Statliga kreditgarantier till bostäder får bättre villkor

”Hade de här reglerna gällt tidigare, när vi förhandlade med banken hade vi sparat säkert ett halvårs sega förhandlingar” säger Tore Wizelius från bogemenskapen Hambo i Hammenhög om att reglerna för statliga kreditgarantier förändras 1 juni 2020 . ”Ett utmärkt förslag!”

Staten kan nu garantier även på orter med svag marknad, där marknadsvärdet på ett hus kan vara lägre än vad det kostar att bygga. Garantierna kan användas vid ny- och ombyggnad, men också när en fastighets ska förvärvas för att ombildas till kooperativ hyresrätt.

Så här beskriver Boverket nyheterna: ”Den nya förordningen innebär en del förändringar, bland annat höjs det så kallade schablonbeloppet till 22 000 kronor per kvadratmeter. Det innebär att för nybyggnad eller anordnande av bostäder på orter med lägre marknadsvärden får kreditgaranti lämnas med ett belopp som motsvarar 90 procent av produktionskostnaden, dock maximalt 22 000 kronor per kvadratmeter uppvärmd boarea. En annan förändring är att kreditgaranti får lämnas för lån för ändring av befintlig bostadsbyggnad som innebär att byggnadens värde ökar. I enlighet med nuvarande regelverk kommer kreditgaranti medges upp till högst 90 procent av Boverkets bedömda marknadsvärde, något som även kommer gälla för kreditgaranti för lån till kooperativa hyresrättsföreningar.”

Läs mer om den nya kreditgarantiförordning 2020:255 på Boverkets hemsida.

Rapport från ett nyinflyttat kollektivhus

”Att ha väntat runt 10 år på att kollektivhuset Under samma tak i Högsbo, Göteborg, ska bli inflyttningsklart – och hamna mitt i coronapandemin med påbjudet ”socialt avstånd”! Det är inte helt lätt. ” berättar Maria Wallin som samlat ihop alla bilder och kommentarer.

”Men förväntan och entusiasm har skapat alternativa lösningar för möten – utomhus eller utspridda inomhus i den vackra matsalen. Och vissa aktiviteter har ändå gått att genomföra, som promenader i omgivningarna och fika i vårsolen. Trädgårdsgruppen har både sått och planterat. Begagnade trädgårdsmöbler har hämtats och placerats ut. Den vackra matsalen har fått gardiner. Städgruppen har organiserat städningen av hela huset. Barnens lekhörna börjar ta form.

Men matlagen som skulle kommit igång efter påsk. Nej det får vänta till efter sommaren. Köksgruppen träffas i mindre konstellationer i stället, plockar upp ur kartonger, diskar och ställer in porslin, glas och grytor i skåp och lådor. Det är allt. Så länge.” 

Rosa Boahen kramar sitt nya hem på inflyttningsdagen. Lillasyster Emmi är något mer fundersam.

”En bild från min inflyttning den 27/4. Liten bullfest med barnbarnen som är glada för att mormor flyttat från Jämtland till Göteborg. Nu har vi så nära till varandra som man kan ha! Känns glädje för oss, men också för mig, att ha getts möjligheten att flytta in i detta härliga hus, tillsammans med många nya spännande människor. Känner mig privilegierad.”
Ulla-Carin Söderlind

När terasserna inte är öppna och innan alla trädgårdsmöbler är på plats, får man ta det man har! En kaffe i solen utanför B-entrén till exempel. Louise Rickardsson och Gunilla Almqvist håller behörigt avstånd.

Harry Berlin ingår i trädgårdsgruppen. Här sår han krasse under full koncentration.

Lisbeth Davidsson har sytt gardinerna till matsalen och Eva-Marie Mendahl pillar i krokarna.

Mysigt blev det! En underbar lägenhet med en underbar balkong. Härligt att vara här! tycker Kerstin Antonsson.

Och tvärs över gården från Gunilla Almqvists balkong växer nästa kollektivhus upp. Bo ihop – inflyttningsklart om ett år.

Fakta: Under samma tak i Högsbo Göteborg är ett kollektivhus med 59 hyreslägenheter,  alltifrån1:or till 5:or.
Bygget startade i augusti 2018 och inflyttning började 27 mars 2020. Den ideella föreningen startades av en grupp eldsjälar 2009.

Maria Wallin

Vi vill bo ihop under samma tak!

I senaste numret av Senioren finns en artikel om det nya kollektivhuset ”Under samma tak” i Högsbo, Göteborg. Artikeln hittar du här!

Mer att läsa om Under samma tak finns på deras hemsida https://www.undersammatak.org/. Inflyttningen startade den 27 mars.

Under samma tak ingår som ett av tio exempel på kollektivhus, bygg- och bogemenskaper i Helena Westholms nya bok ”De byggde gemenskap”, utgiven av CBA vid Chalmers och Divercity. Läsvärd!

Fotot ovan hämtat från Seniorens hemsida senioren.se

Lund får byggemenskap

Lund kan få en helt ny bostadsform. Den 15 april gav tekniska nämnden klartecken för markanvisning till en byggemenskap i Brunnshög. 

Detta skriver kommunen i ett pressmeddelande som fortsätter:

I nordöstra Lund byggs Brunnshög. Här ska uppemot 40 000 människor bo och arbeta när stadsdelen står klar. I stadsdelen ska kontor och bostäder samsas om ytan och en brokig skara av bostadsrätter, hyresrätter och äganderätter stå sida vid sida. Nu tillkommer ytterligare en boendeform till stadsdelen: en byggemenskap.

I en byggemenskap går de framtida boende samman och utvecklar själva sitt bostadshus – från första skiss till inflyttning. Det innebär att medlemmarna får nya sätt att påverka sitt boende, samtidigt som den vinstmarginal projektutvecklaren normalt har kan tillfalla de boende – antingen i form av lägre pris för bostadsrätten, högre kvalitet på material eller att den boende får större yta på sin lägenhet.

Tidigare etableringsförsök för byggemenskaper har gjorts i Lund, då initierat av kommunen, utan att projekten färdigställs. Nu har i stället initiativet kommit från en erfaren byggprojektledare, Dennis Kerkhof, som har genomfört många stora byggprojekt och kommer att arbeta med byggemenskapen som projektlots.

– För fem år sedan flyttade jag till Sverige. Då upptäckte jag att byggemenskaper knappt existerar här, till skillnad mot hur det ser ut i Nederländerna, landet jag flyttade från. Byggemenskap som boendeform är något jag brinner starkt för och vill föra in till Sverige – för att fler ska uppleva fördelarna med att ha stort inflytande över sitt eget boende, att man kan få bättre kvalitet till samma peng, säger Dennis Kerkhof, initiativtagare till Byggemenskap Lund.

Byggrätten, som heter Skymningen 6, är placerad precis invid spårvägshållplatsen Solbjer, med stadsdelsparken Nobelparken – som just nu anläggs – några kvarter bort. Cirka 20 lägenheter beräknas kunna byggas i byggemenskapen, men detta kan ändras beroende på hur medlemmarna utformar sina lägenheter.

– Byggemenskaper är än så länge ovanliga i Sverige, men särskilt populära i Tyskland och Österrike. Gemenskaperna ger stort utrymme åt variation och förnyelse, när personer med olika krav och erfarenhet själva organiserar sitt framtida boende. Brunnshög är en bra stadsmiljö för att utveckla bostadsformer med stark social sammanhållning, säger Jan Annerstedt (FNL), ordförande i tekniska nämnden.

Kommunfullmäktige har beslutat att markförsäljning av kommunens mark ska ske till marknadsmässiga priser. Köpeskillingen för byggrätten blir därför cirka 9 900 000 kronor.

För mer information, kontakta:
Dennis Kerkhof
Initiativtagare, Byggemenskap Lund
dennis@uenik.se
079-347 90 59

Jan Annerstedt (FNL)
Ordförande, tekniska nämnden
jan.annerstedt@lund.se
046-359 70 19

Rekordbyggande av bogemenskaper för seniorer – i Danmark

Under 2020 kommer 31 bogemenskaper för seniorer att bli klara för inflyttning i Danmark. Totalt handlar det om 1 072 nya bostäder, alla med tillgång till gemensamma lokaler. Det visar en undersökning som RealDania just har publicerat.

Antal nya bostäder i danska bogemenskaper för seniorer sedan 1987. Då var världens första ”oldekollo”, Midgård i Mjölnerparken i Köpenhamn, klart för inflyttning. Även antalet bogemenskaper för alla åldrar ökar i Danmark.

År 2019 fanns det cirka 215 kända seniorbogemenskaper och nu är antalet minst 287.

”Nu är bollen i rullning och det är enormt positivt. Vi vet att mer än 100 000 äldre (i Danmark) upplever ensamhet och antalet ökar. Vi vet också att livskvaliten är hög hos äldre i boegemenskaper och de långa kö- och väntelistorna visar att efterfrågan är stor. Trots det har utbudet varit begränsat. Det har varit en blind bläck för bostadsmarknaden vad vi förstår, ” säger Nina Kovsted Helk, filantropidirektör i Realdania enligt deras hemsida.

Trots ett stort intresse och långa köer till de bogemenskaper som finns, har byggandet av nya bogemenskaper för seniorer nästan upphört under de senaste 8-10 åren.

”Den här paradoxen medförde att Realdania satsade på att förändra attityderna i bostadssektorn och snabbstartade byggandet av nya seniorbogemenskaper tillsammans med privata och allmännyttiga bostadsföretag. En insats som nu verkar ha burit frukt. Det finns utan tvivel många som söker alternativa sätt att bo samtidigt som en demografisk utveckling med fler och fler äldre sätter press på bostadsmarknaden. Vi har, tillsammans med en rad byggherrar, försökt att visa att det här är en bra affärsidé – att bygga moderna bostäder för seniorer som också inrymmer bostäder som man har råd med som folkpensionär samtidigt som det är en lönsam affär för byggherrarna,” fortsätter Nina Kovsted Helk på hemsidan.

Antal nya bogemenskaper för seniorer i Danmark sedan 1987. Fram till och med år 2004 fanns ett statligt stöd för information och intitiering av bogemenskaper via organisationen ”Boligtrivsel i Centrum”.

I Danmark fanns en samarbetsorganisation, Boligtrivsel i Centrum, som från cirka 1990 och framåt arbetade för att få i gång bogemenskaper för seniorer runt om i Danmark. I samband med krisen på den danska bostadsmarknaden kring 2003-2005 försvann statens stöd till organisationen, som måste läggas ned. Också det statliga stödet till andelsboliger försämrades och resultatet blev att det blev allt färre nya bogemenskaper i Danmark, såväl för seniorer som för alla åldrar. Men nu är intresset större än någonsin för alla former av bogemenskaper. Mer information finns hos Föreningen for Bofællesskaber, bofaellesskab.dk

Överst seniorbogemenskapen i Munksögård, Roskilde. Här finns 20 lägenheter och ett stort gemensamt fælleshus med allrum, kök, tvättstuga, gästrum med mera. Fotot är taget några år efter inflyttningen 2000.

Arbete pågår med en digital plattform för bygg- och bogemenskaper

Just nu pågår arbetet med en portal, en hemsida, där intresserade kan hitta bygg- och bogemenskaper, startargrupper kan planera sitt arbete och hitta kunskap, kommuner erbjuda tomter, konsulter berätta om vad de kan erbjuda och mycket mera.

Arbetsgruppen för portalen leds av Joachim Widerstedt, Föreningen för Byggemenskaper. Eftersom det just nu är svårt att resa till möten (och att mötas) ordnade Ingrid Westerfors på Coompanion i Göteborg ett videomöte på webben där syftet och innehållet diskuterades.

Processkartan, som tagits fram av Föreningen för Byggemenskaper, kommer att bli en viktig del av Byggabo-portalen.

Runt om i Europa finns olika typer av webbplattformar som dels ger en bild av aktuella projekt i olika skeden och dels samlar och förmedlar kunskap, exempelvis i Frankrike, Belgien, Nederländerna, Danmark och Storbritannien. I Tyskland finns flera, exempelvis en för hela Tyskland (med två svenska startargrupper) och en för Berlin:
cohousing-berlin.de (En portal för Berlin. Utmärkt, på både tyska och engelska)
wohnprojekte-portal.de (En portal för hela Tyskland, ja hela Europa med två svenska startargrupper. Enbart på tyska)

Arbetet är en del av Divercity, det Vinnovastödda projektet, som drivs av Föreningen för Byggemenskaper tillsamans med 18 andra aktörer – kommuner, arkitekter, projektledare och forskare i samarbete med tre byggemenskaper på gång. Läs mer på projektets hemsida divcity.se!

Från hemsidan divcity.se om vad arbetet med Divercity ska leda till
. Projektet pågår under 2019 och 2020.

Överst en ”skärmdump” från videomötet (foto Ingrid Westerfors).

Hambos nya hemsida!

Bogemenskapen Hambo har skaffat sig en fin hemsida, värd att besöka.

Hambos nya hemsida.

I slutet av 2020 är det dags för inflyttning i de 14 lägenheterna i den gamla lantmannaskolan i Hammenhög. (Lantmannaskolor hade teoretisk utbildning i lantbruk för bondsöner och andra med praktiska erfarenheter och som siktade på att sedan driva egna lantbruk).

Inte alla bogemenskaper har ett eget valnötsträd – det finns hos Hambo enligt hemsidan:

Här pågår skörd av valnötter i Hambos trädgård.

Första spadtaget i Skråningen 2 i Lejre, Sjælland – en bogemenskap genom ombud

Skråningen 2 är ett nytt bofællesskab som nu ska börja byggas i Lejre kommune (strax väster om Roskilde) intill det inflyttade bofællesskabet Lejre 1. Första spadtaget ska tas, men det blir inte någon samling kring detta, förstås.

Skråningen är ett av flera exempel på en bogemenskap enligt ombudsmodellen. Bostadsutvecklaren EcoVillage letar tomter och reder ut förutsättningarna tillsammans med kommunen, ett arkitektkontor osv. Sedan bjuds intresserade in att bli medlemmar i bogemenskapen. Först när det finns tillräckligt många medlemmar startar arbetet på allvar.

EcoVillages grundare försökte själva dra igång en bogemenskap och upptäckte hur besvärligt det kan vara och hur lång tid arbetet tar. Därför har man utvecklat ett arbetssätt som ska göra att de blivande boende får stöd hela vägen fram till ett färdigt projekt. Stödet slutar inte vid inflyttningen, EcoVillage ser också till att det finns en fungerande mathållning (med ekologisk mat och läckra recept) under sex månader efter inflyttningen. Därefter får boendegruppen ta över ansvaret.

Upplåtelseformerna är olika – i några av de cirka åtta projekt EcoVillage har på gång är det ägarlägenheter med en ”grundejerförening”, i andra handlar det om andelsboliger.

Verklighet och idé – Skråningen 1 efter inflyttningen och som projektet presenterades före inflyttningen. Illustration Vandkunsten.

Företaget samarbetar med välkända arkitektkontor som Vandkunsten, som också är arkitekterna bakom Skråningen i Lejre.

Byggemenskap på gång i Nacka

Ombudsmodellen är ett lite annorlunda sätt att få tillstånd byggemenskaper. Professionella bostadsutvecklare skaffar sig markanvisningar och ordnar detaljplaner för att i nästa steg bjuda in intresserade privatpersoner att ingå i en byggemenskap. Så arbetar flera företag i Danmark, Belgien, Frankrike och flera andra länder.

Nu har ombudsmodellen också kommit till Sverige genom EQ Living, som fått sin första markanvisning i Nacka. De kallar arbetssättet ”egenproduktion”. Läs mer i StockholmDirekt och på deras hemsida.

Tidig skiss av den planerade bebyggelsen i Lovisedal. Byggemenskapen bestämmer om det ska bli radhus eller flerbostadshus (i äganderättsform). Bild EQ Living. Även bilden överst kommer från EQ Living.