10 vuxna och ett barn bor tillsammans i ett community i Floda. Läs mer i artikeln från allas.se.
Bilden överst: Från hemsidan allas.se
Kategori: Läsvärt
Bo tillsammans nr 59 15/9 2021
Nya numret handlar om inflyttningar i och ombyggnader av kollektivhus – men också om startbidrag till byggemenskaper och konferensen Socialt byggande den 18-19 november i Göteborg
Bilden ovan kommer från inflyttningen i den ombyggda lantmannaskolan i Hammenhög, nu kollektivhuset Hambo.
Cohousing and degrowth
Charlotte Estey has written a master thesis in Human Ecology ”What Kind of Home Makes a ‘Good Life’? A critical exploration of the Swedish kollektivhus to support a degrowth transition”.
Abstract
Under the capitalist growth imperative, mainstream housing is connected to high social and ecological consequences. In light of the need for an alternative approach to housing, my thesis adopts a degrowth perspective to critically explore an alternative housing model: the Swedish kollektivhus (‘collective house’; co-housing). In the kollektivhus, residents have their own private apartment which is smaller than conventional dwellings but share common spaces and domestic work. Through a case study of the kollektivhus movement in Stockholm, I investigate how the kollektivhus model aligns with the values and practices of a degrowth imaginary, and how it might support a degrowth transition through the creation of alternative narratives that challenge hegemonic growth-oriented housing narratives. I conducted semi-structured interviews with kollektivhus residents and other actors in the Stockholm housing sector and coded them using thematic analysis. My findings suggest that the kollektivhus model, in some ways, enables practices that align with degrowth values such as care, autonomy, conviviality, and self-limitation. In other ways, however, it does not; constrained by the neoliberal context in which it is embedded, it cannot support for example, the values of de-commodification and, in some instances, self-limitation. My findings also illuminate alternative narratives that reflect housing aspirations that can provide an alternative storyline outside the growth paradigm, by showing that there is another way to live a ‘good life’ without striving for profit. Through a neo-Gramscian political economy framework, I discuss how these counter-hegemonic narratives might help to erode the legitimacy of hegemonic housing narratives and thus support a degrowth transition.
Överst kollektivhuset Tre Portar i Skarpnäck, ett av fyra kollektivhus där boende intervjuades i studien.
Ensamt eller gemensamt?
Evelina Arvidsson och Sebastian Fahlqvist har skrivit en kandidatuppsats om boendets betydelse för social hälsa. Åtta ensamboende i vanliga bostäder och i bogemenskaper intervjuas. I uppsatsen beskrivs bland annat att kontakten med grannar är mycket vanligare och viktigare i bogemenskaper. Uppsatsen ger inga svar på sambandet mellan boendeform och hälsa, men är väl värd att läsa.
Bilden överst visar en plan för Sällbo i Helsingborg där äldre och yngre bor tillsammans. Sällbo är inte med i studien, men ett exempel på ett gemenskapsboende som fungerat väl också under pandemin.
Tanter vill ha fler kollektivhus!
Fler kollektivhus skulle minska ensamheten bland de äldre och bidra till ett mer hållbart och effektivt utnyttjande av resurser och bostäder. Det skriver författarna till rapporten Kollektivhus och tanter, Birgit Assarson, fd departementstjänsteman och boende i kollektivhuset Sockenstugan och Kerstin Kärnekull, arkitekt SAR/MSA, medlem i forskargruppen Bo i Gemenskap (BIG) och boende i kollektivhuset Färdknäppen i en debattartikel på bostadspolitik.se.
Varför det behövs fler kollektivhus beskriver Birgit och Kerstin i rapporten Kollektivhus och tanter, utgiven av Arena Idé i maj 2021.
Rapporten presenterades på ett seminarium den 31 maj. Förutom författarna medverkade Lisa Pelling, Katarina Skog, Ulrika Hägred och Jan-Ove Östbrink. Seminariet finns nu på Facebook och YouTube:
Överst Karolina Skog om kollektivhusens möjligheter under seminariet.
Sockenstugan och Covid-19
Kollektivhusen klarar pandemin. Det visar Ivette Aroyos artikel i Bo tillsammans. Tidskriften Hem&Hyra har gjort ett reportage från kollektivhuset Sockenstugan i Kärrtorp, Stockholm, som handlar om hur de boende tillsammans arbetat för att möta utmaningen från Covid -19.
Här finns artikeln: Bryter ensamheten under-pandemin – de gick i karantän-tillsammans
Bo tillsammans nr 58 15/5 2021
Läs om hur kollektivhusen klarar Covid-19, om samråd kring socialt byggande i Sverige, kollektivboende i Nederländerna och Danmark, cohousing för bostadslösa i USA och Biennalen i Venedig.
Bilden överst är från Wandelmeent i Hilversum, den första bogemenskapen i Nederländerna. Dorit Fromm och Els de Jong har skrivit en ny bok om områdets tillkomst och de fyrtio som gått sedan inflyttningen, som presenteras i Bo tillsammans.
Göteborgsförslag om fler bogemenskaper/kollektivhus
Inga Alander har lämnat in ett förslag till Göteborgs stad om fler kollektivhus. Om förslaget får mer än 200 röster fram till 2021-07-21 kommer det att behandlas av ansvarig nämnd. Rösta genom att klicka på länken och följa anvisningarna – du måste registrera ett konto först:
Fler bogemenskaper/kollektivhus i Göteborg
Sammanfattning: Göteborgs stad bör arbeta aktivt för att fler skall kunna bo kollektivt i hyreshus med gemenskap i vardagen
Hela förslaget:
Göteborgs stad bör arbeta aktivt för fler kollektivboenden i hyreshus med gemenskap.
Genom att
– ge Framtiden AB eller annat bolag i uppdrag att göra typritningar för bogemenskaper. Hyresfastigheter med lägenheter i blandade storlekar för boende i alla åldrar och fastigheter med mindre bostäder för äldre boende utan hemmavarande barn. Typprogram hittas på Kollektivhus NUs hemsida, www.kollektivhus.se
– ge Boplats i uppdrag att arbeta aktivt med sökande som önskar bo i bogemenskap och i god tid hänvisa dem till Boihop.
Kollektivhus är en boendeform som gynnar hållbarhet, socialt, ekologiskt och ekonomiskt och ger en socialekonomisk fördel för kommunen.
Den bygger på delningsekonomi. Varje lägenhet avstår ca 10% till gemensamma ytor: kök, matsal/vardagsrum, gästrum, verkstad mm. Även små lägenheterna får god standard kompletterade med gemensamma lokaler. Resurser sparas för den enskilde och för samhället när verktyg, media, inredning, transportmedel m. m. delas.
Social gemenskap uppstår i arbetsgemenskapen. De boende deltar i förvaltningen efter förmåga och värnar om sin fastighet. Fastighetsägarens bekymmer med underhåll, störningar, omflyttningar och rekrytering av nya hyresgäster minskar. De boende delar på arbetsuppgifter och möts i gemensamma måltider, fikastunder och hobbygrupper. Ensamboende, som växer i antal, finner vänner och bekanta i bogemenskapen, men också avskildhet i den egna lägenheten.
Barn har nära till många vänner i olika åldrar och fler vuxna som stöttar. Äldre som bor kollektivt mår bättre, har roligare och klarar sig enligt forskningen längre utan kommunens stöd.
Kollektivhus för människor i mogen ålder frigör villor, radhus och lägenheter och skapar positiva flyttkedjor.
Boken ”Att ge upp har inte övervägts” Göteborgskvinnor i rörelse/r, en gåva den 8 mars till Göteborgs 400-årsjubileum, visar hur frågan om kollektiva former för boende varit uppe till debatt sedan ett sekel.
Under 80-talet tas frågan åter igen upp av stadens politiker, Monica Påhlsson m.fl. (L), Birgitta Rang (V) och senast genom Ulf Kamne och Emmali Jansson (Mp). Förslagen har ofta lagts i väntelistan. Införandet av 5%-regeln, för nya markanvisningar för bygg- och bogemenskaper under förra mandatperioden, ledde till ett antal nya kollektivhus. Regeln finns tyvärr inte längre.
I Göteborgstrakten finns följande bogemenskaper/kollektivhus:I ombyggda hus: under tiden med tomma hus, Stacken i Bergsjön 1980 och Trädet i Kortedala 1985
Majbacken i Majorna, omvandlades successivt från socialt boende till bogemenskap, 2004.
I nybyggda hus: Kornet i Bifrost, Mölndal 2006, UnderSammaTak i Högsbo 2020,
Boihop Högsbo i Högsbo 2021.
Under uppförande: Tallhöjdens bogemenskap i Östra Kålltorp 2023,
Byggemenskap Högsbo i Högsbo 2023.
Inga Alander
Bilden överst visar Boihop Högsbo med inflyttning under 2021
Vi behöver mer gemenskap i boendet!
Covid19 har visar hur viktigt grannskapet och grannarna är. Och att kollektivhusen fungerar bra även under kriser. Men det behövs många fler!
Det skriver Kollektivhus Nus ordförande Ulrika Egerö i en debattartikel på svd.se – Vi behöver mer gemenskap i boendet.
En byggemenskap kommer till på Gråberget
Arkitektkontoret Inobi har under nästan åtta år arbetat för att det ska bli en byggemenskap på Gråberget i Göteborg. Kontoret har skrivit om sina erfarenheter i artikeln Vad vi lärt oss från sju år av byggemenskap på Gråberget i Göteborg inom ramen för Divercity.
”Att genomföra en byggemenskap är i Sverige i nuläget aldrig riktigt så enkelt som man kan tro och önska.” Det skriver Magnus Pettersson och Erik Berg.
Ibland har det känts närapå omöjligt, men vi har trots allt inte givit upp och i skrivande stund tyder allt på att det inom kort kommer att finnas ett nytt färdigt bostadshus vid Ärlegatan, med en byggemenskap som byggherre. Precis som vi föresatte oss för sju år sedan.”
Inobis berättelse om byggemenskapen Ärlan i Göteborg, är från deras perspektiv som projektutvecklande arkitekter. Läs artikeln av Magnus Pettersson och Erik Berg.
I Sverige finns ännu så länge ganska få genomförda byggemenskaper, även om kollektivhusen Slottet i Lund och Tersen i Falun hör dit liksom Förenade Solhem i Älmsta, Hogslätts vänboende i Gerlesborg och Lagnö Bo utanför Trosa. Alla ”fria byggemenskaper” (se nedan). Mycket information finns samlat inom Vinnovaprojektet Divercity med en hemsida värd att besöka. Och rapporter från olika pågående projekt.
I Tyskland skiljer man på ”fria byggemenskaper” där initiativet kommer från en grupp som vill skapa sitt eget boende och på organiserade byggemenskaper där initiativet exempelvis kommer från arkitekter, projektutvecklare eller byggande kooperativa organisationer. Gråberget
Bilden ovan visar Ärlan på Gråberget som nu ska byggas. Källa Inobi.