Cohousing and degrowth

Charlotte Estey has written a master thesis in Human Ecology ”What Kind of Home Makes a ‘Good Life’? A critical exploration of the Swedish kollektivhus to support a degrowth transition”.

Abstract
Under the capitalist growth imperative, mainstream housing is connected to high social and ecological consequences. In light of the need for an alternative approach to housing, my thesis adopts a degrowth perspective to critically explore an alternative housing model: the Swedish kollektivhus (‘collective house’; co-housing). In the kollektivhus, residents have their own private apartment which is smaller than conventional dwellings but share common spaces and domestic work. Through a case study of the kollektivhus movement in Stockholm, I investigate how the kollektivhus model aligns with the values and practices of a degrowth imaginary, and how it might support a degrowth transition through the creation of alternative narratives that challenge hegemonic growth-oriented housing narratives. I conducted semi-structured interviews with kollektivhus residents and other actors in the Stockholm housing sector and coded them using thematic analysis. My findings suggest that the kollektivhus model, in some ways, enables practices that align with degrowth values such as care, autonomy, conviviality, and self-limitation. In other ways, however, it does not; constrained by the neoliberal context in which it is embedded, it cannot support for example, the values of de-commodification and, in some instances, self-limitation. My findings also illuminate alternative narratives that reflect housing aspirations that can provide an alternative storyline outside the growth paradigm, by showing that there is another way to live a ‘good life’ without striving for profit. Through a neo-Gramscian political economy framework, I discuss how these counter-hegemonic narratives might help to erode the legitimacy of hegemonic housing narratives and thus support a degrowth transition.

Överst kollektivhuset Tre Portar i Skarpnäck, ett av fyra kollektivhus där boende intervjuades i studien.

Ensamt eller gemensamt?

Evelina Arvidsson och Sebastian Fahlqvist har skrivit en kandidatuppsats om boendets betydelse för social hälsa. Åtta ensamboende i vanliga bostäder och i bogemenskaper intervjuas. I uppsatsen beskrivs bland annat att kontakten med grannar är mycket vanligare och viktigare i bogemenskaper. Uppsatsen ger inga svar på sambandet mellan boendeform och hälsa, men är väl värd att läsa.

Bilden överst visar en plan för Sällbo i Helsingborg där äldre och yngre bor tillsammans. Sällbo är inte med i studien, men ett exempel på ett gemenskapsboende som fungerat väl också under pandemin.

Tallhöjden bogemenskap 40+ i Kålltorp, östra Göteborg


Tallhöjden bygger ett kollektivhus i stadsdelen Kålltorp, nära Munkebäcks torg i östra Göteborg. Huset kommer att ha 61 hyresrätter och gemensamma utrymmen. 

Nu söker vi fler medlemmar inför inflytt under 2023. För att bredda mångfalden bland våra medlemmar söker vi främst dig som är 40-60 år och/eller man.  

Kålltorp ligger strax intill Göteborgs stora friluftsområden Delsjön, Härlanda tjärn och Skatås. Stadsdelen har goda kommunikationer med buss och spårvagn, och det är nära till affärer och annan service. 

Detta är ett boende för dig över 40 år utan hemmavarande barn.

Hemsida boihop.org
Facebook Boihop Östra Kålltorp
Kontakt Agneta Johansson, ordförande agnetajoh47@gmail.com

Tanter vill ha fler kollektivhus!

 Fler kollektivhus skulle minska ensamheten bland de äldre och bidra till ett mer hållbart och effektivt utnyttjande av resurser och bostäder. Det skriver författarna till rapporten Kollektivhus och tanter, Birgit Assarson, fd departementstjänsteman och boende i kollektivhuset Sockenstugan och Kerstin Kärnekull, arkitekt SAR/MSA, medlem i forskargruppen Bo i Gemenskap (BIG) och boende i kollektivhuset Färdknäppen i en debattartikel på bostadspolitik.se.

Varför det behövs fler kollektivhus beskriver Birgit och Kerstin i rapporten Kollektivhus och tanter, utgiven av Arena Idé i maj 2021.

Rapporten presenterades på ett seminarium den 31 maj. Förutom författarna medverkade Lisa Pelling, Katarina Skog, Ulrika Hägred och Jan-Ove Östbrink. Seminariet finns nu på Facebook och YouTube:

Med Birgit Assarson, f.d. departementstjänsteman, Kerstin Kärnekull, arkitekt och medlem i BIG-gruppen, Karolina Skog, regeringens särskilda utredare för utredningen ”En socialt hållbar bostadsförsörjning”, Jonas Nygren, tidigare förbundschef på Hyresgästföreningen och chef för Bostad 2030, Jan-Ove Östbrink, Sveriges Kommuner och Regioner, Ulrika Hägred, Boverket, och Lisa Pelling, statsvetare och chef för Arena Idé.

Överst Karolina Skog om kollektivhusens möjligheter under seminariet.

Byggemenskap på gång i Vårberg – anmäl intresse!

Hej!
Nu finns det möjlighet att anmäla sitt intresse till HKB Skärholmen
ekonomisk förening i Vårberg nära naturområde och Mälaren. Staden har
reserverat en tomt till byggemenskapen HKB Skärholmen  som kan ombildas till kooperativ hyresrätt i samband med inflyttningen till
kollektivhuset.
Om du går med i HKB Skärholmen intressegrupp på Facebook kan du följa
utvecklingen. Ju tidigare du går med i den ekonomiska föreningen HKB
Skärholmen desto bättre plats i kön får du!
Här är länken till anmälningsblanketten
https://forms.gle/Tb8kJZWSqG47deEz6

Med vänliga hälsningar
HKB Skärholmens styrelse

Bilden överst visar några i Hållkållbo Skärholmen på rekognisering.

Bo tillsammans nr 58 15/5 2021

Läs om hur kollektivhusen klarar Covid-19, om samråd kring socialt byggande i Sverige, kollektivboende i Nederländerna och Danmark, cohousing för bostadslösa i USA och Biennalen i Venedig.

Bilden överst är från Wandelmeent i Hilversum, den första bogemenskapen i Nederländerna. Dorit Fromm och Els de Jong har skrivit en ny bok om områdets tillkomst och de fyrtio som gått sedan inflyttningen, som presenteras i Bo tillsammans.

Dags för inflyttning i Stockholms nyaste kollektivhus

Kombo på Hägerstensåsen är det färskaste kollektivhuset i
Stockholmstrakten. Under sommaren 2021 flyttar vi in i de 33
hyresrätterna som ägs av Familjebostäder. Kollektivhusföreningen har
varit med i nästan tio år och påverkat husets utformning.
Föreningen har bland annat ansträngt sig för att få till en blandning
bland hyresgästerna, framförallt när det gäller olika åldrar,
familjer/singlar samt nationaliteter. Vi arbetar även för att huset ska
få en så bra miljöprägel som möjligt, hållbarhet är viktigt hos oss.
Vi får även ett kafé i bottenvåningen.
Huset ligger precis bredvid Hägerstensåsens tunnelbanestation, i ett
lugnt område.
Läs mer på http://kollektivhuskombo.se/.

Bilden överst: Kollektivhuset Kombo ligger alldeles intill t-banstationen Hägerstensåsen i Stockholm. Inflyttning sommaren 2021.

Göteborgsförslag om fler bogemenskaper/kollektivhus

Inga Alander har lämnat in ett förslag till Göteborgs stad om fler kollektivhus. Om förslaget får mer än 200 röster fram till 2021-07-21 kommer det att behandlas av ansvarig nämnd. Rösta genom att klicka på länken och följa anvisningarna – du måste registrera ett konto först:

Fler bogemenskaper/kollektivhus i Göteborg

Sammanfattning: Göteborgs stad bör arbeta aktivt för att fler skall kunna bo kollektivt i hyreshus med gemenskap i vardagen

Hela förslaget:
Göteborgs stad bör arbeta aktivt för fler kollektivboenden i hyreshus med gemenskap.
Genom att
– ge Framtiden AB eller annat bolag i uppdrag att göra typritningar för bogemenskaper. Hyresfastigheter med lägenheter i blandade storlekar för boende i alla åldrar och fastigheter med mindre bostäder för äldre boende utan hemmavarande barn. Typprogram hittas på Kollektivhus NUs hemsida, www.kollektivhus.se
– ge Boplats i uppdrag att arbeta aktivt med sökande som önskar bo i bogemenskap och i god tid hänvisa dem till Boihop.

Kollektivhus är en boendeform som gynnar hållbarhet, socialt, ekologiskt och ekonomiskt och ger en socialekonomisk fördel för kommunen.

Den bygger på delningsekonomi. Varje lägenhet avstår ca 10% till gemensamma ytor: kök, matsal/vardagsrum, gästrum, verkstad mm. Även små lägenheterna får god standard kompletterade med gemensamma lokaler. Resurser sparas för den enskilde och för samhället när verktyg, media, inredning, transportmedel m. m. delas.
Social gemenskap uppstår i arbetsgemenskapen. De boende deltar i förvaltningen efter förmåga och värnar om sin fastighet. Fastighetsägarens bekymmer med underhåll, störningar, omflyttningar och rekrytering av nya hyresgäster minskar. De boende delar på arbetsuppgifter och möts i gemensamma måltider, fikastunder och hobbygrupper. Ensamboende, som växer i antal, finner vänner och bekanta i bogemenskapen, men också avskildhet i den egna lägenheten.
Barn har nära till många vänner i olika åldrar och fler vuxna som stöttar. Äldre som bor kollektivt mår bättre, har roligare och klarar sig enligt forskningen längre utan kommunens stöd.
Kollektivhus för människor i mogen ålder frigör villor, radhus och lägenheter och skapar positiva flyttkedjor.

Boken ”Att ge upp har inte övervägts” Göteborgskvinnor i rörelse/r, en gåva den 8 mars till Göteborgs 400-årsjubileum, visar hur frågan om kollektiva former för boende varit uppe till debatt sedan ett sekel.
Under 80-talet tas frågan åter igen upp av stadens politiker, Monica Påhlsson m.fl. (L), Birgitta Rang (V) och senast genom Ulf Kamne och Emmali Jansson (Mp). Förslagen har ofta lagts i väntelistan. Införandet av 5%-regeln, för nya markanvisningar för bygg- och bogemenskaper under förra mandatperioden, ledde till ett antal nya kollektivhus. Regeln finns tyvärr inte längre.

I Göteborgstrakten finns följande bogemenskaper/kollektivhus:I ombyggda hus: under tiden med tomma hus, Stacken i Bergsjön 1980 och Trädet i Kortedala 1985
Majbacken i Majorna, omvandlades successivt från socialt boende till bogemenskap, 2004.
I nybyggda hus: Kornet i Bifrost, Mölndal 2006, UnderSammaTak i Högsbo 2020,
Boihop Högsbo i Högsbo 2021.
Under uppförande: Tallhöjdens bogemenskap i Östra Kålltorp 2023,
Byggemenskap Högsbo i Högsbo 2023.

Inga Alander

Bilden överst visar Boihop Högsbo med inflyttning under 2021