SällBo är ett trygghetsboende men också ett boende för unga svenskar och migranter, och kallar sig kollektivhus. Huset, som är ett tidigare äldreboende, har gott om gemensamma lokaler. Alla som flyttar in har förbundit sig att vara sociala minst 2 timmar i veckan.
Inflyttningen skedde i november och december 2019. När de boende börjat bli hemmastadda kom pandemin. En forskargrupp i Lund följde vad som pågick och i en aktuell artikel skildrar de hur de boende hanterat den nya situation. Artikeln, på engelska, kan hämtas här:
Forskarna säger att SällBos hyresgäster lyckades anpassa sig till den nya situationen och hitta sätt att fungera tillsammans trots pandemin. Tack vare detta ökade också känslan av gemenskap bland de boende. Två viktiga förutsättningar bidrog, dels att det fanns gott om gemensamma lokaler och dels att de boende hade hittat sätt att samarbeta, lösa problem och fatta beslut innan COVID-19-restriktionerna infördes.
Bottenplan med (a) foajen vid entrén, (b) gemensamt vardagsrum och (c) gemensam matsal. Källa rapporten.
Fortskargruppen från LTH har studerat flera kollektivhus under pandemin och en artikel kommer preliminärt senare i vår. Kollektivhus.se följer med intresse!
Mer att läsa om SällBo på kollektivhus.se finns här.
Bild överst från pressmeddelande från Helsingborgshem om Sällbo Helsingborgshem satsning på ett trygghetsboende med 70+ och ungdomar.
Den 22 maj 2021 öppnar Arkitekturbiennalen i Venedig ett år försenad. Den nordiska paviljongen kommer att ha en utställning på temat kollektivhus med rubriken ”What we share. A model for cohousing/Vad vi har gemensamt. En modell för kollektivhus”. Det norska arkitektkontoret Helen & Hard kommer att visa hur kollektivhus kan utformas och utvecklas med deltagande och delning som utgångspunkt.
Kollektivhuset Vindmöllebakken i Stavanger. Foto
Utställningen har utformats tillsammans med de boende i kollektivhuset Vindmöllebakken i Stavanger men kommer att gå ännu längre i frågan om vad man kan och vill dela och vad som måste vara privat. – Vi är ju både arkitekter och boende i Vindmöllebakken och det har gjort oss medvetna om vilken potential som boendeformen har när det gäller att tackla flera av samhälls- och miljöutmaningarna idag. I Venedig vill vi utforska möjligheterna och demonstrera hur samspelet mellan de boende och andra aktörer kan skapa en anpassbar arkitektur säger Siv Helene Stangeland och Reinhard Kropf, arkitekter och delägare i Helen & Hard. – Det är nödvändigt att bostadssektorn utvecklar nya modeller för boende i gemenskap, och Helen & Hards sätt att arbeta är både innovativt och högst relevant, Under senare år har frågor kring hur vi bor och hur deetta påverkar ensamhet, sociala möten och samverkan har blivit allt mer akuta säger Martin Braathen, kurator vid norska Nasjonalmuseet, som är huvudansvarig för utställningen i den nordiska paviljongen.
Den nordiska modellen för kollektivhus och bogemenskaper kombinerar individuella bostäder med delade gemensamma utrymmen och brukardeltagande. De första projekten, danska bofællesskaber, byggdes 1972 och modellen har sedan spridit sig runt jordklotet. Det första svenska kollektivhuset var inflyttat 1980 och sedan följde en våg av hus både i Danmark och Sverige.
Utställningen ”What we share” utgår från denna nordiska modell. Det handlar inte om utopier utan om konkreta förslag för hur lägenheter, gemensamma lokaler och halvprivata delningszoner i vanliga bostadsprojekt. Utställningen kommer att byggas upp av en öppen konstruktion av massivträ, utvecklat tillsammans med den schweiziske ingenjärerm Herman Blumer.
Den som besöker den nordiska paviljongen kommer att kunna gå igenom och undersöka ett kollektivhus i full skala, med privata och.gemensamma utrymmen. För att få igång samtal om de sociala och politiska aspekterna av att bo kollektivt kommer utställningen också att innehålla en video, skapad av Anna Ihle, som också bor i Vindmöllebakken.
Utställningen kommer också att kunna besökas on-line under utställningstiden 22 maj – 21 november 2021.
Den nordiska paviljongen i Venedig. Foto Annar Björgli, Nasjonalmuseum i Oslo.
Den nordiska paviljongen ägs av Finland, Norge och Sverige och ansvaret för utställningarna roterar mellan länderna. Norska Nasjonalmuseeum är huvudansvariga den här gången med Martin Braathen som kurator.
An article from Sprawl by Ximena González about a cohousing community in Prairie Sky, Edmonton and about community and cohousing, what it takes and what you can get:
”To build a great community, design is only half the battle. According to architect and co-housing consultant Charles Durrett, the physical design is the hardware, and the social aspect is the software.”
Prairie Sky Co-housing (från hemsidan för det kanadensiska cohousingnätverket https://cohousing.ca/communities/ab/prairie-sky/)
Boligministeriet i Danmark har skapat en arbetsgrupp som ska undersöka hinder och möjligheter för att skapa bygg- och bogemenskaper- Arbetsgruppen ska vara klar under 2021 och lämnas förslag till åtgärder som sedan kan användas för att formulera lagförslag.
Arbetsgruppens medlemmar Advokat med speciale indenfor kollektiver og bofællesskaber, Line Barfod fra Foldschack & Forchhammer Nina Kovsted Helk, filantropidirektør, Realdania Christian Heebøll Hammer, chefkonsulent, Finans Danmark Anna Brandt Østerby, strategisk byudvikler, Roskilde Kommune Ole Nielsen, direktør, Himmerland Boligforening Stine Klingenberg Madsen, kontorchef i Transport- og Boligministeriet Louisa Bisgaard, forperson, Foreningen Bofællesskab.dk
Boligministeriet har skapat ett sekretariat, som stöd för arbetet och som ska bidra med att formulera lagtexter med mera. Arbetsgruppens uppdrag Det överordnade syftet är att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att skapa bogemenskaper med statligt stöd (almene bofællesskaber)och med blandade upplåtelseformer. Arbetsgruppen ska ta vara på erfarenheter och synpunkter från startargrupper och boende i befintliga bogemenskaper. Arbetsgruppen ska klargöra vilka regler som gäller för olika typer av bogemenskaper och med olika upplåtelseformer och projekt med blandade upplåtelseformer. Även regelsysstemet för byggemenskaper ska stuceras. Byggemenskaper är hewlt enkelt brukardrivet byggande, dvs de blivande boende är med och formar sina framtida bostäder och boendemiljöer.rfarenheter från Tyskland visar att bygg- och bogemenskaper med fördel kan vara en del av stadsutvecklingsen, eftersom de bidrar med mångfald, våde socialt och arkitektoniskt. I Danmark är erfarenheterna begränsade och det finns anledning att undersöka varför det inte finns fler projekt redan nu
Arbetsgruppen ska också avlägsna de hinder som upplevs med att skapa bogemenskaper som ”allmänna/subventionerade bostäder” vare sig det handlar om en upplåtelseform eller blandade. Även hinder och förutsättningar vad gäller gemensamma anläggningar för energi, vatten- och avlopp ska ingå.
Kollektiv har funnits runt om i Europa sedan minst 50 år sedan. I en artikel i The Guardian beskrivs varför de växte fram och hur de fungerar femtio år senare: Is the boom in communal living really the good life? Intressant läsning, inte minst om vad som händer när ett kollektiv ”åldras” och nya medlemmar ska samarbeta med äldre!
I Danmark fanns det kanske 10 000 kollektiv eller fler när det begav sig på 1970-talet. Ett av de första och ett av de mest kända är ”Kollektivet 100 blomster” i Köpenhamn. Kollektivet skulle haft en stor fest under 2020 för att fira sina första femtio år – men det gick inte att ordna på grund av pandemin. I stället blev det en bok som beskriver livet i kollektivet och utvecklingen i omvärlden från 1970 och fram till idag. Boken kan beställas för 300 DKR via e-post till sisvanemollevej94@gmail.com (se nedan). Ev kan porto tillkomma!
Utöver de fem startargrupper som redan fått bidrag har ytterligare tre grupper fått stöd genom beslut under hösten. Det är:
Byggemenskap i Lund. Cirka 15 lägenheter i Brunnshög. Läs mer via Hemnet. Kolmården Byggemenskap, Kolmården Bostadsrättsföreningen Villa Mälarhöjden, Stockholm. Läs mer på hemsidan.
Plan över brf Villa Mälarhöjden. Fem nya lägenheter planeras kring ett befintligt hus. Arkitekt Theory Into Practise (TIP)
Startbidraget till byggemenskaper blir maximalt 4 miljoner kronor under 2021. Under 2020, startbidragets första år, var beloppet 3 miljoner kronor. En ökning som betyder att minst tio projekt kan få stöd.
Sju projekt fick startbidrag 2020 vilket betyder att alla medel gick åt.
Antalet Community Land Trusts har ökat kraftigt i England och Wales mellan 2008 och 2020
I en färsk rapport från nätverket för Community Land Trusts i England skildras hur antalet aktiva startargrupper växer år från år. Antalet nya bostäder ökar poch ännu fler är unnder planering. Tack vare startargruppernas arbete byggs nya bostäder på platser som ingen kommersiell aktör är intresserad av, bostäder som stämmer med det lokala behovet.
Statligt stöd och lokala ”rådgivningshubbar” bidrar till utvecklingen. Nu finns dessa över nästan hela England.
Rådgivningshubbar finns nu i nästan hela England enligt en färsk rapport.
Tack vare samarbetet mellan nätverket för CLTs, nätverket för bogemenskaper/cohousing och den kooperativa rörelsen inom ramen för ”Community Led Homes” finns det nu 67 godkända rådgivare och ytterligare 96 år på väg att bli godkända.
CLT-nätverket har just publicerat sin första rapport (på engelska):
