I Sverige finns ett 50-tal kollektivhus, varav de flesta är medlemmar
i föreningen Kollektivhus NU. En fråga om hemmavarande vuxnas barn deltagande i
matlag skickades till medlemmarna, förutom de kollektivhus för enbart boende
över 40 år utan barn, samt postades i Facebookgruppen Kollektivhus-forum. Vi fick 20
svar.
Flest svar hamnade i kategorin obligatoriskt matlag och med deltagande
även för hemmavarande barn över 18 år, om de inte gick kvar i gymnasiet. Några
hänvisar till samma ansvar ska gälla för alla för myndiga, eller att
föräldraansvaret upphör efter gymnasiet.
Ett antal med både obligatoriskt eller frivilligt deltagande i
arbetsgemenskap saknade regler, några för att det aldrig varit aktuellt eller
medvetet utifrån att att vuxna barn inte har valt hur deras föräldrar bor. Ett
par kollektivhus utan regler är på gång att diskutera frågan.
Ett par kollektivhus har löst det genom att hemmavarande vuxna barn som
inte deltar i matlag betalar som gäster.
Göteborg har under många år varit ledande när det gäller att uppmuntra bygg- och bogemenskaper och ordna markanvisningar.
Efter en kaotisk eftervalssituation, har nu de borgerliga, ofta med stöd av Demokraterna ”nej till Västlänken”, den politiska ledningen i Göteborg. Fastighetsnämnden leds av KD och M och Byggnadsnämnden av samma M-person och L.
Göteborgs tidigare inriktning, att 5 % av nybyggnadsanvisningarna skulle gå till bygg- och bogemenskaper, har nu bytts mot att ”Byggemenskaper och Egna hem” skall prioriteras.
Lea-Vanessa Lohr, som tidigare hade tjänsten vid fastighetskontoret till stöd för bygg- och bogemenskaper har slutat och ersatts av en ny tjänsteman. I spetsen för Framtiden, koncernen för de förvaltande allmännyttiga bolagen, sitter en gammal L-politiker tillsammans med en från M.
Tjänstemannen i Framtiden som
tidigare var hjälpsam med att ta fram möjliga planer för markanvisningar till
kollektivhus, har inte längre några planer att erbjuda.
”Det ser rätt mörkt ut och vi är i stort behov av en ny markanvisning”, säger Inga Alander från föreningen BoIhop. ”Denna gång för ett kollektivhus för alla åldrar. Vi arbetar på med de två pågående projekten i Högsbo, 2020/21 och Östra Kålltorp, 2022, fastän tiden rinner iväg och projekteringskostnaderna stiger. Skam den som ger sig!”
Bilden visar några blommande träd utanför Stacken i Bergsjön, Sveriges första kollektivhus ”på arbetsgemenskapens grund”. Nu det första huset som byggts om till ett passivhus med hjälp av solpaneler på alla fasader och på taket.
Bygget i Baskemölla är i gång igen efter panikstoppet som
orsakades av regeringsbeslutet i januari. Det innebar att investeringsstödet
till hyresrätter stoppades, utan övergångsregler.
Nu har regeringen beslutat att återinföra stödet.
För skånska Baskedal, etapp fyra av Baskemölla ekoby,
handlade det om 7, 3 miljoner för de
sammanlagt 16 lägenheterna. Målet har hela tiden varit att bygga bra bostäder
med rimlig hyra och maximalt liten miljöpåverkan. Det skulle bli solceller och
miljöeffektiv uppvärmning.
Hur det blir med de miljövänliga detaljerna är ännu inte
helt klart.
‒ Nu bygger vi enligt plan B men så fort vi får tillbaks
stödet går vi tillbaks till plan A. Det
är nervöst eftersom svaret kan dröja.
Skillnaden mellan plan A och B är att B betyder ett dyrare
boende, något som i värsta fall kan leda till att någon tvingas hoppa av. Än
har ingen gjort det, man hoppas att det ska lösa sig.
Den gamla lantmannaskolan från 1907 ska bli ett kollektivhus med 14 lägenheter. Ombyggnaden startar under 2019.
I Hammenhög, några mil bort på Österlen, berördes bogemenskapen Hambo, den gamla
lantmannaskolan som ska byggas om till 14 lägenheter. Även där var oron
stor för konsekvenserna av det stoppade
stödet.
Nu har man andats ut.
‒ Det ordnade sig så
fort den nya budgeten blev klar. Vi väntar nu på offerten från byggfirman, som
förhoppningsvis kommer inom kort, så vi är på gång. Alla lägenheter är bokade,
ingen har hoppat av på grund av detta, men lite extra oro blev det förstå, säger
ordförande Tore Wizelius.
Målet är att bygget ska starta före sommaren.
‒ Det som inte gått
enligt plan är tidsplanen, vi siktade från början på att kunna flytta in till
sommaren, sen till hösten, och nu kan vi i bästa fall göra det till årsskiftet,
och det är inte säkert det heller.
Men det blir klart när vi fått offerten, för där ingår också
en tidsplan, som är tvingande.
I maj 2018 var det dags för årets första omgång frågor till de som deltar i Stockholms Bostadsförmemdlings kundpanel. Denna gång handlade enkäten om nya former av kollektivt boende och om delningsekonomi.
På frågan om en skulle kunna tänka er att bo kollektivt svarar 27 procent ja. Intresset för att bo kollektivt är lika stort i alla åldersgrupper men kvinnorna som svarat på enkäten är något mer intresserade av att bo i ett sådant boende än männen (34 procent jämfört med 21 procent).
Den största fördelen med att bo kollektivt skulle vara ökade möjligheter till umgänge enligt de svarande. Detta tycker samtliga åldersgrupper. Helst skulle majoriteten av er vilja dela på en gemensam trädgård, takterrass och gym.
Trädgårdsskötsel, bil, internet, städning och kostnader för el, värme, vatten och hemförsäkring är saker som man skulle vilja dela med andra eller ta gemensamt ansvar för. Däremot är intresset för att dela livsmedel, badrum eller musikanläggning svagt.
Som största nackdelen med att bo kollektivt angavs oreda och stök och risken för konflikter med de andra boende. Kvinnor ser andras stök och ett möjligt delat badrum som de största nackdelarna medan män betraktar konflikter och brist på privatliv som de största problemen.
Sedan 2007 har Bostadsförmedlingen i Stockholm förmedlat 332 lägenheter i kollektivboenden.
Intresset att hyra eller låna ut saker via en app eller på internet är ännu svagt. Endast 4 procent har hyrt ut något under det senaste året. 15 procent har hyrt eller lånat något under samma tidsperiod. I bägge fallen var det framför att lägenheter som hyrdes eller hyrdes ut.
Bostadsförmedlingens kundpanel består av knappt 5 000 mottagare, den här gången (maj 2018) svarade 2109 personer.
Bilden visar hur Hagsätra Hub skulle kunna utformas. Hagsätra Hub är ett av flera kollektivhus, som ingår i markanvisningar i Stockholm. Föreningen Boframtiden samordnar alla intresserade.
Kollektivhuset Kombo i Hägerstensåsen ska snart börja byggas. Här är kollektivhusföreningen Kombo samarbetspartner till Familjebostäder, som bygger och förvaltar.
Föreningen Hållkållbo arbetar också aktivt för ett hållbart kollektivt boende och söker markanvisning. Hållkållbo är också med i Vinnova-projektet DiverCity.
Kollektivhus planeras också bland annat av BiG i Vaxholm och Rudbeckia i Uppsala.
Nu är mycket på gång! Boverket har skrivit om byggemenskaper, Vinnovaprojekt Divercity är i gång, aktiva startargrupper blir fler och fler och många kommuner planerar för byggemenskaper. Kom och lyssna på allt som är på gång den 5 april i Uppsala
Föreningen för Byggemenskaper och Uppsala kommun ordnar konferensen den 5 april. Avgiftsfritt!
Kollektivhuset Blomstret i Gävle har funnits sedan 1985, i snart trettiofem år. Liksom de flesta kollektivhusen i Sverige fungerar det bra. HSBs tidning för förtroendevalda, Uppdraget, har en trevlig artikel om Blomstret, med start på sidan 24. Här är en länk!
Brf Blomstret är ett av de fyra kollektivhus som HSB byggt genom åren, ritade av arkitekten Kerstin Gåsste. Blomstret och Kupan i Älvsjö fungerar fortfarande utmärkt. Kollektivhusen i Järfälla och Märstadal är avkollektiviserade, det första efter några år medan Märstadal nog aldrig fick chansen att fungera som det var tänkt.
Till utställningen finns en bok på engelska och tyska, Cohousing Inclusive, från jovis Verlag som kom 2017. Helena Hede medverkar med ett avsnitt om kollektivhuset Sofielund i Malmö
Earth Song är det mest kända cohousing-projektet i New Zealand. Mer information om det ökande intresset och nya projekt på gång finns på Cohousing NZ:s hemsida.
Sedan 2013 har föreningen Byggemenskap Högsbo arbetat för att förverkliga drömmen om ett kollektivhus med hög kvalitet och höga sociala värden både för de boende i huset, men även med utåtriktad gemenskap för stadsdelen. Vi har nu markanvisning på en tomt vid Axel Dahlströms torg och ett samarbete med Familjebostäder.
Efter drygt ett års samtal med Familjebostäder är vi nu redo att visa skisser på olika typer av lägenheter och gemensamma ytor, samt redogöra för vad det kommer att kosta att bo i huset om allt går som vi hoppas på. Syftet med mötet är att rekrytera medlemmar som vill vara med i den fortsatta processen. Vi kommer att ägna första delen av mötet åt information, och resten av tiden åt en fördjupad frågestund/diskussion för de som är intresserade av att vara med.
När huset står klart i början av 2021 kommer föreningen att blockhyra alla lägenheter. Det innebär att lägenheterna inte kommer att läggas upp på Boplats, utan att föreningen själv ansvarar för att hitta hyresgäster. Ju tidigare du går med i föreningen och engagerar dig, desto större möjlighet har du att få en plats i huset och vara med och påverka boendet i sin helhet.
Om du är intresserad av att vara med, skicka ett mail till byggemenskaphogsbo@gmail.com, så återkommer vi till dig. Du kan också gå med i Facebookgruppen Byggemenskap Högsbo så får du löpande information.
I artikeln intervjuas också Ulrika Hägred från Boverket. De har publicerat en ny skrift om byggemenskaper som kan laddas ned utan kostnad.
Fler måste kunna få möjlighet att bygga sitt boende tillsammans. Kommunerna kan göra mycket för att underlätta för gruppstartade projekt. I skriften finns en rad görslag kring hur kommuner kan arbeta.
Lagnö Bo invigdes i augusti 2018. Inne i vinterträdgården, som gränsar till de gemensamma rummen vid entrén, finns en scen.
