LKF i Lund har startat arbetet med ett nytt coliving-projekt i Brunnshög, Lunds nya stadsdel. Byggstart år 2020-2021 och inflyttningsklart 2022 om allt går enligt planerna. Cirka 70 boende i åldern 20 – 35 år. LKF samarbetar med operatören (förvaltaren) COLIVE
COLIVE är ett koncept som innebär att hyresgästerna bor själva, men lever tillsammans i de gemensamma delar i boendet. I COLIVE är delningsekonomin i fokus, vilket möjliggör både ett yteffektivt boende, men även en stor social gemenskap för den som hyr bostaden.
– Genom vårt projekt ger vi unga vuxna en möjlighet att vara en del av ett sammanhang, samtidigt som vi skapar ett komplement till andra boendeformer för de som befinner sig i glappet mellan studentliv och att bilda familj, säger Fredrik Millertson i ett pressmeddelande från LKF
– Detta är hållbarhet när den är som bäst – närheten till all service i den nya stadsdelen och med en spårvagnshållplats utanför dörren. Och den sociala hållbarheten som genomsyrar boendet, avslutar Fredrik Millertson.
Visionsbild Brunnshög. Illustration: Benjamin Walfridzon Eriksson
Så sa en av de nyinflyttade i bygg- och bogemenskapen Gleis 21 i Wien i en ny TV-dokumentär som visades på den österrikiska tv-kanalen Orf nu i december 2019. Gleis 21 är en del av det mest intressanta stadsutbyggnadsprojektet på länge i stadsdelen Favoriten i Wien. Och den kollektiva utmattningen kommer att släppa med tiden, även om planeringsprocessen och inflyttningsskedet blev arbetsamt.
Bygg- och bogemenskapen Gleis 21 i Leben am Helmut-Zilk-Park i Wien. I bottenvåningen finns olika publika lokaler medan de gemensamma utrymmena och en takterrass finns överst i byggnaden.
I den nya stadsdelen Leben am Helmut-Zilk-Park vid Hauptbahnhof/Centralstationen i Wien finns sex-sju byggemenskaper i ett helt nytt stadsbyggnadsgrepp i ett centralt läge i en storstad. Småskaligt med många byggherrar, en blandning av boende, lokal kultur och verksamheter, nya trafiklösningar med färre bilar är några inslag liksom att både boende och verksamheter engageras i området långt innan det är dags för inflyttning. Minst fyra av byggemenskaperna är färdiga, andra byggs just nu.
Robert Temel har skrivit en spännande bok om projektet, ”Ein Stück Stadt bauen” (på tyska) som beskriver både ett ovanligt planeringsarbete och många ovanliga projekt utförligt.
Dokumentären om Gleis 21 går att se via länken till Orf (på tyska).
Det gemensamma köket i takvåningen till bygg- och bogemenskapen ”Grüner Markt” i Sonnwendviertel, en av sju bogemenskaper i stadsdelen.
I nästa nummer av Bo tillsammans, nr 53, kommer ett kort reportage från bygg- och bogemenskaperna i den nya stadsdelen i Wien.
I USA finns just nu cirka 17 bogemenskaper för seniorer. De första kom till under början av 200-talet. Nu sprider sig idén allt snabbare. Minst 28 till är under byggande eller planering enligt en artikel i ”The Conversation” av forskarna och gerontologerna Nancy P. Kropf och Sherry Cummings.
De har skrivit en ny bok Senior Cohousing: A New Way Forward for Active Older Adults som bland annat bygger på intervjuer med 76 personer i 12 olika cohousing-projekt i USA (utgiven på Springer och alldeles för dyr). Deras syte var dubbelt, dels att visa på andra alternatvi för hur en kan åldras och leva bra, dels att undersöka om SCC (senior cohousing communities/bogemenskaper för seniorer) skulle kunna var ett alternativ för dem själva. De hade båda erfarenhet av föräldrar och äldreboenden och hade insett att de själva inte skulle vilja ha det som sina föräldrar – eller bo som dem.
Elderspirit, Abingdon, Virginia. Inflyttat 2006 och en av de äldsta bogemenskaperna för seniorer i USA. Här bor cirka 25 personer med olika religion som kristna, judar och hinduer.
Så här skriver författarna i det sista avsnittet i boken: ”Innan vi besökte de olika bogemenskaperna, mötte de boende och deltog i deras aktiviteter hade vi en teoretisk förståelse för vad det kan betyda att bo i gemenskap. Det vill säga ,vi antog att det skulle bli positiva upplevelser eftersom vi vet att äldre vuxna både sätter värde på att kunna bo kvar i sina egna hem och mår bra av sociala kontakter och engagemang. Vad vi inte hade förväntat os var den spänstighet och vitalitet vi mötte.”
Författarna avslutar med att de båda två allvarligt överväger denna boendeform som ett framtida alternativ för dem själva.
I Sverige finns ett 50-tal kollektivhus, varav de flesta är medlemmar
i föreningen Kollektivhus NU. En fråga om hemmavarande vuxnas barn deltagande i
matlag skickades till medlemmarna, förutom de kollektivhus för enbart boende
över 40 år utan barn, samt postades i Facebookgruppen Kollektivhus-forum. Vi fick 20
svar.
Flest svar hamnade i kategorin obligatoriskt matlag och med deltagande
även för hemmavarande barn över 18 år, om de inte gick kvar i gymnasiet. Några
hänvisar till samma ansvar ska gälla för alla för myndiga, eller att
föräldraansvaret upphör efter gymnasiet.
Ett antal med både obligatoriskt eller frivilligt deltagande i
arbetsgemenskap saknade regler, några för att det aldrig varit aktuellt eller
medvetet utifrån att att vuxna barn inte har valt hur deras föräldrar bor. Ett
par kollektivhus utan regler är på gång att diskutera frågan.
Ett par kollektivhus har löst det genom att hemmavarande vuxna barn som
inte deltar i matlag betalar som gäster.
Göteborg har under många år varit ledande när det gäller att uppmuntra bygg- och bogemenskaper och ordna markanvisningar.
Efter en kaotisk eftervalssituation, har nu de borgerliga, ofta med stöd av Demokraterna ”nej till Västlänken”, den politiska ledningen i Göteborg. Fastighetsnämnden leds av KD och M och Byggnadsnämnden av samma M-person och L.
Göteborgs tidigare inriktning, att 5 % av nybyggnadsanvisningarna skulle gå till bygg- och bogemenskaper, har nu bytts mot att ”Byggemenskaper och Egna hem” skall prioriteras.
Lea-Vanessa Lohr, som tidigare hade tjänsten vid fastighetskontoret till stöd för bygg- och bogemenskaper har slutat och ersatts av en ny tjänsteman. I spetsen för Framtiden, koncernen för de förvaltande allmännyttiga bolagen, sitter en gammal L-politiker tillsammans med en från M.
Tjänstemannen i Framtiden som
tidigare var hjälpsam med att ta fram möjliga planer för markanvisningar till
kollektivhus, har inte längre några planer att erbjuda.
”Det ser rätt mörkt ut och vi är i stort behov av en ny markanvisning”, säger Inga Alander från föreningen BoIhop. ”Denna gång för ett kollektivhus för alla åldrar. Vi arbetar på med de två pågående projekten i Högsbo, 2020/21 och Östra Kålltorp, 2022, fastän tiden rinner iväg och projekteringskostnaderna stiger. Skam den som ger sig!”
Bilden visar några blommande träd utanför Stacken i Bergsjön, Sveriges första kollektivhus ”på arbetsgemenskapens grund”. Nu det första huset som byggts om till ett passivhus med hjälp av solpaneler på alla fasader och på taket.
Bygget i Baskemölla är i gång igen efter panikstoppet som
orsakades av regeringsbeslutet i januari. Det innebar att investeringsstödet
till hyresrätter stoppades, utan övergångsregler.
Nu har regeringen beslutat att återinföra stödet.
För skånska Baskedal, etapp fyra av Baskemölla ekoby,
handlade det om 7, 3 miljoner för de
sammanlagt 16 lägenheterna. Målet har hela tiden varit att bygga bra bostäder
med rimlig hyra och maximalt liten miljöpåverkan. Det skulle bli solceller och
miljöeffektiv uppvärmning.
Hur det blir med de miljövänliga detaljerna är ännu inte
helt klart.
‒ Nu bygger vi enligt plan B men så fort vi får tillbaks
stödet går vi tillbaks till plan A. Det
är nervöst eftersom svaret kan dröja.
Skillnaden mellan plan A och B är att B betyder ett dyrare
boende, något som i värsta fall kan leda till att någon tvingas hoppa av. Än
har ingen gjort det, man hoppas att det ska lösa sig.
Den gamla lantmannaskolan från 1907 ska bli ett kollektivhus med 14 lägenheter. Ombyggnaden startar under 2019.
I Hammenhög, några mil bort på Österlen, berördes bogemenskapen Hambo, den gamla
lantmannaskolan som ska byggas om till 14 lägenheter. Även där var oron
stor för konsekvenserna av det stoppade
stödet.
Nu har man andats ut.
‒ Det ordnade sig så
fort den nya budgeten blev klar. Vi väntar nu på offerten från byggfirman, som
förhoppningsvis kommer inom kort, så vi är på gång. Alla lägenheter är bokade,
ingen har hoppat av på grund av detta, men lite extra oro blev det förstå, säger
ordförande Tore Wizelius.
Målet är att bygget ska starta före sommaren.
‒ Det som inte gått
enligt plan är tidsplanen, vi siktade från början på att kunna flytta in till
sommaren, sen till hösten, och nu kan vi i bästa fall göra det till årsskiftet,
och det är inte säkert det heller.
Men det blir klart när vi fått offerten, för där ingår också
en tidsplan, som är tvingande.
I maj 2018 var det dags för årets första omgång frågor till de som deltar i Stockholms Bostadsförmemdlings kundpanel. Denna gång handlade enkäten om nya former av kollektivt boende och om delningsekonomi.
På frågan om en skulle kunna tänka er att bo kollektivt svarar 27 procent ja. Intresset för att bo kollektivt är lika stort i alla åldersgrupper men kvinnorna som svarat på enkäten är något mer intresserade av att bo i ett sådant boende än männen (34 procent jämfört med 21 procent).
Den största fördelen med att bo kollektivt skulle vara ökade möjligheter till umgänge enligt de svarande. Detta tycker samtliga åldersgrupper. Helst skulle majoriteten av er vilja dela på en gemensam trädgård, takterrass och gym.
Trädgårdsskötsel, bil, internet, städning och kostnader för el, värme, vatten och hemförsäkring är saker som man skulle vilja dela med andra eller ta gemensamt ansvar för. Däremot är intresset för att dela livsmedel, badrum eller musikanläggning svagt.
Som största nackdelen med att bo kollektivt angavs oreda och stök och risken för konflikter med de andra boende. Kvinnor ser andras stök och ett möjligt delat badrum som de största nackdelarna medan män betraktar konflikter och brist på privatliv som de största problemen.
Sedan 2007 har Bostadsförmedlingen i Stockholm förmedlat 332 lägenheter i kollektivboenden.
Intresset att hyra eller låna ut saker via en app eller på internet är ännu svagt. Endast 4 procent har hyrt ut något under det senaste året. 15 procent har hyrt eller lånat något under samma tidsperiod. I bägge fallen var det framför att lägenheter som hyrdes eller hyrdes ut.
Bostadsförmedlingens kundpanel består av knappt 5 000 mottagare, den här gången (maj 2018) svarade 2109 personer.
Bilden visar hur Hagsätra Hub skulle kunna utformas. Hagsätra Hub är ett av flera kollektivhus, som ingår i markanvisningar i Stockholm. Föreningen Boframtiden samordnar alla intresserade.
Kollektivhuset Kombo i Hägerstensåsen ska snart börja byggas. Här är kollektivhusföreningen Kombo samarbetspartner till Familjebostäder, som bygger och förvaltar.
Föreningen Hållkållbo arbetar också aktivt för ett hållbart kollektivt boende och söker markanvisning. Hållkållbo är också med i Vinnova-projektet DiverCity.
Kollektivhus planeras också bland annat av BiG i Vaxholm och Rudbeckia i Uppsala.
Nu är mycket på gång! Boverket har skrivit om byggemenskaper, Vinnovaprojekt Divercity är i gång, aktiva startargrupper blir fler och fler och många kommuner planerar för byggemenskaper. Kom och lyssna på allt som är på gång den 5 april i Uppsala
Föreningen för Byggemenskaper och Uppsala kommun ordnar konferensen den 5 april. Avgiftsfritt!
Kollektivhuset Blomstret i Gävle har funnits sedan 1985, i snart trettiofem år. Liksom de flesta kollektivhusen i Sverige fungerar det bra. HSBs tidning för förtroendevalda, Uppdraget, har en trevlig artikel om Blomstret, med start på sidan 24. Här är en länk!
Brf Blomstret är ett av de fyra kollektivhus som HSB byggt genom åren, ritade av arkitekten Kerstin Gåsste. Blomstret och Kupan i Älvsjö fungerar fortfarande utmärkt. Kollektivhusen i Järfälla och Märstadal är avkollektiviserade, det första efter några år medan Märstadal nog aldrig fick chansen att fungera som det var tänkt.
