesskab.dk har etableret, og som rummer ca. 300 bofællesskaber. Omfanget af bofællesskaber i Danmark er dog langt større end databasen – måske er der reelt op til tre-fire gange flere. Derfor pågår i efteråret/vinteren 2020-21 et omfattende opsporings- og registreringsarbejde for at danne et bedre overblik.

På baggrund af kortlægningen, som Bofællesskab.dk er primus motor på, vil forskere foretage en række tematiske analyser af bofællesskaber i Danmark. I sammenhæng med eksisterende viden om bofællesskaber og data fra Danmarks Statistik om f.eks. beboere, bygninger og lokalområder kan vi hermed få langt større indsigt i, hvad der karakteriserer bofællesskaberne og deres udvikling over tid, om bofællesskaber er mere bæredygtige end andre boformer, om beboerne er mere eller mindre sunde – og meget mere. De statistiske analyser vil blive suppleret med surveys og interviews.

Den slags nye viden vil kunne anvendes i mange sammenhænge, bl.a. til at kvalificere den fremtidige planlægning af bofællesskaber. Projektets resultater formidles via rapporter, artikler, konferencer/webinarer – som bliver tilgængeligt på bofællesskab.dk.

Bilden överst visar bofællsskapet Skråningen i Lejre, arkitekt Vandkunsten.

Videosamtal om ”Women and Cohousing”

Just nu pågå en utställning på Moderna museet i Warzawa på temat ”gemenskap”. Den 24 november ordnade museet ett videosamtal mellan journalisten Ada, Maria Brenton, Senior Cohousing Ambassador hos UK Cohousing Network och Mette Kjörstad, ordförande i kollektivhuset Färdknäppen.

Ada Petriczko, journalist och samtalsledare under seminariet.

Samtalet finns på Facebook (på engelska).

Maria Brenton, Senior Housing Ambassador, UK Cohousing Network och projektlots för bogemenskapen OWCH/New Ground strax utanför London.

Bygg fler kollektivhus i Norrland – efterfrågan finns!

– Det finns bara ett kollektivhus i Norrland, brf Blomstret i Gävle. Det behövs många fler, säger Annika Almqvist, som var med och startade Blomstret för mer än fyrtio år sedan i en intervju i P4 Gävleborg på morgonen den 12 oktober.. Folk var mer osäkra förr, nu är det många som skulle vilja bo som vi. Men de blir besvikna när de inser att det inte finns fler.

Vi har gemensam mat fem dagar i veckan. Alla som bor här ställer upp med att laga mat eller diska två gånger på fyra veckor. Sedan kan man välja att äta alla övriga dagar.

Förr sade många att de ville bestämma vad de skulle äta till kvällsmat själva, men idag är det många som uppskattar att inte behöva planera och laga varje dag.

Från början ville mäklare inte sälja våra lägenheter. Idag ringer de och undrar om det inte finns någon bostad att förmedla, eftersom de gärna säljer lägenehter i kollektivhus.

När Blomstret planerades och byggdes var vi över hundra personer som var med i startargruppen.

Kommuner och byggherrar borde bygga hus som Blomstret med möjlighet till samarbete och gemenskap. Det finns många som vill bo så här, det märker vi. Vi har bjudit in politiker för att visa vårt hus och i våras skulle stadsarkitekten komma. Men då kom Coronapandemin.

Att bo kollektivt är bra också när det pågår en pandemi. Att kunna träffa sina grannar utomhus eller inomhus i gemensamma lokaler (med avstånd) är verkligen en tillgång!

Mer information finns på hemsidan.

Bilden överst visar matsalen i kv Blomstret. I huset finns 39 lägenheter av olika storlekar.

Startbidrag till byggemenskaper även 2021


– Vi har fått besked om att det blir en förlängning av stödet även nästa år, så fler kommer att söka! Dock väntar vi på exakt anslagsbelopp vilket kommer framgå av regeringens regleringsbrev som kommer i november, säger Emelie Hemström, jurist hos Boverket,

I regeringens budgetförslag fanns inget besked om startbidrag för byggemenskaper 2021. Årets anslag är i princip använt, även om alla besked om vilka som kommer att få inte är klara.

I Vinnovaprojektet Divercity har RISE tagit fram riktlinjer för markanvisningar till byggemenskaper. Läs mer om dessa på www.divcity.se

Bilden ovan är en fasad av Lindberga by. Arkitekt Kerstin Åkerstedt.

Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap

Intresset för lika former av bogemenskap  ökar och runt om i Sverige är många nya kollektivhus på gång. Samtidigt har flera befintliga kollektivhus hunnit fylla både 20 och 30 år.
Erfarenheterna har samlats i boken »Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap« som kommer ut i en ny, omarbetad version i september 2019.
Här finns konkreta förslag om hur kollektivhus bör planeras, byggas och förvaltas; hur man ordnar finansiering och bra avtal med bostadsföretag; hur man kan fixa matlagning, trevliga husmöten och ett gott samarbetsklimat.
Boken riktar sig till bostadsföretag, politiker, arkitekter och alla som är intresserade av kollektivhus och bogemenskap.
Den ges ut av föreningen Kollektivhus NU och Migra Förlag .

Boken kan beställas för 90 kr + porto från bok@kollektivhus.se.

Så skriver lektören Christer Olsson om ”Gemenskap och samarbete”i BTJ-häftet nr 7 från 2020:
”Författarna lyckas mycket väl med sitt syfte att sprida kunskap om, inspirera och ge vägledning för de som är intresserade av att engagera sig för ett kollektivhusprojekt”, ”Denna genomarbetade bok ger viktiga svar på vad ett kollektivhus är. Läsaren får betydelsefull information om t.ex. de juridiska och ekonomiska förutsättningarna och lämplig storlek på huset och gemensamhetslokalerna. Författarnas erfarenheter av hur det är att bo i ett kollektivhus är mycket intressanta.” Christer Olsson om ger boken en fyra på en femgradig skala och rekommenderar att biblioteken ersätter äldre versioner med den senaste. (BTJ hette tidigare Bibliotekstjänst och förser biblioteken med böcker)

STUDIECIRKELMATERIAL TILL BOKEN GEMENSKAP OCH SAMARBETE

Årsmötet i Kollektivhus Nu flyttat till september

Coronaviruset har många konsekvenser. Kollektivhus Nus årsmöte är flyttat till den 5 september med idébytardag söndagen den 6. Lokal för årsmötet är inte bestämd och mer info kommer.

Seminariet med Helena Westholm om hennes nya bok ”De byggde gemenskap” kommer preliminärt också att genomföras den 5 september, före själva årsmötet.

Helena Westholm berättar om besöken och intervjuerna som ligger till grund för den nya boken ”De byggde gemenskap” inför en fullsatt lokal i Göteborg. Foto Kerstin Kärnekull.
Bilden ovan är från Lagnö Bo, där årsmötet 2019 genomfördes.