27 % kan tänka sig att bo kollektivt i Stockholm

I maj 2018 var det dags för årets första omgång frågor till de som deltar i Stockholms Bostadsförmemdlings kundpanel. Denna gång handlade enkäten om nya former av kollektivt boende och om delningsekonomi.

På frågan om en skulle kunna tänka er att bo kollektivt svarar 27 procent ja. Intresset för att bo kollektivt är lika stort i alla åldersgrupper men kvinnorna som svarat på enkäten är något mer intresserade av att bo i ett sådant boende än männen (34 procent jämfört med 21 procent).

Den största fördelen med att bo kollektivt skulle vara ökade möjligheter till umgänge enligt de svarande. Detta tycker samtliga åldersgrupper. Helst skulle majoriteten av er vilja dela på en gemensam trädgård, takterrass och gym.

Trädgårdsskötsel, bil, internet, städning och kostnader för el, värme, vatten och hemförsäkring är saker som man skulle vilja dela med andra eller ta gemensamt ansvar för. Däremot är intresset för att dela livsmedel, badrum eller musikanläggning svagt.

Som största nackdelen med att bo kollektivt angavs oreda och stök och risken för konflikter med de andra boende. Kvinnor ser andras stök och ett möjligt delat badrum som de största nackdelarna medan män betraktar konflikter och brist på privatliv som de största problemen.

Sedan 2007 har Bostadsförmedlingen i Stockholm förmedlat 332 lägenheter i kollektivboenden.

Intresset att hyra eller låna ut saker via en app eller på internet är ännu svagt. Endast 4 procent har hyrt ut något under det senaste året. 15 procent har hyrt eller lånat något under samma tidsperiod. I bägge fallen var det framför att lägenheter som hyrdes eller hyrdes ut.

Bostadsförmedlingens kundpanel består av knappt 5 000 mottagare, den här gången (maj 2018) svarade 2109 personer.

Bilden visar hur Hagsätra Hub skulle kunna utformas. Hagsätra Hub är ett av flera kollektivhus, som ingår i markanvisningar i Stockholm. Föreningen Boframtiden samordnar alla intresserade.

Kollektivhuset Kombo i Hägerstensåsen ska snart börja byggas. Här är kollektivhusföreningen Kombo samarbetspartner till Familjebostäder, som bygger och förvaltar.

Föreningen Hållkållbo arbetar också aktivt för ett hållbart kollektivt boende och söker markanvisning. Hållkållbo är också med i Vinnova-projektet DiverCity.

Kollektivhus planeras också bland annat av BiG i Vaxholm och Rudbeckia i Uppsala.

500 bygg- och bogemenskaper i Frankrike

På ett frukostseminarium den 10 april hos Equator i Stockholm berättade Suzanne Dathé från Grenoble om den växande franska rörelsen för bygg- och bogemenskaper. Ökningen har kommit på kort tid, under de senaste åren. Suzanne är aktiv i styrelsen för ett nätverk av kommuner som arbetar med att främja ”L´habitat participatif” eller ”boende med brukardeltagande i planering och genomförande”.

Nätverket arbetar för att sprida idéerna om bygg- och boegemenskaper genom att träffas i olika delar av Frankrike och ”prata för varan”. Samtal är det bästa sättet att öka intresset enligt Suzanne.

Nätverket har gett ut en skrift med 28 olika exempel på grupprojekt från hela Frankrike – från ett av de minsta med fem lägenheter i Grenoble till det största, Les Quatre Vents i Toulouse med 89 bostäder, ”Collectivités et habitat participatif”.

Suzanne Dathe (tvåa från höger) i panelen berättar om projektet ”Au Clair du Quartier” i Grenoble, fem lägenheter inflyttade 2017. Projektet startade 2011.

Suzanne är viceborgmästare i Gronoble och staden uppmuntrar byggemenskaper att ansöka om markanvisningar. Marken upplåts med tomträtt och det går inte att sälja bostäderna på den öppna marknaden. Hon ser 10-15 hushåll som en lämplig storlek. Projekten innehåller vanligen gästrum, allrum med möjlighet att äta tillsammans, en verkstad och tvättstuga. Ofta har man lokaler som också kan användas av kringboende. Upplåtelsesformen kan vara blandad – några lägenheter kan vara subventionerade för låginkomsttagare medan andra i kooperativet kan vara för alla inkomstgrupper.

Bygg- och bogemenskaper fick vind i seglen när den franska bygglagstiftningen fick regler särskilt anpassade till byggemenskaper och hur de kan genomföras. Inom Divercity-projektet är intresset stort för de franska erfarenheterna – mer rapporter kommer!

Uppsala satsar på bygg- och bogemenskaper

Två projekt är redan en bra bit på väg, Rudbeckia och Gården i Rosendal. Men kommunen vill ha igång fler. Ett av många budskap från kommunens och Föreningen för Byggemenskapers seminarium för alla intresserade av bygg- och bogemenskaper den 5 april.

Att bygga sitt drömboende – träff för intresserade i Uppsala den 5 april. Jan Svensson, Coompanion och Kristoffer Lühti, Ekobanken informerar om finansiering.

Svante Guterstam berättade om hur Uppsala arbetar och att det finns flera möjliga områden. Rosendals nya etapper, Sala Backar och Södra Gunsta har alla utrymme för bygg- och bogemenskaper. Uppsala kommer att fortsätta att bygga många nya bostäder med anledning av den kommande utbyggnaden av järnvägen mellan Stockholm och Uppsala.

I Knivsta blir det en ny järnvägsstation och Knivstas utbyggnadsbolag, Alsike Fastighetsbolag, vill också samarbeta med grupprojekt. Det berättade Jan Rydén, som är utvecklingschef för bolaget.

Men hur kan kommunerna nå ut med information om de nya möjligheterna? Hur kan man mobilisera ett intresse? I staden Kirchheim unter Tech har staden fått igång ett samarbete med nio byggemenskaper i en första etapp och fler står på kö för att vara med i de kommande. Stadsbyggandsdirektören Gernot Pohl berättade om hur kommunen kickstartat arbetet vid en byggemenskapskonferens för branschen dagen innan. Lika viktigt som att marknadsföra och informera till alla i kommunen var att marknadsföra och utbilda inåt, i kommunen. För att lyckas med att öka intresset för byggemenskaper måste alla dra åt samma håll.

Gernot Pohl berättar om hur idén med byggemenskaper fick en kickstart i Kirchheim unter Tech .

Men viktigast var nog Gernot Pohls stora engagemang. Han tog upp frågan med alla han mötte, hade regelbundna samtal med den lokala tidningen och ordnade utbildning för lokala banker och seminarier. Ett trumfkort var närheten till Tübingen. Det blev många studiebesök dit för olika grupper. Att se skillnaden i stadslivet mellan konventionella områden och sådana där byggemenskaper varit med i utformning och genomförande gav alla något att fundera över och ökade förståelsen för vilken viktig roll byggemenskaper kan ha i stadsbyggandet.

Bogemenskap för män – och kvinnor

I Danmark planeras just nu en bogemenskap för seniorer som ska vara extra attraktiv för män. Precis som i Sverige är det annars ett större intresse hos kvinnor att flytta till bogemenskaper.

Bogemenskapen ”Ovalen” ska byggas i Albertslund utanför Köpenhamn. Projektet är ett av de nio pilotprojekt med ”bofællesskaber” för seniorer som stöds av Realdania-fonden. En särskild studie har gjorts om vad som kan öka intresset hos män. En länk till läsning om projektet (på danska) finns här.

Mer om Realdanias satsning på ”Rum og fællesskaber for ældre” (på danska) finns här.

Dunderbacken får ny hyresvärd!

Den 19 mars upphörde KHR Dunderbacken som hyresvärd och AB Familjebostäder tog över för alla boende i kollektivhuset Dunderbacken i Axelsberg, Stockholm. Alla boende har nu individuella hyreskontrakt direkt med Familjebostäder.

Beslutet om att gå över från kooperativ hyresrätt där föreningen blockhyr huset till att att gå över till en inaktiv KHR och starta en ideell förening togs i april 2018. Den ideella föreningen svarar för alla kollektivhusverksamheter på samma sätt som i exempelvis Färdknäppen och Sockenstugan.

Intresserade kan bli externa medlemmar i den nya ideella kollektivhusföreningen Dunderbacken. Den kommer att ta över ansvaret att välja in nya bomedlemmar. Externa medlemmar får delta i grupper och aktiviteter inte minst som volontärer i Dunderbackens matlag. Mer information finns på Dunderbackens hemsida.
Inträdesavgiften är 200 kr och årsavgiften är också 200 kr.

Kerstin Gåsste (1928 – 2019), kollektivhuspionjär

Arkitekten Kerstin Gåsste avled tidigare i år. Hon var en av pionjärerna och engagerad i flera kollektivhus som byggdes i olika HSB-föreningars regi.

Arkitekten Kerstin Gåsste. Foto från Gunilla Lundahl, red, ”Kvinnor som banade väg. Porträtt av arkitekter”, Byggforskningsrådet T6:1992.

Kerstin Gåsste var en arkitekt som använde sina levda erfarenheter för att utveckla sitt yrke och bana väg. Hon bodde själv i flerbostadshus och fritidshus som hon ritat. Efter mer än ”tjugo års tjat” lyckades hon övertala HSB att genomföra sitt första kollektivhus. Det blev Blomstret i Gävle, färdigt 1983 med trettio lägenheter och med det gemensamma arbetet kring mat och barn som grund och plats för gemensam fritid.

Kerstin Gåsste bodde tidigt i sitt yrkesliv i kvarteret Bofinken i Solna som hon själv ritat. ”Vi var fyra familjer med barn i huset som samarbetade mycket kring barn och hushåll. Barnen var mycket hos varann. Vi lagade mat och hjälptes åt på olika vis. Det och dagis löste mina barnvaktsproblem.” Så säger hon till mig i en intervju från 1991 i Kvinnor som banade väg, porträtt av arkitekter, som gavs ut av Byggforskningsrådet samma år i samband med en utställning på Arkitekturmuseet samma år.

Kollektivhuset Kupan i Älvsjö. Arkitekt: Kerstin Gåsste.

Fyra kollektivhus lyckades hon genomföra i intimt samarbete med de boende, även om processen för det mesta drog ut på tiden. Två har omvandlats till vanliga bostadsrätter. Två av dem består som förr. Förutom Blomstret är föreningen Kupan i Älvsjö, 1985, vid gott liv. Den ingår i kvarteret Prästgårdsåkern, där punkthus och lamellhus blandas och grupperas kring en gemensam gård. Även de vanliga husen har gott om utrymmen för gemenskap. Grannföreningen Kåpan lyfter idag fram sådana kvaliteter i annonser. Senare i karriären engagerade hon sig i äldreboende – gruppbostäder i liten skala och seniorhus. ”Men de ska ligga insprängda i kvarter där andra människor också bor.”

Matsalen i kollektivhuseet Blomstret, Gävle. Arkitekt Kerstin Gåsste.

Flexibilitet i bostadslösningarna var också en viktig angelägenhet för Kerstin Gåsste. I flera projekt tillämpade hon dessa tankar i terasshus på vackra tomter där utsikten kunde tas tillvara för alla. Bäckby i Västerås med åttio lägenheter från 1977-78 hör dit.

”Från min sida var det från början ett idéprojekt och ett debattinlägg. Jag ville upphäva den stora skillnaden mellan att bo i villa och att bo i lägenhet. Jag ville visa att man kunde erbjuda samma möjligheter att välja planlösningar och få en fin utemiljö. En grupp människor i ett hyreshus borde självklart kunna erbjudas det som de flesta statligt belånade småhus har – bastu, hobbyrum, gillestuga och tvättstuga. I mitt förslag skulle man kunna välja stora allmogekök eller små laboratoriekök, hygienrum som var stora eller små med bastu och separat dusch eller rentav flera stycken.” Mångfaldens värden uppvisade.

Den omsorg och inlevelse i boendet som Kerstin Gåsste lade ner i boendefrågor kan i dag förefall rent utopisk. Men husen finns kvar. Mer än två hundra. Hon arbetade många år på HSBs arkitektkontor och ledde från 1979 ett eget arkitektkontor. Då ofta med uppdrag för HSB. 1961-64 ritade hon ett elementsystem för fritidshus inom HSBs Bygglåda. En stor framgång. Själv bodde hon i ett av dem. Efter pensionen kunde hon ge sin lust till måleriet fritt spelrum.

”Det som i grunden gör arkitektyrket så intressant för mig är den kombination det rymmer av estetik, socialt engagemang och konstruktiv teknik. I lyckliga ögonblick upstår en syntes av dessa tre. Då är det fint att vara arkitekt.”

En väldigt fin arkitekt att inspireras av var hon.

Big-gruppen genom Gunilla Lundahl

Lea-Vanessa Lohr efterträds av Matilda Lindén i Göteborg

Lea-Vanessa Lohr arbetar sin sista dag som ansvarig för byggemenskaper på Fastighetskontoret i Göteborg idag den 11 mars. Ny kontaktperson är Matilda Landén 031-368 12 99 matilda.landen@fastighet.goteborg.se

Göteborgs Stad hade tidigare som mål 5% av alla markanvisningar till bo- eller byggemenskaper. Den nya politiska ledningen har ändrat målet till ”fastighetskontoret ska markanvisa fler tomter till byggemenskaper och egnahemsbyggande”.

Förhoppningsvis innebär detta att Göteborg fortsätter att vara en föregångare i att möte det ökande intresset för bygg- och bogemenskaper!

Och tack till Lea-Vanessa!