Byggefaellesskaber i Danmark

Tegnestuen Vandkunsten har just publicerat en ny skrift ”Byggefaelleskaber. Grundlag for en udvikling av en dansk model”.

Tre viktiga frågor diskuteras som kan bidra till fler byggemenskaper i Danmark – finansieringen, rådgivningen och markanvisningar och rapporten avslutas med en handlingsplan för fortsatt arbete. Många erfarenheter i rapporten kommer från den första byggemenskapen som just nu byggs i Köge Kyst, med Vandkunsten som arkitekter.

Ideskiss till byggemenskapen i Köge Kyst från Tegnestuen Vandkunsten.

Danska byggemenskaper byggs inte för att säljas på marknaden utan överlåtelsevärdena är begränsade för att göra bostäderna tillgängliga för många.

I rapporten finns exempel från bland annat Tyskland och Nederländerna och ett svenskt exempel, Vänboendet Kvarten i Gerlesborg.

Författaren Silje Eröy Sollien forskar om bygg- och bogemenskaper i Danmark med särskild inriktning på landsbygden och mindre orter.

Överst omslaget till den nya skriften.

Inflyttning i Baskedal

Nu har de två första hushållen flyttat in i ekobyn Baskedal. Totalt blir det 16 lägenheter i fyra byggnader. Upplåtelseform kooperativ hyresrätt. Mer att läsa finns på Facebook och på Instagram.

Gratulationer till alla i Baskedals kooperativa hyresrättsförening!

Fotot överst visar det pågående bygget i mars. Nu börjar inflyttningen och ska pågå fram till

Stolplyckan har stoppat sina måltider

SVT har haft ett inslag om inställda gemensamma måltider i Stolplyckan.

Många kollektivhus har gjort detsamma, men inte alla. Dit hör bland annat Fullersta Backe i Huddinge, I dessa fall tillämpar de boende förstås Folkhälsomyndighetens regler.

Längtan efter att äta tillsammans är stor, och sommaren gör det också möjligt att hitta utomhuslösningar, som att grilla i trädgården, ordna elva- eller trekaffe utomhus och liknande,

Bilden ovan visar kollektivhuset Stolplyckan en tidig vårdag.

Arkitekturbiennalen i Venedig flyttad till 2021

Temat för 2021 års arkitekturbiennal är ”Hur kan vi leva tillsammans?” och en presentation finns på biennalens hemsida. Så här beskriver Hashim Sarkis, kurator för utställningen, inriktningen:

“We need a new spatial contract. In the context of widening political divides and growing economic inequalities, we call on architects to imagine spaces in which we can generously live together: together as human beings who, despite our increasing individuality, yearn to connect with one another and with other species across digital and real space; together as new households looking for more diverse and dignified spaces for inhabitation; together as emerging communities that demand equity, inclusion and spatial identity; together across political borders to imagine new geographies of association; and together as a planet facing crises that require global action for us to continue living at all.”

Det är Norge genom Nasjonalmuseet i Oslo som är kurator och projektledare för den nordiska paviljongen i samarbete med det norska arkitektkontoret Helen & Hard. De har bland annat ritat Norge nya kollektivhusprojekt, Vindmöllebakken i Stavanger som blev inflyttningsklart 2019.

Delar av de gemensamma lokalerna i Vindmöllebakken. Foto Pål Christensen.

Chans att flytta in i Gården i Uppsala 2021

Byggemenskapen Gården är ett spännande projekt i Rosendal, Uppsala, som ska börja byggas i augusti. Ett pionjärprojekt där en grupp tillsammans driver projektet från idé till inflyttning. Är du nyfiken finns en broschyr om projektet att hämta:

I huset finns 35 lägenheter och generösa gemensamma ytor för samvaro såsom vardagsrum, stort kök med matplatser, verkstad, allaktivitetsrum, växthus, takterass med mera,

Planerad inflyttning är sommaren 2021. Ännu finns det några lediga lägenheter: En lägenhet om 28 kvm på plan 2, en lägenhet om 71 kvm på plan 1, och en ledig lägenhet om 73 kvm på plan 2.

Bofaktablad om de tre lägenheterna:

Det finns möjlighet att de två större lägenheterna på 71 och 73 kvm kan slås samman med en mindre om 19 kvm som ligger intill för att få mer yta.

Beräknat pris är 45 000kr/kvm och månadsavgiften blir preliminärt cirka 621kr/kvm/år.

Det finns en hemsida för Byggemenskapsgården byggemenskapgarden.com och föreningen nås via mail byggemenskapgarden@gmail.com.

Överst en bild av Gården från gårdssidan. Arkitekt är Andreas Martin-Löf Arkitekter.

Många lyssnade på webbinarium med Helena Westholm

Den 13 maj genomförde Coompanion och Divercity ett välbesökt webinarium kring Helena Westholms bok ”De byggde gemenskap”. 47 personer lyssnade som mest medan Helena berättade om sin bok.

John Fletcher från Tersen i Falun, Pontus Åquist från Urbana villor och Kajsa Börjesson från Sofielund, båda i Malmö samt Tin Carleson från Lagnö Bo utanför Trosa deltog med sina erfarenheter.

Vilken kompetens behöver man i gruppen var en av frågorna som diskuterades. Att ha jurister, ekonomer och byggkunniga i närheten kan vara bra – men skyddar inte mot bankkriser och annat som en startargrupp kan råka ut för. Ett annat bekymmer är långa processer, alla klarar inte av att vänta eller binda upp sig långt i förväg.

Kajsa Börjesson framhöll vikten av att ha värdegrund och program klara tidigt i processen. ”Startsträckan före inflyttningen är viktig och kulturen sätter sig snabbt efter inflyttningen” sade John Fletcher som tog en liknande tanke – ”Och det är svårt att starta om”. Tersen råkade ut för många avhopp i sista stund när kontrakten skulle skrivas. Då blev studenter från högskolan en möjlighet att snabbt få lägenheter uthyrda.

Nils Söderlund ledde webbinariet, lockade fram framgångsfaktorer och .en och annan dikeskörning och slutade med att visa var den inspirerande boken kunde köpas (via www.svenskbyggtjanst.se)

Överst skärmdump från webbinariet när Helena Westholm berättar om arbetet med ”De byggde gemenskap” .

Varför har några kollektivhus lagts ned?

2015 gjorde Kollektivhus NU/Kerstin Kärnekull en genomgång av varför några kollektivhus hade upphört att fungera. I Bo tillsammans nr 37 sammanfattades resultatet så här av Ulrika Egerö:

De flesta av de kollektivhus som byggts i Sverige lever i högönsklig välmåga. Men några hus har upphört att vara bogemenskaper. För att minska risken för att ytterligare hus går samma öde till mötes har Kerstin Kärnekull på uppdrag av årsmötet 2014 gjort en genomgång av hus som inte längre fungerar. Av de ca 55 hus som byggts enligt modellen att de boende ska bidra med eget arbete har nio upphört att vara kollektivhus.

Eftersom det är så få hus det handlar om är det svårt att dra några slutsatser. Flera av husen tycks inte ha haft några tydliga formuleringar kring vad som förväntas av samtliga boende. Redan inledningsvis eller ganska tidigt har många ointresserade flyttat in och på grund av de oklara reglerna kunnat bo kvar. Ofta har husen också haft svårt att få till bra former för att rekrytera kollektivhusintresserade till lediga lägenheter. I vissa av husen har det varit helt andra orsaker, som konflikter eller huset sålts till en oengagerad fastighetsägare.

Samtidigt kan vi konstatera att i flera kollektivhus fungerar olika former av frivillighet kring middagar och andra aktiviteter bra, även i kombination med att lediga lägenheter förmedlas utan att kollektivhusintresserade väljs ut särskilt. Men undertecknad tror att risken för att ett kollektivhus läggs ner minskar om huset har ett stort och tydligt grupptryck för gemensamt arbete och bra sätt att hantera även djupare, ideologiska konflikter.

Överst: Kollektivhuset Svärdet ingick i ett större kvarter med hyresrätter (ritat av Bengt Lindroos). När hela kvarteret såldes till de boende 2009 beslöt den nybildade bostadsrättsföreningen att kollektivhusdelen skulle upphöra. Övergång till bostadsrätt har lett till avkollektivisering i några ytterligare fall.

Statliga kreditgarantier till bostäder får bättre villkor

”Hade de här reglerna gällt tidigare, när vi förhandlade med banken hade vi sparat säkert ett halvårs sega förhandlingar” säger Tore Wizelius från bogemenskapen Hambo i Hammenhög om att reglerna för statliga kreditgarantier förändras 1 juni 2020 . ”Ett utmärkt förslag!”

Staten kan nu garantier även på orter med svag marknad, där marknadsvärdet på ett hus kan vara lägre än vad det kostar att bygga. Garantierna kan användas vid ny- och ombyggnad, men också när en fastighets ska förvärvas för att ombildas till kooperativ hyresrätt.

Så här beskriver Boverket nyheterna: ”Den nya förordningen innebär en del förändringar, bland annat höjs det så kallade schablonbeloppet till 22 000 kronor per kvadratmeter. Det innebär att för nybyggnad eller anordnande av bostäder på orter med lägre marknadsvärden får kreditgaranti lämnas med ett belopp som motsvarar 90 procent av produktionskostnaden, dock maximalt 22 000 kronor per kvadratmeter uppvärmd boarea. En annan förändring är att kreditgaranti får lämnas för lån för ändring av befintlig bostadsbyggnad som innebär att byggnadens värde ökar. I enlighet med nuvarande regelverk kommer kreditgaranti medges upp till högst 90 procent av Boverkets bedömda marknadsvärde, något som även kommer gälla för kreditgaranti för lån till kooperativa hyresrättsföreningar.”

Läs mer om den nya kreditgarantiförordning 2020:255 på Boverkets hemsida.